Aronsson, Helena

Malin Lovang

2018

2018

Ekologisk produktion - inkl. förbättrad djurhälsa

Vi söker medel för kompletterande undersökningar i ett pågående projekt, för att förbättra bedömning av risker och åtgärdsbehov i rasthagar för värphöns. Projektet ”Det är inne att vara en utehöna” finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning under 2017-2019 med SLU, RISE och två rådgivningsföretag (projektledare Helena Aronsson, SLU). Målet är bidra till lösningar för hållbara system för värphöns ute. Ekologiska ägg är efterfrågade bland konsumenter och det finns en möjlighet till utveckling av företag och ökad konkurrenskraft. Risken för negativ miljöpåverkan riskerar emellertid att bli den felande länken vid utveckling av en produktion som annars innehåller många hållbarhetsfaktorer, t ex djurvälfärd genom utevistelse. Djur som vistas ute riskerar alltid att ge upphov till läckage av växtnäring som kan bidra till övergödning i vattenmiljön, och detta har gett upphov till osäkerhet vid bedömning av systemens påverkan. I projektet arbetar vi främst med två spår. Det ena gäller riskbedömning för fosforförluster i rasthagar och förslag till åtgärder. Det andra gäller särskilda åtgärder för ytan närmast stallet, där ett par marktäckande material ska provas i fält experiment på Lövsta forskningsstation. Dessa ytor är hårt belastade med fosfor och därför är vår utgångspunkt att särskilda åtgärder behövs här. Dock har vi inte möjlighet att undersöka dessa ytors påverkan på avrinnande vatten inom projektet.
Den 14 december samlade vi forskare, äggproducenter, äggbransch, rådgivare och KRAV till en workshop inför fältstudien. Det framkom starka synpunkter, särskilt från lantbrukare, om att vi bör göra en screening av dräneringsvattnets kvalitet från ytorna närmast stallet. Dessa ytor är ofta separat dränerade vilket gör det möjligt att undersöka hur år av belastning från utehöns ger avtryck i dräneringsvattnet. Information om detta kan bli ett viktigt motiv för lantbrukare att satsa på särskilda åtgärder i form av fosforadsorberande material på eller under markytan eller i dräneringsbrunnar. Vår hypotes är att gårdar som haft höns i mer än fem år riskerar att ha högre halter av fosfor och kväve i dräneringsvattnet från stallplanen än från omgivande marker, genom att fosforförrådet i marken ökar. Vi ansöker om medel för att provta och analysera dräneringsvatten, med avseende på fosfor och kväve, från stallplaner som är dränerade. Vi provtar 5-10 gårdar vid två-fyra tillfällen under 2018 och tar samtidigt jämförande prov från näraliggande fält. De gårdar vi undersöker ska ha haft höns i minst 5 år.

Helena Aronsson, SLU. Inst. för mark och miljö
tel 018-672466
epost Helena.Aronsson@slu.se