Förekomst
Tämligen allmän som ogräs i åker och trädgård inom södra och mellersta Sveriges slättbygder, eljest sällsynt. I Norrland endast i kustlandet.
|
Giftighet
Hela växten innehåller solanin. Bären mer än blad och stam. Giftigheten varierar mycket. Troligen mindre giftig än grön potatis (Long, 1917).
Solanin hör till de starka narkotiska gifterna med förlamande verkan på ryggmärgen. Symptom hos människa: Vimmelkantighet, talsvårigheter, kramper och medvetslöshet. Kan ibland leda till döden (Korsmo, 1954).
Giftigheten varierar med klimat och årstid. Förgiftningar har konstaterats hos bl.a. kor, får och getter: Abnorm törst, aptitlöshet, svaghet, diarré, balansstörningar, slutligen död under stelkrampsliknande symptom. Fodret innehöll i dessa fall stora mängder nattskatta (ända till 35%) (Stählin, 1957).
Om djur släpps på bete på nattskatta -infekterad stråsädesstubb, kan svåra förgiftningar uppkomma, eftersom djuren då föredrar det gröna ogräset framför den torra stubben
(Kingsbury, 1964).
Symptom iakttagna hos nattskattaförgiftade svin: Snabb puls och andning, bleka slemhinnor, starkt vidgade pupiller, låg kroppstemperatur, koordinationsstörningar och darrning. Hos getter: Svåra buksmärtor, kräkning, håglöshet och ostadiga rörelser.
Hos kor: Samma som svin och getter plus: Svullnader i underkäke hals och bogar, tung andning, mörkfärgad diarré föregången av förstoppning, utebliven idissling, torr mule och kalla ben (Cooper & al, 1984).
|
|
<<- Gå tillbaka
|
|