Växtskyddsinfo
sjvlogo Start >> Vete

Axfusarios Vete

picture:18.50153f511712beea81e401e9

Bekämpning

Bekämpningströskel
Överväg bekämpning när följande riskfaktorer uppfylls samtidigt: regn och varmt väder under blomningen; förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall; och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärderingen
Bekämpningstidpunkt
DC 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare bekämpning ger sämre effekt.
Preparat dos
I första hand
• Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha
• Patton 0,8 l/ha
• Soratel* 0,8 l/ha

• Proline* 0,6 l/ha
• Prosaro* 0,8-1,0 l/ha


Annat alternativ
• Orius 1,1-1,2 l/ha

Eftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Patel, Poleposition, Protendo, Patton och Soratel jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste faktorn för bästa effekt.

Vid flera bekämpningar med preparat som innehåller samma verksamma ämne finns det risk att överskrida begränsningar för totalmängd verksamt ämne eller antal behandlingar,

*Proline och Soratel ska registreras om senast 2024-07-31 och Prosaro senast 2024-08-31, se www.kemi.se för beslut.

Bekämpningbehov
Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och är främst motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca 2 år av 10. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. Under 2011 och 2012 förekom höga DON-halter framför allt i havre och vårvete, men även i höstvete i västra Sverige.
Förebyggande åtgärder
• så inte vete efter majs
• bruka ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall
• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt
• välj motståndskraftig sort
• undvik liggsäd

Biologi

Förekomst och betydelse
Alla stråsädesslagen kan angripas, men vanligast är angrepp på vete, rågvete och havre. De senaste åren har vårvete och havre drabbats mest. Betydande angrepp förekommer ganska ofta, framförallt i västra Sverige. Axfusarios kan leda till skördenedsättning, men den allvarligaste effekten är att flera Fusarium-arter kan bilda toxiner (gifter).
Biologi och spridning
Svamparna överlever främst på skörderester och utsäde, och sporspridning sker därifrån. För att infektion ska kunna ske krävs en regnig och varm väderlek under blomningen. Det är en riskfaktor när en större mängd skörderester från mottagliga grödor ligger kvar på markytan. När en känslig gröda odlas efter majs ökar risken för smitta markant. Även efter förfrukter, som vete, rågvete och havre ökar smittrisken. Att mylla ner skörderester i jorden är en viktig tgärd för att minska risken för smitta. För att hålla toxinhalten nere är det också viktigt att skörda så snart som grödan är mogen, samt att snabbt minska vattenhalten i spannmålen genom torkning.
Kännetecken
Oftast är det ett eller flera småax som angrips, men hela axet kan drabbas. Några veckor efter blomning brådmognar angripna delar av axen. En karaktäristisk laxrosa färg syns vid regnig väderlek. Dessa symtom syns sällan i havre.
Förväxlingsrisk
Gråmögel och Gulrost
Namn på andra språk
Latin: Fusarium spp.
Engelska: Ear Blight, Brown Foot Rot
Svenska: fusarios
Danska: aksfusariose
Finska: tähkäfusarioosi, kahutähkä, punahome, tyvitauti