Växtskyddsinfo
sjvlogo Start >> Vete

Vetemygga Vete

picture:18.50153f511712beea81e401d1

Bekämpning

Bekämpningströskel
Gul vetemygga: 1 mygga per 3 ax (ca 150-200 myggor/m2).

Röd vetemygga: 1 mygga per 6 ax (ca 75-100 myggor/m2).

Riskfaktorer:

• väl genomfuktat övre markskikt 2-3 veckor före axgång

• lugnt och fint väder vid axgång

• ofta återkommande höstvete, vårvete eller rågvete, speciellt som förfrukt i fältet.

Bekämpningstidpunkt
Det är de äggläggande honorna som ska bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i DC 47-55, röd vetemygga i DC 47-61. Finns det myggor i fältet samlas de på delar av fältet med tidigare axgång än fältet i övrigt t.ex. vändteg. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då vetet är i DC 47-51.
Preparat dos
Mavrik 0,15-0,2 l/ha.
Bekämpningbehov
Den röda vetemyggan är vanligast. I södra och västra Sverige har problemen varit små till måttliga flertalet år. Under 2021 förekom större angrepp av röd vetemygga i vissa vetefält i Sydsverige. I Södermanland, Uppland och Östergötland fanns lokalt mycket starka angrepp av gul vetemygga under senare delen av 1990-talet. Därefter har angreppen varit svaga av både gul- och röd vetemygga men lokalt förekommer angrepp vissa år. Sorterna KWS Kerrin och Kalmar är resistenta mot röd vetemygga och ska inte bekämpas.
Förebyggande åtgärder
• undvik en dominans av vete och rågvete i odlingen, särskilt vete eller rågvete som förfrukt
• använd sorter resistenta mot röd vetemygga, t.ex. Kalmar och KWS Kerrin

Biologi

Förekomst och betydelse
Vetemyggor angriper främst vete, men även rågvete, korn och andra gräs. Angreppen går i tidsmässiga cykler och vissa år kan angreppen bli stora. Förutom skördesänkning kan vetets bakningskvalitet påverkas negativt.
Biologi
Vid axgång lägger honorna ägg i blomanlagen där larverna utvecklas. Från axet söker sig larverna ner i jorden där de kan överleva, inspunna i kokonger, under flera år. Om det är tillräckligt fuktigt på våren, lämnar larverna kokongerna och förpuppas i markytan. Sedan kläcks de i samband med axgång.
Kännetecken
Den fullbildade vetemyggan ses lättast i samband med axgång under lugna och varma kvällar. Den gula vetemyggan är 1,5– 2,5 mm lång och citrongul. Den kan bara lägga ägg från begynnande axgång tills cirka två tredjedelar av axet gått ur holk. I varje blomanlag läggs flera ägg. Larven är 2–2,5 mm lång, först vit och senare citrongul. Angrepp av den gula vetemyggans larver leder i regel till att inga kärnor utvecklas i småaxen. Den röda vetemyggan är orangeröd och lika stor som den gula. Myggan lägger bara ett till två ägg per blomanlag men äggläggningen pågår ända fram till blomning. Den orangeröda larven orsakar skrumpna och missformade kärnor med låg tusenkornvikt.
Förväxlingsrisk
Det finns ingen risk för förväxling.
Namn på andra språk
Latin: Contarinia tritici
Engelska: (yellow) wheat blossom midge
Svenska: gul vetegallmygga
Danska: gul hvedegalmyg (alm. hvedegalmyg)
Norska: gul hvetegallmygg
Finska: vehnäsääski