Förekomst
Allmän i hela landet på fuktiga ängsmarker. Dominerar ofta gruppen "ej sådda gräs" i vallar på fuktiga marker. |
Giftighet
Ej giftig |
Smaklighet
Ätes mycket gärna av både nöt, hästar och får (Stählin, 1957) |
Näringsvärde och foderkvalité
Näringsvärdet är medelmåttigt med omkring 9% protein och 36% växttråd i torrsubstansen (Pott, 1907 , Stählin, 1957).
Om kärrgröen skördas tidigt att stråna inte hunnit vissna, ger den ett näringsrikt foder. Särskilt de fina bladskotten har hög kvalitet, och enligt undersökningar vid Mosskulturföreningen är rosettbladen näringsrikare hos kärrgröe än hos alla andra gräs på vitmossjord (Osvald, 1959).
Vid tidig skörd (f. axgång) är proteinhalten i torrsubstansen ca 13% och växttrådhalten ca 30% (Becker & al 1969 & Timenes, 1986).
I jämförelse med timotej hade kärrgröe lika råproteinhalt, lika växttrådhalt och lika "smältbarhet in vitro". Däremot var sockerhalten något lägre (ca 6% mot timotejens ca 7%) (Timenes, 1986).
Avkastning: Låg avkastning, endast hälften eller tredjedelen av vad timotej ger (Osvald, 1959).
|
|
<<- Gå tillbaka
|
|