Start
>>
Oljeväxter
Åkersnigel och mördarsnigel Oljeväxter
Bekämpning
Bekämpningströskel
En snigel per fälla och dag. För att få en tidig och bra prognos, kontrollera snigelförekomsten redan i förfrukten. Använd flera fällor som placeras ut på marken i förfrukten ca 10 dagar före skörd/bearbetning. Lägg ut fällorna på kvällen och räkna av morgonen efter. Om man missat att undersöka snigelförekomsten i förfrukten kan samma tröskelvärde användas i det nysådda fältet.
En snigel per fälla och dag. För att få en tidig och bra prognos, kontrollera snigelförekomsten redan i förfrukten. Använd flera fällor som placeras ut på marken i förfrukten ca 10 dagar före skörd/bearbetning. Lägg ut fällorna på kvällen och räkna av morgonen efter. Om man missat att undersöka snigelförekomsten i förfrukten kan samma tröskelvärde användas i det nysådda fältet.
Bekämpningstidpunkt
Direkt efter sådd. Grödan är känsligast för angrepp från uppkomst fram till dess att den har ett par tre örtblad.
Direkt efter sådd. Grödan är känsligast för angrepp från uppkomst fram till dess att den har ett par tre örtblad.
Preparat dos
Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller IronMax Pro 4–7 kg.
Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.
Sluxx HP 4–7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller IronMax Pro 4–7 kg.
Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är mördarsnigel, kan upprepad bekämpning bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första bekämpningen.
Bekämpningbehov
Betydande angrepp av sniglar förekommer vissa år, framförallt i Västsverige. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även mördarsnigeln orsakar lokalt problem, framför allt i mycket fuktiga lägen. Sniglarna gynnas av fuktig väderlek. Störst risk för stor snigelpopulation är det efter en mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två till tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Sträva efter att få ett fint såbruk. Sniglarna trivs i kokiga lerjordar eller
där det finns mycket växtrester på markytan.
Betydande angrepp av sniglar förekommer vissa år, framförallt i Västsverige. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även mördarsnigeln orsakar lokalt problem, framför allt i mycket fuktiga lägen. Sniglarna gynnas av fuktig väderlek. Störst risk för stor snigelpopulation är det efter en mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två till tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Sträva efter att få ett fint såbruk. Sniglarna trivs i kokiga lerjordar eller
där det finns mycket växtrester på markytan.
Förebyggande åtgärder
• jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten
• plöj
• sträva efter ett fint såbruk
• mylla utsädet väl
• välta efter sådd om såbruket är grovt
• jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten
• plöj
• sträva efter ett fint såbruk
• mylla utsädet väl
• välta efter sådd om såbruket är grovt
Biologi
Förekomst och betydelse
Sniglar finns i nästan alla grödor, speciellt under fuktiga förhållanden. Skador är vanligast på hösten i nysådda oljeväxter och höstsäd. Åkersnigeln kan förekomma var som helst i fältet, medan spansk skogssnigel främst förekommer i fältkanter och i områden med tät vegetation, som håller fukten. Vid kraftiga angrepp kan sniglarna kaläta ett fält så att omsådd blir nödvändig.
Sniglar finns i nästan alla grödor, speciellt under fuktiga förhållanden. Skador är vanligast på hösten i nysådda oljeväxter och höstsäd. Åkersnigeln kan förekomma var som helst i fältet, medan spansk skogssnigel främst förekommer i fältkanter och i områden med tät vegetation, som håller fukten. Vid kraftiga angrepp kan sniglarna kaläta ett fält så att omsådd blir nödvändig.
Biologi
Sniglarna är tvåkönade (hermafroditer). Normalt parar sig två individer med varandra men i brist på partner förekommer självbefruktning. Åkersnigeln övervintrar som ägg i jorden, men under milda vintrar överlever även vuxna individer. Den spanska skogssnigeln övervintrar som ungdjur nere i marken på en till två decimeters djup. Djup tjäle ökar dödligheten.
Sniglarna är tvåkönade (hermafroditer). Normalt parar sig två individer med varandra men i brist på partner förekommer självbefruktning. Åkersnigeln övervintrar som ägg i jorden, men under milda vintrar överlever även vuxna individer. Den spanska skogssnigeln övervintrar som ungdjur nere i marken på en till två decimeters djup. Djup tjäle ökar dödligheten.
Kännetecken
Åkersniglar är bruna till gråbruna, 3–5 cm långa och saknar hus. De halvgenomskinliga, klotrunda äggen är cirka 2 mm stora. De läggs i samlingar om 20–40 stycken. Sniglarna lämnar ett typiskt slemspår efter sig. Den gråbruna till brunröda spanska skogssnigeln är 7–15 cm lång och oftast mycket slemmig. Den unga snigeln är vanligtvis ljusare och med två längsgående band.
Åkersniglar är bruna till gråbruna, 3–5 cm långa och saknar hus. De halvgenomskinliga, klotrunda äggen är cirka 2 mm stora. De läggs i samlingar om 20–40 stycken. Sniglarna lämnar ett typiskt slemspår efter sig. Den gråbruna till brunröda spanska skogssnigeln är 7–15 cm lång och oftast mycket slemmig. Den unga snigeln är vanligtvis ljusare och med två längsgående band.
Förväxlingsrisk
Kålbladstekel (skador), kålfjäril (skador) och rapsjordloppa (skador)
Kålbladstekel (skador), kålfjäril (skador) och rapsjordloppa (skador)
Namn på andra språk
Latin: Deroceras reticulatum
Engelska: (grey) field slug
Svenska: åkersnigel
Danska: netsnegl (agersnegl)
Norska: flekket åkersnegl
Latin: Deroceras reticulatum
Engelska: (grey) field slug
Svenska: åkersnigel
Danska: netsnegl (agersnegl)
Norska: flekket åkersnegl