Start
>>
Oljeväxter
Rapsbagge Oljeväxter
Bekämpning
Bekämpningströskel
Bekämpa enbart då trösklarna är uppnådda. (se tabell nedan)
Trösklarna för höstoljeväxter är anpassade efter grödans tillväxt eftersom kraftiga plantor i god tillväxt har bättre förmåga att kompensera för angrepp av rapsbaggar än små plantor i svag tillväxt. Den successivt förändrade beståndsuppbyggnaden, med betydligt färre men kraftigare plantor, som skett genom åren sedan trösklarna utvecklades, innebär att grödan oftast har bra förmåga att kompensera angrepp. Vid kylig väderlek kan tillväxten minska eller tillfälligt avstanna. Om kyligare perioder sammanfaller med en inflygning av rapsbaggar behöver fälten kontrolleras oftare. Med tanke på riskerna för resistens ska man avvakta med bekämpning tills trösklarna är uppnådda. Rapsbaggarna skadar endast knopparna, särskilt i tidigt knoppstadium, men inte utslagna blommor.
Bekämpa enbart då trösklarna är uppnådda. (se tabell nedan)
Trösklarna för höstoljeväxter är anpassade efter grödans tillväxt eftersom kraftiga plantor i god tillväxt har bättre förmåga att kompensera för angrepp av rapsbaggar än små plantor i svag tillväxt. Den successivt förändrade beståndsuppbyggnaden, med betydligt färre men kraftigare plantor, som skett genom åren sedan trösklarna utvecklades, innebär att grödan oftast har bra förmåga att kompensera angrepp. Vid kylig väderlek kan tillväxten minska eller tillfälligt avstanna. Om kyligare perioder sammanfaller med en inflygning av rapsbaggar behöver fälten kontrolleras oftare. Med tanke på riskerna för resistens ska man avvakta med bekämpning tills trösklarna är uppnådda. Rapsbaggarna skadar endast knopparna, särskilt i tidigt knoppstadium, men inte utslagna blommor.
Plantbestånd |
Tidigt knopp- stadium (DC 51) |
Medelsent knopp- stadium (DC 52/53) |
Sent knopp- stadium (DC 59) |
|
Höstoljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta |
|||
|
Kraftiga plantor, god tillväxt |
4-6 |
6-8 |
10-11 |
|
Mindre plantor, svag tillväxt |
2-3 |
3-4 |
5-6 |
|
Våroljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta |
|||
|
0,5-1 |
1-2 |
2-3 |
|
Bekämpningstidpunkt
DC 51-59, vid uppnådd bekämpningströskel men före blomning. Undvik sena bekämpningar eftersom rapsbaggarna då skadar plantorna mindre och bekämpningen kan ge negativa effekter på olika nyttodjur som reglerar mängden rapsbaggar.
DC 51-59, vid uppnådd bekämpningströskel men före blomning. Undvik sena bekämpningar eftersom rapsbaggarna då skadar plantorna mindre och bekämpningen kan ge negativa effekter på olika nyttodjur som reglerar mängden rapsbaggar.
Preparat dos
Höstoljeväxter
I första hand Mospilan 0,2 kg/ha. Finns det behov av en ytterligare bekämpning, välj Mavrik 0,2 l/ha. Spara på Mavrik eftersom den kan behövas till andra skadegörare senare eller till bekämpningar i våroljeväxterna.
Våroljeväxter
Den första bekämpningen görs med Mavrik 0,2 l/ha. Mavrik kan användas i de områden där preparatet erfarenhetsmässigt fungerar. Finns det behov av ytterligare bekämpning använd Mospilan 0,2 kg/ha. Vid mycket starka angrepp som kräver ytterligare bekämpning, använd Mavrik 0,2 l/ha ännu en gång. Mavrik får högst användas två gånger per gröda i våroljeväxter.
Resistens
Säsongen 2024 finns enbart Mavrik och Mospilan för bekämpning av rapsbaggar. Med bara två verksamma ämnen ökar risken för att rapsbaggar utvecklar resistens. Resistens mot pyretroider, med svaga effekter som följd, förekommer i hela odlingsområdet. Med undantag av vissa områden i främst Halland, har dock pyretroiden Mavrik fungerat bra i praktiken.
För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att inte använda preparat med samma verkningssätt mer än en gång per säsong. Odling av både höst- och vårraps i samma område innebär en betydligt högre risk för utveckling av resistens eftersom rapsbaggarna flyttar från
höstrapsfälten till vårrapsfälten. Rapsbaggarna kan då bli bekämpade många gånger och det finns risk att selektera fram mycket motståndskraftiga individer som sedan förökar sig.
Höstoljeväxter
I första hand Mospilan 0,2 kg/ha. Finns det behov av en ytterligare bekämpning, välj Mavrik 0,2 l/ha. Spara på Mavrik eftersom den kan behövas till andra skadegörare senare eller till bekämpningar i våroljeväxterna.
Våroljeväxter
Den första bekämpningen görs med Mavrik 0,2 l/ha. Mavrik kan användas i de områden där preparatet erfarenhetsmässigt fungerar. Finns det behov av ytterligare bekämpning använd Mospilan 0,2 kg/ha. Vid mycket starka angrepp som kräver ytterligare bekämpning, använd Mavrik 0,2 l/ha ännu en gång. Mavrik får högst användas två gånger per gröda i våroljeväxter.
Resistens
Säsongen 2024 finns enbart Mavrik och Mospilan för bekämpning av rapsbaggar. Med bara två verksamma ämnen ökar risken för att rapsbaggar utvecklar resistens. Resistens mot pyretroider, med svaga effekter som följd, förekommer i hela odlingsområdet. Med undantag av vissa områden i främst Halland, har dock pyretroiden Mavrik fungerat bra i praktiken.
För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att inte använda preparat med samma verkningssätt mer än en gång per säsong. Odling av både höst- och vårraps i samma område innebär en betydligt högre risk för utveckling av resistens eftersom rapsbaggarna flyttar från
höstrapsfälten till vårrapsfälten. Rapsbaggarna kan då bli bekämpade många gånger och det finns risk att selektera fram mycket motståndskraftiga individer som sedan förökar sig.
Bekämpningbehov
I höstoljeväxter är det sällan behov av bekämpning, en kantbehandling kan vara tillräcklig, men stora rapsbaggepopulationer kan vissa år orsaka kraftiga angrepp. Variationen mellan år och platser gör att fälten behöver kontrolleras regelbundet, speciellt då det är gynnsamma betingelser för rapsbaggarnas utflygning i rapsens tidiga knoppstadier. I våroljeväxter finns bekämpningsbehov nästan varje år och oftast behövs upprepad bekämpning.
I höstoljeväxter är det sällan behov av bekämpning, en kantbehandling kan vara tillräcklig, men stora rapsbaggepopulationer kan vissa år orsaka kraftiga angrepp. Variationen mellan år och platser gör att fälten behöver kontrolleras regelbundet, speciellt då det är gynnsamma betingelser för rapsbaggarnas utflygning i rapsens tidiga knoppstadier. I våroljeväxter finns bekämpningsbehov nästan varje år och oftast behövs upprepad bekämpning.
Förebyggande åtgärder
• undvik sena rapsbaggebekämpningar eftersom dessa skadar rapsbaggens naturliga fiender
• undvik sena rapsbaggebekämpningar eftersom dessa skadar rapsbaggens naturliga fiender
Biologi
Förekomst och betydelse
Rapsbaggen uppträder som skadegörare i korsblommiga grödor under hela säsongen. Av jordbruksgrödorna är våroljeväxter särskilt hårt drabbade. Värst brukar angreppen vara i norra Götaland och delar av Svealand. Angrepp på små späda plantor vid tidigt knoppstadium är mest allvarligt. Vid varm väderlek kan angreppen bli betydande.
Rapsbaggen uppträder som skadegörare i korsblommiga grödor under hela säsongen. Av jordbruksgrödorna är våroljeväxter särskilt hårt drabbade. Värst brukar angreppen vara i norra Götaland och delar av Svealand. Angrepp på små späda plantor vid tidigt knoppstadium är mest allvarligt. Vid varm väderlek kan angreppen bli betydande.
Biologi
Rapsbaggen övervintrar som fullbildad utanför åkermarken. När temperaturen når upp till 12–15 °C börjar inflygningen till oljeväxterna. Äggen läggs i knopparna där larverna utvecklas. Förpuppning sker i marken.
Rapsbaggen övervintrar som fullbildad utanför åkermarken. När temperaturen når upp till 12–15 °C börjar inflygningen till oljeväxterna. Äggen läggs i knopparna där larverna utvecklas. Förpuppning sker i marken.
Kännetecken
Den vuxna rapsbaggen är 2–2,5 mm lång och har blåsvart, metallskimrande kropp. Den vita larven är cirka 4 mm lång och har ett mörkbrunt huvud. Ofta sitter larverna klumpvis i toppen av plantan. Den vuxna skalbaggen äter på blomknopparna, vilket orsakar kala huvudskott och kraftig bildning av sidoskott. Även larven orsakar skador, som deformerade skidor och vissna toppskott.
Den vuxna rapsbaggen är 2–2,5 mm lång och har blåsvart, metallskimrande kropp. Den vita larven är cirka 4 mm lång och har ett mörkbrunt huvud. Ofta sitter larverna klumpvis i toppen av plantan. Den vuxna skalbaggen äter på blomknopparna, vilket orsakar kala huvudskott och kraftig bildning av sidoskott. Även larven orsakar skador, som deformerade skidor och vissna toppskott.
Förväxlingsrisk
Det finns ingen risk för förväxling.
Det finns ingen risk för förväxling.
Namn på andra språk
Latin: Brassicogethes aeneus, (Meligethes aeneus)
Engelska: blossom beetle (pollen beetle)
Svenska: rapsbagge
Danska: glimmerbøsse
Norska: rapsglansbille
Finska: rapsikuoriainen
Latin: Brassicogethes aeneus, (Meligethes aeneus)
Engelska: blossom beetle (pollen beetle)
Svenska: rapsbagge
Danska: glimmerbøsse
Norska: rapsglansbille
Finska: rapsikuoriainen