StartGulrost Vete
Bekämpning
Bekämpningströskel
Fram till och med DC 32 räknas angreppet på hela plantan därefter är det angreppet på något av de tre översta bladen som räknas in. Riktvärde för mottagliga och mycket mottagliga sorter:
Fram till och med DC 32 räknas angreppet på hela plantan därefter är det angreppet på något av de tre översta bladen som räknas in. Riktvärde för mottagliga och mycket mottagliga sorter:
• DC 30-37: begynnade angrepp
• DC 39-59: mer än 1 % angripna plantor
• DC 61-71: mer än 10 % angripna plantor
Riktvärde för mindre mottagliga sorter:
• DC 30-59: mer än ca 1 % angripna plantor
• DC 61-71: mer än ca 50 % angripna plantor
Bekämpningstidpunkt
DC 30-59. Bekämpning före stråskjutningen, DC 30, är inte motiverat. Sena bekämpningar, efter DC 59, är bara motiverade vid starka smittotryck i mottagliga sorter. Mottagliga sorter kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid ny sporulerande gulrost.
DC 30-59. Bekämpning före stråskjutningen, DC 30, är inte motiverat. Sena bekämpningar, efter DC 59, är bara motiverade vid starka smittotryck i mottagliga sorter. Mottagliga sorter kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid ny sporulerande gulrost.
Preparat dos
Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen.
Tidig bekämpning, före DC 37
• Folicur Xpert* 0,3-0,4 l/ha
• Mirador Forte* 0,5-0,6 l/ha, t.o.m. DC 59
• Orius* 0,25-0,35 l/ha
• Comet Pro 0,25 l/ha. Behöver blandas med Orius 0,2 l/ha vid etablerat angrepp
Kombinerad bekämpning, från och med DC 37
För en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om svartpricksjuka.
Av SDHI-preparaten har Elatus Era bäst förebyggande effekt mot gulrost. Övriga SDHI-preparat har också god förebyggande effekt mot gulrost. Förekommer begynnande angrepp har SDHI-produkterna en mycket dålig stoppande (kurativ) effekt. Vid mycket gynnsamma infektionsbetingelser i mer mottagliga sorter kan det därför bli aktuellt att blanda med produkter som innehåller tebukonazol (Mirador Forte*, Folicur Xpert*, Prosaro* eller Orius) för stoppande effekt.
*Folicur Xpert, Mirador Forte och Prosaro ska registreras om senast 2024-08-31, se www.kemi.se för beslut
Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen.
Tidig bekämpning, före DC 37
• Folicur Xpert* 0,3-0,4 l/ha
• Mirador Forte* 0,5-0,6 l/ha, t.o.m. DC 59
• Orius* 0,25-0,35 l/ha
• Comet Pro 0,25 l/ha. Behöver blandas med Orius 0,2 l/ha vid etablerat angrepp
Kombinerad bekämpning, från och med DC 37
För en bredare bekämpning som också har effekt mot bladfläcksvampar, se avsnittet om svartpricksjuka.
Av SDHI-preparaten har Elatus Era bäst förebyggande effekt mot gulrost. Övriga SDHI-preparat har också god förebyggande effekt mot gulrost. Förekommer begynnande angrepp har SDHI-produkterna en mycket dålig stoppande (kurativ) effekt. Vid mycket gynnsamma infektionsbetingelser i mer mottagliga sorter kan det därför bli aktuellt att blanda med produkter som innehåller tebukonazol (Mirador Forte*, Folicur Xpert*, Prosaro* eller Orius) för stoppande effekt.
*Folicur Xpert, Mirador Forte och Prosaro ska registreras om senast 2024-08-31, se www.kemi.se för beslut
Bekämpningbehov
Höstvete
Behovet beror främst på sortens mottaglighet. Sedan 2008 har bekämpningsbehovet varit stort i mottagliga sorter och flera olika raser av svampen har förekommit. De mest förekommande raserna är fortsatt Benchmark- och Kalmarraserna samt den nyare Amboiserasen som har smittoegenskaper från både Benchmark- och Kalmarrasen. Nya raser tillkommer ständigt vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli mottagliga. Många sorter har s.k. vuxenplantresistens (adult-resistens) vilket innebär att unga plantor av många sorter kan angripas under höst och tidig vår, men angreppen utvecklas inte vidare efter stråskjutningen. Många sorter som odlas idag är ganska mottagliga och behöver kontrolleras regelbundet. Mycket mottagliga sorter är speciellt Kalmar men även Norin, Julius, KWS Kerrin och Jonas medan till exempel Informer och Pondus är mindre mottagliga.
Vårvete
Mer eller mindre starka angrepp har förekommit varje år sedan 2012, framför allt i Sydsverige. Flertalet vårvetesorter verkar vara mottagliga för de nu förekommande gulrostraserna, speciellt Happy.
Höstvete
Behovet beror främst på sortens mottaglighet. Sedan 2008 har bekämpningsbehovet varit stort i mottagliga sorter och flera olika raser av svampen har förekommit. De mest förekommande raserna är fortsatt Benchmark- och Kalmarraserna samt den nyare Amboiserasen som har smittoegenskaper från både Benchmark- och Kalmarrasen. Nya raser tillkommer ständigt vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli mottagliga. Många sorter har s.k. vuxenplantresistens (adult-resistens) vilket innebär att unga plantor av många sorter kan angripas under höst och tidig vår, men angreppen utvecklas inte vidare efter stråskjutningen. Många sorter som odlas idag är ganska mottagliga och behöver kontrolleras regelbundet. Mycket mottagliga sorter är speciellt Kalmar men även Norin, Julius, KWS Kerrin och Jonas medan till exempel Informer och Pondus är mindre mottagliga.
Vårvete
Mer eller mindre starka angrepp har förekommit varje år sedan 2012, framför allt i Sydsverige. Flertalet vårvetesorter verkar vara mottagliga för de nu förekommande gulrostraserna, speciellt Happy.
Förebyggande åtgärder
• välj motståndskraftig sort
• odla flera sorter
• välj motståndskraftig sort
• odla flera sorter
Biologi
Förekomst och betydelse
Vete och rågvete är särskilt mottagliga för gulrost, medan korn angrips i mindre utsträckning. Gulrost uppträder sällan i råg och havre angrips inte. Angreppen har varit störst i Sydsverige, men under senare år har de även förekommit i Mellansverige. Sjukdomen kan orsaka mycket stora skördeförluster i mottagliga sorter.
Vete och rågvete är särskilt mottagliga för gulrost, medan korn angrips i mindre utsträckning. Gulrost uppträder sällan i råg och havre angrips inte. Angreppen har varit störst i Sydsverige, men under senare år har de även förekommit i Mellansverige. Sjukdomen kan orsaka mycket stora skördeförluster i mottagliga sorter.
Biologi och spridning
Svampen utvecklas och övervintrar endast på levande plantor. Smittan sprids med luftburna sporer eller genom direktkontakt mellan blad. Gulrost förekommer i olika raser, som oftast är specialiserade till, och endast angriper, en viss art. De gulrostraser som dominerat i Sverige sedan 2012 angriper dock både vete och rågvete. Stora skillnader i mottaglighet förekommer mellan olika sorter av en viss gröda. Observera att eftersom nya raser kan bildas innebär det att exempelvis en vetesort, som tidigare varit resistent, kan bli mottaglig när nya raser uppstår. Gulrost gynnas av milda vintrar och temperaturer runt 15 °C. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då 12–15 dagar.
Svampen utvecklas och övervintrar endast på levande plantor. Smittan sprids med luftburna sporer eller genom direktkontakt mellan blad. Gulrost förekommer i olika raser, som oftast är specialiserade till, och endast angriper, en viss art. De gulrostraser som dominerat i Sverige sedan 2012 angriper dock både vete och rågvete. Stora skillnader i mottaglighet förekommer mellan olika sorter av en viss gröda. Observera att eftersom nya raser kan bildas innebär det att exempelvis en vetesort, som tidigare varit resistent, kan bli mottaglig när nya raser uppstår. Gulrost gynnas av milda vintrar och temperaturer runt 15 °C. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då 12–15 dagar.
Kännetecken
Svampen utvecklas i första hand på blad, men i svårare fall även på strå och i ax. Även skärmfjäll och kärna angrips. Mellan bladnerverna på angripna växtdelar bildas längsgående gula strimmor. De består av rader av gula, cirka 0,5 mm långa pustlar (sporsamlingar). Vid kraftiga angrepp flyter strimmorna samman så att bladen får ett gult utseende. Vid angrepp före stråskjutning sitter pustlarna med sommarsporer inte i rader, utan är mer spridda (som vid brunrost). Senare bildas också svarta vintersporer.
Svampen utvecklas i första hand på blad, men i svårare fall även på strå och i ax. Även skärmfjäll och kärna angrips. Mellan bladnerverna på angripna växtdelar bildas längsgående gula strimmor. De består av rader av gula, cirka 0,5 mm långa pustlar (sporsamlingar). Vid kraftiga angrepp flyter strimmorna samman så att bladen får ett gult utseende. Vid angrepp före stråskjutning sitter pustlarna med sommarsporer inte i rader, utan är mer spridda (som vid brunrost). Senare bildas också svarta vintersporer.
Förväxlingsrisk
brunrost (före stråskjutning) och gulstrimsjuka
brunrost (före stråskjutning) och gulstrimsjuka
Namn på andra språk
Latin: Puccinia striiformis
Engelska: Yellow Rust
Svenska: gulrost
Danska: gulrust
Norska: gulrust
Finska: keltaruoste
Latin: Puccinia striiformis
Engelska: Yellow Rust
Svenska: gulrost
Danska: gulrust
Norska: gulrust
Finska: keltaruoste