Växtskyddsinfo
sjvlogo Start >> Rågvete

Åkersnigel och mördarsnigel Rågvete

picture:18.50153f511712beea81e401ca

Bekämpning

Bekämpningströskel
Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Lägg ut snigelfällorna på kvällen och kontrollera på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten med fällor redan i förfrukten. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar.
Bekämpningstidpunkt
Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse.
Preparat dos
Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4–7 kg/ha.

Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.
Bekämpningbehov
Bekämpningsbehov i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 2015 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. De trivs i kokiga lerjordar eller där det finns växtrester på markytan.
Förebyggande åtgärder
• jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten
• plöjning minskar snigelförekomsten
• sträva efter ett fint såbruk
• mylla utsädet väl
• välta efter sådd om såbruket är grovt

Biologi

Förekomst och betydelse
Sniglar finns i nästan alla grödor, speciellt under fuktiga förhållanden. Skador är vanligast på hösten i nysådda oljeväxter och höstsäd. Under mycket regniga somrar kan sniglar även påträffas uppe i bladverket. Åkersnigeln kan förekomma var som helst i fältet, medan spansk skogssnigel främst förekommer i fältkanter och i områden med tät vegetation, som håller kvar fukten. Angrepp på utsädet under hösten kan leda till luckor i beståndet.
Biologi
Sniglarna är tvåkönade (hermafroditer). Normalt parar sig två individer med varandra men i brist på partner förekommer självbefruktning. Åkersnigeln övervintrar som ägg i jorden, men under milda vintrar överlever även vuxna individer. Den spanska skogssnigeln övervintrar som ungdjur nere i marken på en till två decimeters djup. Djup tjäle ökar dödligheten.
Kännetecken
Vuxna åkersniglar är 3–5 cm långa, bruna till gråbruna och saknar hus. De klotrunda och genomskinliga äggen är cirka 2 mm stora. De läggs i samlingar om 20–40 stycken. Sniglarna lämnar ett typiskt slemspår efter sig. Den gråbruna till brunröda spanska skogssnigeln är 7–15 cm lång och oftast mycket slemmig. De unga individerna är vanligtvis ljusare och med två längsgående band.
Förväxlingsrisk
Det finns ingen risk för förväxling.
Namn på andra språk
Latin: Deroceras reticulatum
Engelska: (grey) field slug
Svenska: åkersnigel
Danska: netsnegl (agersnegl)
Norska: flekket åkersnegl