Gustavsson, Anne-Maj
Fördelning av kvävegivan mellan delskördar i gräsvall
Rådgivningen för kvävegödsling till vall bygger på ett relativt begränsat försöksmaterial, speciellt eftersom odlingsmaterialet har förändrats på senare år både genetiskt och artmässigt. Vi har idag betydligt mera högavkastande gräsarter samt att vi har ökat antalet delskördar på många platser jämfört med det äldre försöksmaterialet. Temperaturen under växtsäsongen har ökat vilket kan påverka både kväveleveransen från marken och grödans tillväxt (Gustavsson, 2016).
I det befintliga rådgivningsmaterialet har man studerat olika kvävegödslingsnivåer med kvävestegar för den totala årliga kvävegivan, men inte specifikt fördelningen av kvävegivan mellan delskördarna. Kvävestegen har ofta varit baserad på den totala kvävegivan och varje delskörd har fått en fast procentsats av totalgivan som har varit lika oberoende av kvävenivå (Kornher, 1982; Frankow-Lindberg, 2016). Det innebär att skörd 2 har påverkats både av kvävegivan till skörd 1 och 2 och att skörd 3 har påverkats av kvävegivorna till alla delskördarna. En vanlig fördelning till gräsvallar som skördas tre gånger har varit 40 %, 30 % och 30 % till första, andra respektive tredje skörd. Det innebär att det begränsade försöksmaterial som finns kan utnyttjas till att ge ett underlag med kvävestegar för att ta fram produktionsfunktioner för totalskörden och för första skörd. För de övriga delskördarna har kvävestegen påverkats av kvävegödslingen till de föregående delskördarna. Det innebär att när man har tagit fram oberoende produktionsfunktion för totalskörden och skörd 1 och därefter gjort kvalificerade gissning för hur man ska fördela kvävegivan till skörd två och tre (Tabell 1).
Tabell 1. Rekommenderad kvävegiva till ett treskördesystem i ren gräsvall
Bärgad skörd (kg ts/ha) N-giva (kg/ha) Fördelning mellan skördar, %
Skörd 1 (40 %) Skörd 2 (30 %) Skörd 3 (30 %)
8 200 80 60 60
10 240 96 72 72
12 280 112 84 84
Mål
• Att ta fram produktionsfunktioner baserade på kvävestegar för varje delskörd
• Att försöka beräkna/modellera kväveleveransen för det aktuella året med hjälp av temperatur, markfukt och nollrutor
• Att samla spektraldata för beståndet som kan användas för att utarbeta metoder för platsspecifik kvävegödsling (t ex Yara N-sensorn eller NDVI).
För att kontrollera och vidareutveckla kunskaperna om fördelningen mellan delskördarna vill vi lägga ut ett fältexperiment med 16 behandlingar (Tabell 2) som slumpas ut inom varje block (3 block). Försöket etableras år 2017 och skördas under två vallår (2018 – 2019). Vi gör en kvävestege i första skörd som byggs upp av multipler av Jordbruksverkets rekommendationer för första skörd (0, 42, 84, 112 och 154 kg N/ha). Därefter använder vi den rekommenderade givan till första skörd i tabell 1 (112 kg N/ha) och gör en kvävestege för andra skörd (0, 42, 84 och 112 kg N/ha). Sedan gör vi på motsvarande sätt för tredje skörd genom att följa rekommendationen i tabell 1 för skörd 1 (112 kg N/ha) och skörd 2 (84 kg N/ha), och gör en kvävestege till tredje skörd (0, 42, 84 och 112 kg N/ha). Vi förenklar frågeställningen genom att göra undersökningen i en gräsblandning så att vi bara har kvävegödsling och markleverans att tänka på.
Tabell 2. Kvävestegar till skörd 1, 2 och 3 till olika gräsblandningar .
Rekommenderade givor för olika skördenivåer är markerade
Gräs-blandning Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Summa Kommentar
1 Ti+Rsv+ER* 0 0 0 0 Nollrutor
2 Ti+Äs** 0 0 0 0 Nollrutor
3 Ti+Rsv+ER 42 42 42 126 N-stege skörd 1
4 Ti+Rsv+ER 84 84 84 252 N-stege skörd 1
5 Ti+Rsv+ER 112 84 84 280 N-stege skörd 1, 2 och 3
6 Ti+Rsv+ER 154 84 84 322 N-stege skörd 1
7 Ti+Rsv+ER 112 0 0 112 N-stege skörd 2
8 Ti+Rsv+ER 112 42 42 196 N-stege skörd 2
9 Ti+Rsv+ER 112 112 112 336 N-stege skörd 2
10 Ti+Rsv+ER 112 84 0 196 N-stege skörd 3
11 Ti+Rsv+ER 112 84 42 238 N-stege skörd 3
12 Ti+Rsv+ER 112 84 112 308 N-stege skörd 3
13 Ti+Äs 80 60 60 200 Kontroll Ti+Äs
14 Ti+Äs 96 72 72 240 Kontroll Ti+Äs
15 Ti+Äs 112 84 84 280 Kontroll Ti+Äs
16 Ti+Rsv+ER 96 72 72 240 Kontroll Ti+Rsv+ER
*Ti+Rsv+ER = timotej + rörsvingel + engelskt rajgräs
**Ti+Äsv = timotej + ängssvingel
Vår avsikt är att ta fram produktionsfunktioner för varje delskörd hos en gräsfröblandningen bestående av timotej, rörsvingel/rörsvingelhybrid och engelskt rajgräs. Som jämförelse har vi även med några försöksled med en traditionell gräsblandning bestående av timotej och ängssvingel. Den högsta kvävegivan för varje delskörd planeras att vara så hög att vi har nått över den nivå där vi får kväverespons. Den exakta kvävegivan kan komma att justeras eftersom det här är ett levande dokument och att vi avser att diskutera detta med andra i branschen fram till det är dags att gödsla våren 2018 Totala kvävegivan har blivit lägre än de nuvarande rekommendationerna i många av behandlingarna eftersom vi inte har tillfört mer kväve till påföljande skördar än det som har tillförts i kvävestegen. Vi avser att tillföra andra näringsämnen i överskott så att tillväxten inte begränsas av något annat näringsämne än kväve.
Vi avser att dokumentera platsspecifika data som jordart, humushalt, markfukt, odlings- och stallgödslingshistoria, samt aktuellt väder. Vi avser att bestämma ts-skörd, kväve/råproteinhalt och näringsvärde enligt NorFor. Vi kommer att sträva efter att skörda samtliga skördar vid 11.0-11.5 MJ/kg ts och gödsla vid tillväxtstart på våren samt senast dagen efter skörd av de andra delskördarna. Vid en beståndshöjd av cirka 25-30 cm och strax före varje delskörd kommer vi att skanna beståndet så att vi får fram spektraldata (t ex Yara N-sensor och NDVI (GreenSeeker)) som gör det möjligt att undersöka om det går att kalibrera spektraldata mot kvävehalt och skördad mängd.
Övrigt
Vi har en projektansökan i steg 2 hos SLF ”Ekonomisk och miljöeffektiv kvävegödsling av vall”. I det projektet har vi sökt medel för att göra vi en jämförelse mellan gräsvall och klöver-gräsvall vid 5 olika kvävegödslingsnivåer. Det här projektet är inte en dubblering av det projektet utan kompletterar den ansökan genom att vidga frågeställningen till att studera fördelningen av kvävegivan mellan delskördarna hos rent gräs mera ingående. Detta projekt är inte beroende av SLF-projektet och kan utföras även om vi inte skulle få medel från SLF. Det kommer även att läggas ut fem enklare försök med kvävestegar i blandvall (klöver och gräs) i Sverigeförsökens regi som inte heller har samma frågeställning som det här projektet.