Växtskyddsinfo
sjvlogo Start >> Potatis

Potatisbladmögel Potatis

picture:18.50153f511712beea81e401c0

Bekämpning

Bekämpningströskel
Saknas. Bladmögel måste bekämpas förebyggande på grund av att sjukdomen är svår att kontrollera om angrepp uppstått.
Bekämpningstidpunkt
Färskpotatis
Korta växtföljder, små radavstånd, vävtäckning och bevattning ökar risken för tidiga angrepp av bladmögel markant. Enbart vävtäckning kan flerdubbla riskperioderna för infektion enligt erfarenheter från demonstrationsodling. Förebyggande bekämpning sätts
in då väven tas bort. Behandla då även intilliggande fält. I fält där det tidigare förekommit problem med
bladmögel bör väven tas av tidigare. Fält med konstaterad marksmitta bör behandlas innan det är dags att ta av väven. Ta då av väven, behandla och lägg tillbaks den Bekämpningsintervall, se under matpotatis.

Matpotatis
Första bekämpningen sätts in cirka 1–2 veckor innan blasten sluter sig i raderna förutsatt att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Anpassa bekämpningen efter lokalt smittotryck. Detta gäller speciellt om mycket regn förekommer under uppkomstfasen. Normalintervall för bekämpning är 7 dagar.

Vid kraftig tillväxt eller mycket gynnsamt väder för bladmöglet bör intervallet sänkas till 4–5 dagar. Vid stabilt torrt väder och svag tillväxt kan dosen justeras med bibehållet intervall alternativt förlänga intervallet.
Fortsätt bekämpningarna även under sensommar och tidig höst. För ett mera optimalt sprut- eller dosintervall kan beslutstödssystem användas, se Beslutstödssystem nedan.

Stärkelsepotatis
Stärkelsesorternas bättre bladmögelresistens gör att den första bekämpningen kan sättas in senare. Första bekämpningen sätts ofta in när blasten täcker
raderna, förutsatt att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Fortsätt bekämpningarna även under sensommaren och tidig höst. Bekämpnings intervall, se under matpotatis.
Beslut stödssystem kan med gott resultat användas i stärkelse odling.

Beslutsstödsystem (prognosprogram)
Med hjälp av beslutsstödsystem kan bladmögelbekämpningen bättre anpassas till den aktuella infektionsrisken. Det leder ofta till viss minskning av preparatmängd med bibehållen bladmögelkontroll.

Prognosprogrammen bygger på väderdata och kännedom om bladmöglets biologi.

Exempel på beslutsstödsystem som är tillgängliga i Sverige är norska VIPS och danska Skimmelstyring (utvecklat för stärkelsepotatis). Beslutsstöden finns på www.jordbruksverket.se/vsc/ sök efter e-tjänsten Prognos och Varning.
Preparat dos
Banjo 500 0,4
Cymbal 0,25
Evagio Plus 0,6
Infinito 1,6 (matpotatis)
Infinito 1,2 (stärkelsepotatis)
Leimay 0,5
Proxanil 2,5
Revus 0,6
Revus Top 0,6
Shirlan/Zignal (0,3) - 0,4
Sporax 1,4
Vendetta 0,5
Zorvec Enicade 0,15
Zorvec Endavia 0,4


Många kombinationer av preparatval är möjliga. Följ dessa principer när du väljer behandlingsprogram:

Använd preparat med flera verkningsmekanismer eller blanda preparat som endast har ett verksamt ämne.

Produkter där verksamma ämnen tillhör samma FRACkod/grupp bör inte användas direkt efter varandra i bladmögelbekämpningen för att undvika korsresistens.

Använd de systemiska och translaminära preparaten i första hand vid högt bladmögeltryck och då plantan växer snabbt.

Har en bekämpning fördröjts på grund av exempelvis ogynnsam väderlek, kan preparat med kurativ effekt användas vid enstaka tillfällen. Proxanil* har bäst kurativ effekt men behöver blandas med ett preparat med god förebyggande effekt.

De sista bekämpningarna görs helst med kontaktverkande preparat som har god effekt mot brunröta. Undvik systemiska preparat i slutet på säsongen.

Anpassa dos och bekämpningsintervall efter infektionstrycket.

Finns det risk för bladmögel i blasten vid blastdödningen, blanda i Leimay eller Shirlan. Om en bladmögelbekämpning utförs nära inpå blastdödningen, 2–3 dagar före, behöver man inte blanda i ett bladmögelpreparat.

Vid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att begränsningar för totalmängd verksamt ämne eller antal bekämpningar överskrids

Resistens
Resistens förekommer och ska förebyggas. En behovsanpassad bekämpning med så få bekämpningar som möjligt är mycket viktig för att fördröja resistensutvecklingen. Ytterligare en viktig resistensstrategi är att använda preparat som innehåller flera verksamma ämnen t.ex. Infinito, Evagio Plus* och Proxanil*. Blanda preparat som bara har ett verksamt ämne t.ex. Leimay, Revus*, Shirlan och Zorvec Enicade samt växla mellan preparat med olika verkningssätt, d.v.s. olika FRAC-koder. För att undvika korsresistens bör preparat där de verksamma ämnena har samma verkningssätt inte användas direkt efter varandra i bladmögelbekämpningen.

Resistens mot mandipropamid är konstaterad, framför allt i Danmark men även i Sverige. Även fälteffekten är påverkad. För att undvika vidare resistensutveckling ska mandipropamid (Revus*/Revus Top) blandas med ett preparat med ett annat verksamt ämne t.ex. Shirlan eller Leimay. Revus* eller Revus Top ska inte användas två gånger i följd. Använd Revuspreparat max 3–4 gånger i ett program. Resistens förekommer också mot Zorvec och därför är rekommendationerna för produkten ändrade.
Zorvec får ingå i max 20 % av antalet bladmögelbekämpningar. Blanda med kurativt preparat vid högt bladmögeltryck.

*Evagio Plus, Revus och Sporax ska registreras om senast 2024-07-31 och Proxanil senast 2024-08-31, se www.kemi.se för beslut.
Förebyggande åtgärder
• använd friskt utsäde
• odla inte potatis oftare än vart 5:e år på samma fält
• odla mindre mottagliga sorter
• odla potatis bara på väldränerade fält
• välj öppna fält utan skuggande vegetation
• täck av tidigt i färskpotatisodlingar
• bekämpa arvpotatis och bägarnattskatta i hela växtföljden eftersom de kan utgöra smittkällor
Namn på andra språk
Latin: Phytophthora infestans
Engelska: Late Blight, Blight
Svenska: potatisbladmögel, brunröta
Danska: kartoffelskimmel
Norska: potettørråte
Finska: perunarutto