Sadelgallmygga Vete

Bekämpningströskel
Riktvärde är när det förekommer ägg på 20–30 % av stråna och vädret är fuktigt. Det går att uppskatta förekomsten av sadelgallmygga i ett enskilt fält genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet. Detta görs i maj månad före svärmningen.

Bekämpningstidpunkt
Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt, vanligen vid DC 37-49.

Preparat dos
Mavrik 0,2 l/ha.

Bekämpningbehov
Angreppen är sällan så omfattande att bekämpning behövs. I nordvästra Skåne förekom starka angrepp i början av 1990-talet och lokalt under 2000-talet. I Västsverige förekom kraftiga angrepp lokalt i höst- och vårvetefält i början av 2000-talet. I enstaka fält förekommer årligen större angrepp.

Förebyggande åtgärder
· undvik ensidig odling av vete och korn
· bekämpa kvickroten

Förekomst och betydelse
Av stråsäd angrips främst höst- och vårvete samt korn. Kvickrot är lika god värdväxt som vete. Skadorna brukar vara små till måttliga, men stora angrepp har förekommit lokalt i Skåne och Västergötland.

Biologi
Myggan svärmar i juni och äggen läggs i rader på bladen. Efter kläckningen söker sig de unga larverna ned i bladslidan. Sadelgallmyggan räknas som en växtföjdsparasit, eftersom den knappast rör sig utanför kläckningsfältet. Den är därför mycket beroende av en lämplig värdväxt på kläckningsplatsen. Kvickrot har stor betydelse för myggans möjlighet till överlevnad.

Kännetecken
Den fullbildade myggan är blodröd och äggen är rödbruna. Larven är först halvgenomskinligt vit och cirka 0,5 mm lång, medan en fullvuxen larv är laxröd och 4–5 mm lång. Där en larv stannat på strået uppstår en sadelliknande missbildning. Strået knäcks lätt på angreppsstället och axen blir dåligt matade.

Förväxlingsrisk
Det finns ingen risk för förväxling.

Namn på andra språk
Latin: Haplodiplosis marginata
Engelska: saddle gall midge
Svenska: sadelgallmygga
Danska: sadelgalmyg
Norska: salgallmygg
Finska: viljasääski