StartTorrfläcksjuka Potatis
Bekämpning
Bekämpningströskel
Riktvärde för stärkelsepotatisfält med tidigare kraftiga angrepp
Riktvärde för stärkelsepotatisfält med tidigare kraftiga angrepp
I stärkelsepotatisfält på jordar med högt innehåll av sand och grovmo och där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare odling måste bekämpning göras förebyggande. Bekämpning är viktigast i sent mognande sorter.
Riktvärde för potatisfält utan tidigare problem
I odlingar som skördas före september (exempelvis matpotatis), samt på jordar med lerhalt över 10 % och där det inte odlats mycket potatis, behövs normalt ingen bekämpning. I odlingar med senare planerad skörd är riktvärdet begynnande angrepp på lågt sittande blad. Beakta sortskillnader.
Bekämpningstidpunkt
I fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare
potatisodling börjar den förebyggande bekämpningen 7–8 veckor efter uppkomst, det vill säga oftast i mitten av juli. Plantorna är motståndskraftiga i början av säsongen och därför är bekämpning mot sjukdomen inte
motiverad tidigare. I potatisfält utan tidigare problem sätts bekämpningen in när de första symtomen hittas, oftast i andra halvan av juli eller senare.
I stärkelseodling kan det bli aktuellt att fortsätta med bekämpningar till slutet av augusti.
I fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare
potatisodling börjar den förebyggande bekämpningen 7–8 veckor efter uppkomst, det vill säga oftast i mitten av juli. Plantorna är motståndskraftiga i början av säsongen och därför är bekämpning mot sjukdomen inte
motiverad tidigare. I potatisfält utan tidigare problem sätts bekämpningen in när de första symtomen hittas, oftast i andra halvan av juli eller senare.
I stärkelseodling kan det bli aktuellt att fortsätta med bekämpningar till slutet av augusti.
Preparat dos
Växla mellan Propulse, Revyona och Narita. Vid lågt angreppstryck kan 1–2 bekämpningar vara tillräckligt och 4 bekämpningar kan behövas vid högt angreppstryck. Bekämpa med 14 dagars mellanrum. Anpassa bekämpningsintensiteten efter risken för torrfläcksjuka. Propulse har 21 dagars karens och kan därför inte användas nära upptagning.
Propulse, Revyona och Narita har inte effekt mot bladmögel utan behöver blandas med effektiva bladmögelpreparat, se avsnittet om potatisbladmögel.
Vid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne eller antal bekämpningar.
Resistens
Resistens förekommer och ska förebyggas. En behovsanpassad bekämpning med så få bekämpningar som möjligt är mycket viktig för att fördröja utvecklingen av resistens. Ytterligare en viktig resistensstrategi är att växla mellan preparat med olika verkningssätt, d.v.s. med olika FRAC-koder, se tabell sid 115.
SDHI preparat (t.ex. Propulse) bör utgöra högst 50 % av bekämpningarna mot torrfläcksjuka. Använd inte boskalid (Signum) eller azoxistrobin (Amistar/Mirador/ Vendetta), särskilt om effekten varit dålig tidigare år.
Resistens har konstaterats på flera platser i framför allt södra Sverige. Även fälteffekten är påverkad i en del fall. Det är mycket liten sannolikhet att boskalid (Signum) fungerar.
Växla mellan Propulse, Revyona och Narita. Vid lågt angreppstryck kan 1–2 bekämpningar vara tillräckligt och 4 bekämpningar kan behövas vid högt angreppstryck. Bekämpa med 14 dagars mellanrum. Anpassa bekämpningsintensiteten efter risken för torrfläcksjuka. Propulse har 21 dagars karens och kan därför inte användas nära upptagning.
Propulse, Revyona och Narita har inte effekt mot bladmögel utan behöver blandas med effektiva bladmögelpreparat, se avsnittet om potatisbladmögel.
Vid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne eller antal bekämpningar.
Resistens
Resistens förekommer och ska förebyggas. En behovsanpassad bekämpning med så få bekämpningar som möjligt är mycket viktig för att fördröja utvecklingen av resistens. Ytterligare en viktig resistensstrategi är att växla mellan preparat med olika verkningssätt, d.v.s. med olika FRAC-koder, se tabell sid 115.
SDHI preparat (t.ex. Propulse) bör utgöra högst 50 % av bekämpningarna mot torrfläcksjuka. Använd inte boskalid (Signum) eller azoxistrobin (Amistar/Mirador/ Vendetta), särskilt om effekten varit dålig tidigare år.
Resistens har konstaterats på flera platser i framför allt södra Sverige. Även fälteffekten är påverkad i en del fall. Det är mycket liten sannolikhet att boskalid (Signum) fungerar.
Bekämpningbehov
Två arter förekommer. Alternaria solani kan angripa friska blad och Alternaria alternata lever på skadad eller död bladvävnad.
Det är A. solani som orsakar torrfläcksjuka och det är bara den arten som kan behöva bekämpas. Därför är det viktigt att ta reda på vilken av svamparna som orsakar fläckar på bladen. Fläckarna kan ofta vara svåra att skilja åt och även svåra att skilja från en del fysiologiska fläckar.
Torrfläcksjuka är framför allt ett problem i stärkelseodlingen i Sydsverige, speciellt i de torrare områdena i sydost i kombination med mycket lätta jordar. Angreppen påverkar framför allt den sena skördetillväxten. Risken för angrepp är störst i fält där angrepp förekommit tidigare. Svampen gynnas av varm och torr väderlek omväxlande med fuktiga perioder. En stor odlarstudie i södra Sverige, genomförd av Sveriges lantbruksuniversitet och Lyckeby, visar att jordar med ett mycket högt innehåll av sand eller grovmo (>80 %) innebär högre risk för torrfläcksjuka. Odlarstudien ligger grund för en riskvärdering för torrfläcksjuka med jordarten som utgångspunkt, se nedan.
Låg risk: mindre än 70 % TS sand och grovmo samt mer än 10 % lerhalt
Måttlig risk: 70–80 % TS sand och grovmo samt mindre än 7,5–10 % lerhalt
Hög risk: mer än 80 % TS sand och grovmo samt mindre än 7,5 % lerhalt.
Angreppen uppträder oftast först i körspåren. Stressfaktorer som torka, insektsskador och växtnäringsbrist t.ex. kväve- och kaliumbrist, ökar risken för angrepp. Sortskillnader finns och exempelvis Avenue har god motståndskraft. Bintje och King Edward verkar vara något känsligare än andra matpotatissorter.
I matpotatis visar försöksresultaten sällan lönsamhet för bekämpning. För annan industripotatis än till stärkelse saknas försöksresultat men om den skördas sent och gödslats måttligt och odlas på lätta jordar kan bekämpning vara motiverad.
Två arter förekommer. Alternaria solani kan angripa friska blad och Alternaria alternata lever på skadad eller död bladvävnad.
Det är A. solani som orsakar torrfläcksjuka och det är bara den arten som kan behöva bekämpas. Därför är det viktigt att ta reda på vilken av svamparna som orsakar fläckar på bladen. Fläckarna kan ofta vara svåra att skilja åt och även svåra att skilja från en del fysiologiska fläckar.
Torrfläcksjuka är framför allt ett problem i stärkelseodlingen i Sydsverige, speciellt i de torrare områdena i sydost i kombination med mycket lätta jordar. Angreppen påverkar framför allt den sena skördetillväxten. Risken för angrepp är störst i fält där angrepp förekommit tidigare. Svampen gynnas av varm och torr väderlek omväxlande med fuktiga perioder. En stor odlarstudie i södra Sverige, genomförd av Sveriges lantbruksuniversitet och Lyckeby, visar att jordar med ett mycket högt innehåll av sand eller grovmo (>80 %) innebär högre risk för torrfläcksjuka. Odlarstudien ligger grund för en riskvärdering för torrfläcksjuka med jordarten som utgångspunkt, se nedan.
Låg risk: mindre än 70 % TS sand och grovmo samt mer än 10 % lerhalt
Måttlig risk: 70–80 % TS sand och grovmo samt mindre än 7,5–10 % lerhalt
Hög risk: mer än 80 % TS sand och grovmo samt mindre än 7,5 % lerhalt.
Angreppen uppträder oftast först i körspåren. Stressfaktorer som torka, insektsskador och växtnäringsbrist t.ex. kväve- och kaliumbrist, ökar risken för angrepp. Sortskillnader finns och exempelvis Avenue har god motståndskraft. Bintje och King Edward verkar vara något känsligare än andra matpotatissorter.
I matpotatis visar försöksresultaten sällan lönsamhet för bekämpning. För annan industripotatis än till stärkelse saknas försöksresultat men om den skördas sent och gödslats måttligt och odlas på lätta jordar kan bekämpning vara motiverad.
Förebyggande åtgärder
• undvik känsliga sorter
• odla inte potatis oftare än vart 5:e år på samma fält
• håll grödan i god tillväxt med balanserad gödsling
• vid bevattning, vattna tidig morgon eller sen kväll
• undvik känsliga sorter
• odla inte potatis oftare än vart 5:e år på samma fält
• håll grödan i god tillväxt med balanserad gödsling
• vid bevattning, vattna tidig morgon eller sen kväll
Namn på andra språk
Latin: Alternaria solani
Engelska: Early Blight
Svenska: torrfläcksjuka
Danska: kartoffelbladplet
Norska: tørrflekksjuke
Finska: lehtipolte
Latin: Alternaria solani
Engelska: Early Blight
Svenska: torrfläcksjuka
Danska: kartoffelbladplet
Norska: tørrflekksjuke
Finska: lehtipolte