Start
>>
Vårrågvete
Fritfluga Vårrågvete
Bekämpning
Bekämpningströskel
Saknas
Saknas
Bekämpningstidpunkt
DC 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.
DC 11 (1,5-bladsstadiet). Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna.
Preparat dos
Nexide 0,05 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).
Nexide 0,05 l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde).
Bekämpningbehov
Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda och belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Väderleken har stor betydelse för angrepp och angreppsrisken är störst då det förväntas värme veckan efter grödans 1,5-bladstadium.
Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda och belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Väderleken har stor betydelse för angrepp och angreppsrisken är störst då det förväntas värme veckan efter grödans 1,5-bladstadium.
Förebyggande åtgärder
• undvik tidig sådd
• bekämpa spillsäd
• undvik tidig sådd
• bekämpa spillsäd
Biologi
Förekomst och betydelse
Fritflugan förekommer mest i sent sådd havre och vårvete. Angrepp är ovanligt i korn. Fritflugan är vanligast i skogsoch mellanbygder. I höstsäd kan angrepp förekomma vid tidig sådd under varma höstar. Särskilt i havre och vårvete kan skadorna bli betydande.
Fritflugan förekommer mest i sent sådd havre och vårvete. Angrepp är ovanligt i korn. Fritflugan är vanligast i skogsoch mellanbygder. I höstsäd kan angrepp förekomma vid tidig sådd under varma höstar. Särskilt i havre och vårvete kan skadorna bli betydande.
Biologi
Flugorna kläcks normalt under maj och därefter sker svärmning och äggläggning. Om känsliga grödor då endast har ett till två blad sker äggläggningen på huvudskottet, som sedan angrips av den nykläckta larven. Vid senare svärmning kan sidoskott angripas men dessa skador är inte lika allvarliga. Nästa generation kläcks i juli och lägger ägg i vippgången. På eftersommaren kläcks ytterligare en generation, som lägger ägg på gräs eller tidigt sådd höstsäd. Där övervintrar sedan flugan som larv.
Flugorna kläcks normalt under maj och därefter sker svärmning och äggläggning. Om känsliga grödor då endast har ett till två blad sker äggläggningen på huvudskottet, som sedan angrips av den nykläckta larven. Vid senare svärmning kan sidoskott angripas men dessa skador är inte lika allvarliga. Nästa generation kläcks i juli och lägger ägg i vippgången. På eftersommaren kläcks ytterligare en generation, som lägger ägg på gräs eller tidigt sådd höstsäd. Där övervintrar sedan flugan som larv.
Kännetecken
Huvudskottet gulnar och vissnar efter att det blivit avgnagt. Som en följd av detta bildas sidoskott, vilka i sin tur ofta angrips med bildning av grönskott (sent utvecklade skott) som följd. Den andra generationens larver ger upphov till vitaxighet och dåligt matade kärnor. Skadebilden för den tredje generationen är densamma, som för den första.
Huvudskottet gulnar och vissnar efter att det blivit avgnagt. Som en följd av detta bildas sidoskott, vilka i sin tur ofta angrips med bildning av grönskott (sent utvecklade skott) som följd. Den andra generationens larver ger upphov till vitaxighet och dåligt matade kärnor. Skadebilden för den tredje generationen är densamma, som för den första.
Förväxlingsrisk
Dvärgskottsjuka, gul gräsfluga, kornfluga och rågbroddfluga
Dvärgskottsjuka, gul gräsfluga, kornfluga och rågbroddfluga
Namn på andra språk
Latin: Oscinella frit
Engelska: frit fly
Svenska: vanlig fritfluga
Danska: alm. fritflue
Norska: vanlig fritflue
Finska: kahukärpänen
Latin: Oscinella frit
Engelska: frit fly
Svenska: vanlig fritfluga
Danska: alm. fritflue
Norska: vanlig fritflue
Finska: kahukärpänen