Växtskyddsinfo

Bekämpningströskel
Tabellerna nedan anger bekämpningströsklar vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer andra arter av bladlöss räknas de också in i tröskelvärdet.

	Bekämpn.tidpunkt
	DC 31 Begynnande stråskjutning	DC 51 Begynnande axgång	DC 69 Blomningen avslutad
Avräkningspris kr/kg	Löss/ strå	Löss/ strå	Löss/ strå
0,75	5	8	15
1,00	3	5	11
1,50	2	3,5	7
2,00	1,5	2,5	5,5
2,50	1	2	4,5
3,00	1	2	3,5
3,50	1	1,5	3,0

	Bekämpn.tidpunkt
	DC 31 Begynnande stråskjutning	DC 51 Begynnande axgång	DC 69 Blomningen avslutad
Avräkningspris kr/kg	% angr. strå	% angr.strå	% angr. strå
0,75	70	80	90
1,00	55	70	85
1,50	45	60	75
2,00	35	50	70
2,50	25	45	65
3,00	20	40	60
3,50	20	35	55

Bekämpningstidpunkt
Se tabeller. Utflygningen från häggarna bör vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd, i områden med stora arealer gamla vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Då kan två behandlingar bli nödvändigt.

Preparat dos
Preparat och dos
I första hand
Teppeki* 0,1-0,14 kg/ha

Andra alternativ
• Mavrik 0,075-0,2 l/ha
• Nexide 0,05 l/ha

Teppeki är skonsam mot nyttoinsekter. Effekten är säkrare än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt. Teppeki har också bättre långtidseffekt. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet. En bekämpning kan därför innebära att bladlössen ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Flipper, 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska insektsmedel. I försök har preparatet haft sämre effekt än Teppeki.

Pyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen.

*Teppeki ska registreras om senast 2024-08-31, se www.kemi.se

Bekämpningbehov
Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 2024 är liten. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4–7 års mellanrum.

Förebyggande åtgärder
• så tidigt

Förekomst och betydelse
I första hand angrips havre, vårkorn och vårvete i nämnd ordning men enstaka år även höstsäd. Bladlusen uppträder i fält, oftast från mitten av maj. Särskilt i havre och korn kan skadorna bli betydande. Havrebladlusen kan även sprida rödsotvirus, vilket kan leda till totalskador.

Biologi
Havrebladlusen värdväxlar mellan gräsarter och hägg, där den övervintrar som ägg. Vissa år förekommer spridning av löss långt ifrån. Det förklarar varför det kan bli angrepp ett år, trots att det inte funnits många ägg på häggarna.

Kännetecken
En fullbildad lus är 2–2,5 mm lång med en bred kropp. Den är olivgrön med rödbruna partier på bakkroppen. Ben och sifoner (ryggrör) är kortare än hos övriga bladlusarter, som finns i stråsäd. Unga löss liknar de fullbildade men har mindre utvecklade ben och sifoner. Lössen sitter vanligtvis på plantans nedre del. Vid torra förhållanden kan de förekomma under markytan.

Förväxlingsrisk
Grönstrimmig gräsbladlus och sädesbladlus

Namn på andra språk
Latin: Rhopalosiphum padi
Engelska: bird-cherry aphid
Svenska: havrebladlus
Danska: havrebladlus
Norska: havrebladlus
Finska: tuomikirva

Havrebladlus - Rödsot Korn

Bekämpning

Biologi