Växtskyddsinfo
sjvlogo Start >> Rågvete

Gulrost Rågvete

picture:18.50153f511712beea81e411cb

Bekämpning

Bekämpningströskel
Fram till och med DC 32 räknas angreppet på hela plantan därefter är det angreppet på något av de tre översta bladen som räknas in.

Riktvärde för mottagliga och mycket mottagliga sorter:

• DC 30-37: begynnande angrepp

• DC 39-59: mer än 1 % angripna plantor

• DC 61-71: mer än 10 % angripna plantor

Riktvärde för mindre mottagliga sorter:

• DC 30-59: mer än 1 % angripna plantor

• DC 61-71: mer än ca 50 % angripna plantor

Bekämpningstidpunkt
DC 30–59. Vid starka angrepp i en mottaglig sort kan bekämpning efter DC 59 vara aktuell. Starkt smittotryck
kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya begynnande angrepp. Vid kraftiga angrepp kan flera bekämpningar bli aktuellt.
Preparat dos
Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än
dosen.
Tidig behandling, före DC 37
• Folicur Xpert* 0,3–0,4 l/ha
• Mirador Forte 0,5–0,6 l/ha, t.o.m. DC 59
• Orius 0,25–0,35 l/ha
• Comet Pro 0,25 l/ha. Bör blandas med Orius 0,2 l/ha vid etablerat angrepp.

Kombinerad bekämpning, från och med DC 37
För en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar se avsnittet om sköldfläcksjuka m.fl.

Av SDHI-preparaten har Elatus Era bäst effekt mot gulrost. Övriga SDHI-preparat har också god effekt mot gulrost.

*Folicur Xpert ska registreras om senast 2023-07-31, se www.kemi.se för beslut.
Bekämpningbehov
Angreppen kan variera kraftigt mellan olika år och olika områden beroende på vilka raser som förekommer. Den dominerande rasen idag är Triticale 2015. De flesta rågvetesorter är ganska mottagliga för gulrostangrepp.
Förebyggande åtgärder
• välj motståndskraftig sort
• odla flera sorter

Biologi

Förekomst och betydelse
Vete och rågvete är särskilt mottagliga för gulrost, medan korn angrips i mindre utsträckning. Gulrost uppträder sällan i råg och havre angrips inte. Angreppen har varit störst i Sydsverige, men under senare år har de även förekommit i Mellansverige. Sjukdomen kan orsaka mycket stora skördeförluster i mottagliga sorter.
Biologi och spridning
Svampen utvecklas och övervintrar endast på levande plantor. Smittan sprids med luftburna sporer eller genom direktkontakt mellan blad. Gulrost förekommer i olika raser, som oftast är specialiserade till, och endast angriper, en viss art. De gulrostraser som dominerat i Sverige sedan 2012 angriper dock både vete och rågvete. Stora skillnader i mottaglighet förekommer mellan olika sorter av en viss gröda. Observera att eftersom nya raser kan bildas innebär det att exempelvis en vetesort, som tidigare varit resistent, kan bli mottaglig när nya raser uppstår. Gulrost gynnas av milda vintrar och temperaturer runt 15 °C. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då 12–15 dagar.
Kännetecken
Svampen utvecklas i första hand på blad, men i svårare fall även på strå och i ax. Även skärmfjäll och kärna angrips. Mellan bladnerverna på angripna växtdelar bildas längsgående gula strimmor. De består av rader av gula, cirka 0,5 mm långa pustlar (sporsamlingar). Vid kraftiga angrepp flyter strimmorna samman så att bladen får ett gult utseende. Vid angrepp före stråskjutning sitter pustlarna med sommarsporer inte i rader, utan är mer spridda (som vid brunrost). Senare bildas också svarta vintersporer.
Förväxlingsrisk
brunrost (före stråskjutning) och gulstrimsjuka
Namn på andra språk
Latin: Puccinia striiformis
Engelska: Yellow Rust
Svenska: gulrost
Danska: gulrust
Norska: gulrust
Finska: keltaruoste