Växtskyddsinfo
sjvlogo Start >> Havre

Fritfluga Havre

picture:18.50153f511712beea81e401e3

Bekämpning

Bekämpningströskel
Saknas. Det finns en riskvärdering som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. Tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till havrens utveckling är en viktig faktor för att bedöma angreppsrisken. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Aktuell information meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev.
Bekämpningstidpunkt
DC 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.
Preparat dos
För närvarande, februari 2023, finns inga godkända preparat med effekt som kan användas i kritiska stadier.
Bekämpningbehov
Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda och belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. I riskområdena är bekämpning motiverad 6-7 år av 10.
Förebyggande åtgärder
• så tidigt
• vårplöj på lättare jordar för att öka möjligheten att så tidigt

Biologi

Förekomst och betydelse
Fritflugan förekommer mest i sent sådd havre och vårvete. Angrepp är ovanligt i korn. Fritflugan är vanligast i skogsoch mellanbygder. I höstsäd kan angrepp förekomma vid tidig sådd under varma höstar. Särskilt i havre och vårvete kan skadorna bli betydande.
Biologi
Flugorna kläcks normalt under maj och därefter sker svärmning och äggläggning. Om känsliga grödor då endast har ett till två blad sker äggläggningen på huvudskottet, som sedan angrips av den nykläckta larven. Vid senare svärmning kan sidoskott angripas men dessa skador är inte lika allvarliga. Nästa generation kläcks i juli och lägger ägg i vippgången. På eftersommaren kläcks ytterligare en generation, som lägger ägg på gräs eller tidigt sådd höstsäd. Där övervintrar sedan flugan som larv.
Kännetecken
Huvudskottet gulnar och vissnar efter att det blivit avgnagt. Som en följd av detta bildas sidoskott, vilka i sin tur ofta angrips med bildning av grönskott (sent utvecklade skott) som följd. Den andra generationens larver ger upphov till vitaxighet och dåligt matade kärnor. Skadebilden för den tredje generationen är densamma, som för den första.
Förväxlingsrisk
Dvärgskottsjuka, gul gräsfluga, kornfluga och rågbroddfluga
Namn på andra språk
Latin: Oscinella frit
Engelska: frit fly
Svenska: vanlig fritfluga
Danska: alm. fritflue
Norska: vanlig fritflue
Finska: kahukärpänen