Rapsjordloppa Oljeväxter

Bekämpningströskel
Riktvärde för gnagskador:

Mer än 5 % uppäten bladyta i DC 10, hjärtbladsstadiet, och mer än 10 % uppäten bladyta i DC 11-12. Skadorna kan komma snabbt vilket kräver uppmärksamhet i tidiga stadier. Gulskålarna ger inget mått på risken för gnagskador.

riktvärde för larvskador

Rapsjordloppornas inflygning till fälten följs genom fångstskålar eller genom räkning i fält med hjälp av ficklampa efter mörkrets inbrott. För att förhindra äggläggning sätts bekämpning in inom 10 dagar efter uppnått riktvärde. Riktvärde för skålfångsten är 50–100 rapsjordloppor/10 dm2 skålyta i ackumulerad fångst under tre veckor. Använd minst 2 skålar per 10 ha eftersom mängden rapsjordloppor varierar både mellan olika fält och inom fältet. Odlades raps på ett närliggande fält föregående år bör en av gulskålarna placeras nära det gamla rapsfältet. Riktvärde för avräkning med ficklampa är 1–2 rapsjordloppor per radmeter.

Bekämpningstidpunkt
Gnagskador
DC 10-12, hjärtblad fram till 2 örtblad.

Larvskador.
Vanligtvis lämpligt i DC 12-14, 2-4 örtblad, men kan göras både tidigare och senare. Bekämpning kan ske under en lång tidsperiod. Inflygningen kulminerar normalt omkring den 10 september i Sydsverige.

Preparat dos
Nexide 0,06 l/ha eller Mavrik 0,15-0,2 l/ha

Resistens
Beynnande pyretroidresistens är konstaterad på några lokaler i Skåne, Västergötland och Östergötland men hittills är fälteffekterna av pyretroider goda. För att bibehålla effekten av pyretroider är det mycket viktigt att vara restriktiv och bara bekämpa vid behov.

Bekämpningbehov
Rapsjordloppan kan skada rapsplantorna på två sätt. Det första är när vuxna rapsjordloppor gnager på bladen. Vid angrepp i hjärtbladsstadiet kan plantor dö. Risk för gnagskador finns främst år då populationen av rapsjordloppa är stor. Det andra är när rapsjordloppans larver minerar plantans stjälk under vintern. Larvernas stjälkminering kan leda till utvintring eller utebliven knoppbildning. Angreppen i Sydsverige har över lång tid varierat med en periodicitet om ca 6–7 år vilket inte har varit lika tydligt de senaste åren. Även år med en i genomsnitt måttlig förekomst kan det vara stor variation mellan fält och områden.

Betning
Betning med Buteo Start eller Lumiposa har viss effekt mot gnagskador i hjärtbladsstadiet och är en bra möjlighet för kontroll av tidiga gnagskador. Varken Buteo Start eller Lumiposa är pyretroider. Vid stor förekomst av rapsjordloppor och upprepade gnagskador behöver betningen kompletteras med en pyretroidbekämpning.

Förekomst och betydelse
Rapsjordloppan angriper korsblommiga växter och är av betydelse i höstoljeväxter. Angreppen varierar med en tydlig periodicitet. På hösten gnager de fullbildade insekterna på bladen. Rapsjordloppan förekommer mest i södra Sverige och på Gotland. Allvarligast är larvskadorna, som kan leda till en ökad utvintring.

Biologi
Rapsjordloppan kläcks i början av juni och går kort därefter i sommarvila. I slutet av augusti och september söker den sig till fält med höstoljeväxter. Äggen läggs i jorden nära värdväxtens stjälk. Den nykläckta larven äter sig in i ett bladskaft där den övervintrar. Efter vintern söker sig larven in i stjälken, oftast i den nedre delen.

Kännetecken
Rapsjordloppan är cirka 4 mm lång och glänsande blåsvart. Huvud och ben är rödbruna. Den gulvita larven har mörkbrunt huvud och nacksköld och blir cirka 7 mm lång. Till skillnad från vivellarverna har rapsjordloppans larv tre par bukfötter. Om huvudskottet skadas försenas utvecklingen och vid kraftiga angrepp förstörs en planta helt och höstrapsen utvintrar.

Förväxlingsrisk
Skador av fullbildad rapsjordloppa: kålbladstekel, kålfjäril och sniglar. Skador av larver: blåvingad rapsvivel och fyrtandad rapsvivel (något senare)

Namn på andra språk
Latin: Psylliodes chrysocephala
Engelska: cabbage stem flea beetle
Svenska: rapsjordloppa
Danska: rapsjordloppe
Norska: rapsjordloppe
Finska: rapsikirppa