Växtskyddsinfo

Bekämpningströskel
Tabellerna nedan anger bekämpningströsklar vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer även andra bladlöss inräknas dessa i tröskelvärdet.

	Bekämpn.tidpunkt
	DC 31 Begynnande stråskjutning	DC 51 Begynnande axgång	DC 69 Blomningen avslutad
Avräkningspris kr/kg	Löss/ strå	Löss/ strå	Löss/ strå
0,75	5	8	15
1,00	3	5	11
1,50	2	3,5	7
2,00	1,5	2,5	5,5
2,50	1	2	4,5
3,00	1	2	3,5
3,50	1	1,5	3,0

	Bekämpn.tidpunkt
	DC 31 Begynnande stråskjutning	DC 51 Begynnande axgång	DC 69 Blomningen avslutad
Avräkningspris kr/kg	% angr. strå	% angr.strå	% angr. strå
0,75	70	80	90
1,00	55	70	85
1,50	45	60	75
2,00	35	50	70
2,50	25	45	65
3,00	20	40	60
3,50	20	35	55

Bekämpningstidpunkt
Se tabeller. Utflygningen från häggarna bör vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd i områden med stora arealer gamla vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Då kan två bekämpningar bli nödvändigt.

Preparat dos
I första hand
Teppeki* 0,1-0,14 kg/ha

Andra alternativ
• Mavrik 0,075-0,2 l/ha
• Nexide 0,05 l/ha

Teppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider.
Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki.

Pyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen.

*Teppeki ska registreras om senast 2024-08-31, se www.kemi.se.

Bekämpningbehov
Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 2024 är liten. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt främst i södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4–7 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. Enstaka år kan sädesbladlöss förekomma i vippan.

Förebyggande åtgärder
• så tidigt

Förekomst och betydelse
Skadorna blir normalt störst i höstkorn och höstvete, därefter rågvete och råg. I vårsäd blir skadorna oftast störst i havre. Vid tidig smitta kan skördeförlusterna bli stora. Under milda höstar i kombination med mycket bladlöss i höstsäden, kan viruset (som överförs av bladlöss) medföra mycket stora skador.

Biologi och spridning
Sjukdomen orsakas av flera olika virus. De överförs endast av bladlöss, främst havrebladlus och sädesbladlus. För att bladlöss ska bära på virus måste de först suga på smittade gräsplantor eller smittad spillsäd. Det förekommer ingen jordsmitta eller utsädessmitta.

Kännetecken
Korn: Angripna plantor får gulfärgade bladspetsar och det kan också bildas gula strimmor längs bladnerverna. Vete: Bladen kan färgas gula eller röda. Havre: Bladen rödfärgas. Gemensamt för alla stråsädsslag är att angripna plantor blir små och eftersatta, rotutvecklingen hämmas och axen blir små med förkrympta kärnor. I allvarliga fall uteblir axgången. Angreppen uppträder ofta fläckvis i höstsådda fält.

Förväxlingsrisk
Skador i markens struktur, stress och växtnäringsbrist

Namn på andra språk
Latin: Rhopalosiphum padi
Engelska: bird-cherry aphid
Svenska: havrebladlus
Danska: havrebladlus
Norska: havrebladlus
Finska: tuomikirva

Havrebladlus - Rödsot Havre

Bekämpning

Biologi