StartMjöldagg Rågvete
Bekämpning
Bekämpningströskel
Fram till och med DC 31 räknas angreppet på hela plantan därefter är det angreppet på något av de tre översta bladen som räknas in.
Fram till och med DC 31 räknas angreppet på hela plantan därefter är det angreppet på något av de tre översta bladen som räknas in.
Riktvärde för bekämpning
DC 30-39: mer än 25 % angripna plantor
DC 41-49: mer än 50 % angripna plantor
Bekämpningstidpunkt
DC 30-49.
DC 30-49.
Preparat dos
I första hand
• Talius 0,125-0,15 l/ha
Andra alternativ
• Flexity 0,25 l/ha
• Property 0,25 l/ha
• Tern/Leander 0,4-0,5 l/ha
Talius, har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander
har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Flexity och Property blandas med Tern/Leander för bättre stoppande effekt. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till DC 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas.
I första hand
• Talius 0,125-0,15 l/ha
Andra alternativ
• Flexity 0,25 l/ha
• Property 0,25 l/ha
• Tern/Leander 0,4-0,5 l/ha
Talius, har bäst långtidseffekt, medan Tern/Leander
har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Flexity och Property blandas med Tern/Leander för bättre stoppande effekt. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till DC 32, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas.
Bekämpningbehov
Under senare år har det blivit vanligt med större angrepp av mjöldagg i södra Sverige.
Under senare år har det blivit vanligt med större angrepp av mjöldagg i södra Sverige.
Förebyggande åtgärder
• välj motståndskraftig sort
• undvik alltför täta bestånd
• undvik att grödan drabbas av manganbrist
• välj motståndskraftig sort
• undvik alltför täta bestånd
• undvik att grödan drabbas av manganbrist
Biologi
Förekomst och betydelse
Svampen angriper alla stråsädesslag, liksom vilda och odlade gräs. Det är stor variation i mottaglighet hos olika sorter. I vårkorn finns exempelvis sorter med så kallad mlo-resistens. I dessa sorter förekommer en speciell gen, som kallas mlo, och den medför att plantorna angrips mycket lite. Angrepp är vanligast på lätt jord och i täta bestånd. Blad, strå och även ax kan angripas. Mjöldagg kan göra stor skada i alla stråsädesslag men har oftast störst betydelse i vete och rågvete.
Svampen angriper alla stråsädesslag, liksom vilda och odlade gräs. Det är stor variation i mottaglighet hos olika sorter. I vårkorn finns exempelvis sorter med så kallad mlo-resistens. I dessa sorter förekommer en speciell gen, som kallas mlo, och den medför att plantorna angrips mycket lite. Angrepp är vanligast på lätt jord och i täta bestånd. Blad, strå och även ax kan angripas. Mjöldagg kan göra stor skada i alla stråsädesslag men har oftast störst betydelse i vete och rågvete.
Biologi och spridning
Svampen överlever bara på levande växter. Spridning sker med luftburna sporer. Varje växtart har sin speciella typ av mjöldagg, som inte kan angripa andra arter. Optimal temperatur för sporgroning är 15–20 ˚C och 100 procent relativ luftfuktighet. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då mindre än en vecka. Svampen gynnas av varma dagar och kyliga nätter, då det bildas mycket dagg, men missgynnas av regn.
Svampen överlever bara på levande växter. Spridning sker med luftburna sporer. Varje växtart har sin speciella typ av mjöldagg, som inte kan angripa andra arter. Optimal temperatur för sporgroning är 15–20 ˚C och 100 procent relativ luftfuktighet. Inkubationstiden (tidsperioden från smitta till symtom) är då mindre än en vecka. Svampen gynnas av varma dagar och kyliga nätter, då det bildas mycket dagg, men missgynnas av regn.
Kännetecken
Begynnande angrepp syns som små, gråvita, mögelliknande beläggningar på strå och blad. Efter hand mörknar beläggningarna. Mot slutet av växtsäsongen bildas svarta, knappnålshuvudstora kleistotecier (sporhus) i mycelet (nätverket av svamptrådar).
Begynnande angrepp syns som små, gråvita, mögelliknande beläggningar på strå och blad. Efter hand mörknar beläggningarna. Mot slutet av växtsäsongen bildas svarta, knappnålshuvudstora kleistotecier (sporhus) i mycelet (nätverket av svamptrådar).
Förväxlingsrisk
Det finns ingen risk för förväxling.
Det finns ingen risk för förväxling.
Namn på andra språk
Latin: Blumeria graminis
Engelska: Powdery Mildew
Svenska: gräsmjöldagg, rågmjöldagg
Danska: rugmeldug
Norska: grasmjøldogg
Finska: heinänhärmä
Latin: Blumeria graminis
Engelska: Powdery Mildew
Svenska: gräsmjöldagg, rågmjöldagg
Danska: rugmeldug
Norska: grasmjøldogg
Finska: heinänhärmä