Start
>>
Sockermajs
Fritfluga Sockermajs
Bekämpning
Bekämpningströskel
Saknas. Fritflugan behandlas utifrån hur stor risken är för angrepp. På sid 86 finns en riskvärdering som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. Mängden fritflugor bedöms med hjälp av fångster i blåskålar. Aktuell information finns i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev, www.jordbruksverket.se/vsc.
Saknas. Fritflugan behandlas utifrån hur stor risken är för angrepp. På sid 86 finns en riskvärdering som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. Mängden fritflugor bedöms med hjälp av fångster i blåskålar. Aktuell information finns i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev, www.jordbruksverket.se/vsc.
Bekämpningstidpunkt
DC 11, när andra bladet har vuxit fram halvvägs. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt.
DC 11, när andra bladet har vuxit fram halvvägs. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt.
Preparat dos
Nexide CS 0,05 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).
Nexide CS 0,05 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).
Bekämpningbehov
Riskfält är sent sådda, i skogsoch mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Sockermajs är betydligt känsligare än fodermajs. Tidigare var utsädet oftast betat med Mesurol och det skyddade mot fritfluga. Risken för angrepp minskar vid tidig sådd, men samtidigt ökar risken för svampangrepp på grodden och dålig uppkomst.
Riskfält är sent sådda, i skogsoch mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Sockermajs är betydligt känsligare än fodermajs. Tidigare var utsädet oftast betat med Mesurol och det skyddade mot fritfluga. Risken för angrepp minskar vid tidig sådd, men samtidigt ökar risken för svampangrepp på grodden och dålig uppkomst.
Förebyggande åtgärder
• undvik små vindskyddade fält
• undvik sen sådd, speciellt i skogsbygd
• plantera sockermajs istället för att så.
• undvik små vindskyddade fält
• undvik sen sådd, speciellt i skogsbygd
• plantera sockermajs istället för att så.
Biologi
Förekomst och betydelse
Av vårsådda grödor angrips sent sådd havre och vårvete mest, men även majs kan få allvarliga skador. Sockermajs är speciellt känslig. Angreppen är vanligast i skogs- och mellanbygder i hela landet. Kraftiga angrepp är ovanliga, men kan förekomma i mindre fält i skyddade lägen. Mindre skador går att hitta i många fält men sällan i fält i slättbygder. Mindre skador ger en viss ökad risk för majssot.
Av vårsådda grödor angrips sent sådd havre och vårvete mest, men även majs kan få allvarliga skador. Sockermajs är speciellt känslig. Angreppen är vanligast i skogs- och mellanbygder i hela landet. Kraftiga angrepp är ovanliga, men kan förekomma i mindre fält i skyddade lägen. Mindre skador går att hitta i många fält men sällan i fält i slättbygder. Mindre skador ger en viss ökad risk för majssot.
Biologi
Fritflugan övervintrar som larv i gräsmarker. Larven förpuppas under våren och den första generationen flugor kläcks normalt under maj månad. Äggen läggs i nyligen uppkomna plantor av främst havre och vårvete men även av majs. Larven gnager sig inåt i plantan där den söker sig mot tillväxtpunkten. Efter 20–30 dagar förpuppas den och i juli kläcks fritflugans andra generation. Majsen skadas bara av fritflugans första generation.
Fritflugan övervintrar som larv i gräsmarker. Larven förpuppas under våren och den första generationen flugor kläcks normalt under maj månad. Äggen läggs i nyligen uppkomna plantor av främst havre och vårvete men även av majs. Larven gnager sig inåt i plantan där den söker sig mot tillväxtpunkten. Efter 20–30 dagar förpuppas den och i juli kläcks fritflugans andra generation. Majsen skadas bara av fritflugans första generation.
Kännetecken
Ett karaktäristiskt symtom är blad med rader av gnaghål tvärs över bladet, vinkelrät mot bladnerverna. Det är vanligt att två till tre blad på plantan uppvisar samma symtom. Skadorna bildas då larven äter sig igenom lagren av blad när plantan är liten. Andra symtom är korta, breda, vågiga eller vridna blad eller bladspetsar, som fastnat i varandra så att bladen inte vecklats ut. Plantorna kan också se trasiga ut. Vid kraftiga angrepp kan tillväxtpunkten skadas, vilket leder till starkt bestockade plantor med svag stjälksträckning och utebliven kolvsättning.
Ett karaktäristiskt symtom är blad med rader av gnaghål tvärs över bladet, vinkelrät mot bladnerverna. Det är vanligt att två till tre blad på plantan uppvisar samma symtom. Skadorna bildas då larven äter sig igenom lagren av blad när plantan är liten. Andra symtom är korta, breda, vågiga eller vridna blad eller bladspetsar, som fastnat i varandra så att bladen inte vecklats ut. Plantorna kan också se trasiga ut. Vid kraftiga angrepp kan tillväxtpunkten skadas, vilket leder till starkt bestockade plantor med svag stjälksträckning och utebliven kolvsättning.
Förväxlingsrisk
Mekaniska skador
Mekaniska skador
Namn på andra språk
Latin: Oscinella frit
Engelska: frit fly
Svenska: vanlig fritfluga
Danska: alm. fritflue
Norska: vanlig fritflue
Finska: kahukärpänen
Latin: Oscinella frit
Engelska: frit fly
Svenska: vanlig fritfluga
Danska: alm. fritflue
Norska: vanlig fritflue
Finska: kahukärpänen