Snömögel Vete

Betning
Snömögelsvampen är utsädesburen men kan också spridas via marksmitta från skörderester. Stora snömögelangrepp är ovanliga. I Sydoch Mellansverige förekom större skador 2006 och lokalt även 2010 och 2011. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Risken är också större i lägen där snön ligger kvar länge. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan

Förebyggande åtgärder
· undvik alltför tidig sådd
· anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt för att undvika täta bestånd
· använd friskt utsäde och beta eller Thermoseed-
behandla utsädet vid behov
· bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd
· bekämpa ogräsen vid behov på hösten

Förekomst och betydelse
Snömögel orsakar utvintring i höstsäd och vall, främst i frodiga bestånd och där det finns mycket halmrester på markytan. Svampen gynnas av ett långvarigt snötäcke, speciellt om marken under snön inte är tjälad. Undantagsvis kan angrepp även förekomma i mycket täta bestånd vid mera kortvarigt snötäcke eller ingen snö alls, om vintern är mild och fuktig. Angrepp kan leda till total utvintring.

Biologi och spridning
Smittan sprids på hösten, dels med utsäde och dels med växtrester från tidigare angripen gröda.

Kännetecken
Angreppet syns direkt efter snösmältningen. Stora fläckar med döda plantor förekommer, särskilt efter snölegor och utmed fältkanterna. I svåra fall dödas alla plantor och bildar ett gråvitt eller rosafärgat, pappersliknande täcke över marken.

Förväxlingsrisk
Köldskada och trådklubba

Namn på andra språk
Latin: Microdochium nivale
Engelska: Snow Mould
Svenska: fusarios, snömögel
Danska: sneskimmel
Norska: snømugg
Finska: lumihome