Mjöldagg Korn

Bekämpningströskel
Fram till och med DC 31 räknas angreppet på hela plantan därefter är det angreppet på något av de tre översta bladen som räknas in.

Vårkorn:
Riktvärde för mottagliga sorter:
• DC 30-31: mer än 1 % angripna plantor
• DC 32-33: mer än 10 % angripna plantor
• DC 37-49: mer än 25 % angripna plantor

Anneli, SW Catriona och SW Makof är exempel på mottagliga sorter. Flertalet av 6-radssorterna är mycket mottagliga.

Riktvärde för mindre mottagliga sorter:
• DC 30-33: mer än 25 % angripna plantor
• DC 37-49: mer än 50 % angripna plantor

Höstkorn:
Riktvärde för bekämpning:
• DC 31-33: mer än 25 % angripna plantor
• DC 37-49: mer än 50 % angripna plantor.

Exempel på känsliga sorter är Bordeaux och Comeback.

Bekämpningstidpunkt
DC 30-49, därefter minskar behovet avsevärt.

Preparat dos
I första hand
• Talius 0,125 l/ha

Andra alternativ
• Flexity 0,2 l/ha
• Property 0,2 l/ha
• Tern/Leander 0,3–0,4 l/ha

Talius har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander har bäst stoppande effekt. Vid förekomst av både mjöldagg och kornrost går det att använda Folicur Xpert 0,3–0,4 l/ha eller Orius 0,25–0,35 l/ha. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till DC 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas.

Bekämpningbehov
I vårkorn har merparten av tvåradssorterna mlo-resistens som gör att de angrips mycket lite av mjöldagg. Bekämpning är inte aktuell i dessa sorter. I höstkorn saknas sorter med mlo-resistens. Försöken visar på mycket svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. Angreppen är ofta starkast på kapillära och lätta jordar och på mulljordar. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt sett litet.

Förebyggande åtgärder
• välj en vårkornsort med mlo-resistens
• undvik sen sådd av vårkorn
• undvik alltför täta bestånd
• undvik att grödan drabbas av manganbrist

Förekomst och betydelse
Svampen angriper alla stråsädesslag, liksom vilda och odlade gräs. Det är stor variation i mottaglighet hos olika sorter. I vårkorn finns exempelvis sorter med så kallad mlo-resistens. I dessa sorter förekommer en speciell gen, som kallas mlo, och den medför att plantorna angrips mycket lite. Angrepp är vanligast på lätt jord och i täta bestånd. Blad, strå och även ax kan angripas. Mjöldagg kan göra stor skada i alla stråsädesslag men har oftast störst betydelse i vete och rågvete.

Biologi och spridning
Svampen överlever bara på levande växter. Spridning sker med luftburna sporer. Varje växtart har sin speciella typ av mjöldagg, som inte kan angripa andra arter. Optimal temperatur för sporgroning är 15–20 ˚C och 100 procent relativ luftfuktighet. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då mindre än en vecka. Svampen gynnas av varma dagar och kyliga nätter, då det bildas mycket dagg, men missgynnas av regn.

Kännetecken
Begynnande angrepp syns som små, gråvita, mögelliknande beläggningar på strå och blad. Efter hand mörknar beläggningarna. Mot slutet av växtsäsongen bildas svarta, knappnålshuvudstora kleistotecier (sporhus) i mycelet (nätverket av svamptrådar).

Förväxlingsrisk
Det finns ingen risk för förväxling.

Namn på andra språk
Latin: Blumeria graminis
Engelska: Powdery Mildew
Svenska: gräsmjöldagg, kornmjöldagg
Danska: bygmeldug
Norska: grasmjøldogg
Finska: heinänhärmä