Rödsot Vete

Bekämpningströskel
Rödsotvirus sprids med bladlöss på hösten och kontrolleras genom att bekämpa lössen. Överväg bekämpning om de flesta av nedanstående riksfaktorer är uppfyllda:

• tidig sådd (före 15–20 september i Sydsverige och före 5–10 september i norra Götaland)

• ovanligt varm och lång höst, framför allt in i oktober, november och december

• risk-områden där angrepp förekommit tidigare samt kustnära och skyddade lägen

• bladlöss på plantorna under hösten, ca 2–3 % angripna plantor

• i Sydsverige är mycket bladlöss i sugfällorna en bra indikator på risk för angrepp

• frövallar/vallar som förfrukt, mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten eller mellangrödor av stråsäd

Bekämpningstidpunkt
Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer i fält. Bekämpning är aktuell främst från mitten av oktober eller senare men tidigast från DC 13–14. Bekämpa därför inte för tidigt. En engelsk modell kan användas som stöd för beslut. Den andra generationen behöver 340 daggrader (bastemperatur 3 grader) för att utvecklas i grödan efter inflygning. Bladlössens inflygning följs med hjälp av sugfällor i Alnarp och Kalmar. Aktuell inflygning meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev. Kontrollera förekomsten av bladlöss i de egna fälten.

Det går att räkna på temperatursummor bl.a. i Jordbruksverkets e-tjänst Prognos och Varning, www.jordbruksverket.se/vsc/temperatursumma.

Preparat dos
Mavrik 0,075 l/ha eller Nexide 0,05 l/ha.

Pyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter väl gömda t.ex. innanför outvecklade blad är mycket svårbekämpade.

Bekämpningbehov
De största angreppen av rödsotvirus har förekommit i södra Sverige. Problem med löss som sprider rödsotvirus har blivit vanligare under senare år i och med mildare höstar, när temperaturerna är högre in i november och december. Kombinationen av tidig sådd, mycket bladlöss och ovanligt varm och lång höst ökar risken. Allvarliga skador förekom i många fält i södra Sverige 2015 när de tre faktorerna sammanföll. Även 2021 fanns det större skador i en del fält. Hösten 2023 var fångsterna av bladlöss relativt höga i sugfällorna i Alnarp och Kalmar. Då medeltemperaturerna var höga under hösten finns det en viss risk för angrepp i tidigt sådda fält i riskområden.

Virusspridningen sker främst med havrebladlöss men också med majsbladlöss och sädesbladlöss. Symtomen framträder först på våren. Då är skadan redan skedd och bekämpning omöjlig.

Förebyggande åtgärder
• undvik tidig sådd
• bekämpa spillplantor av föregående vall- eller stråsädesgröda

Förekomst och betydelse
Skadorna blir normalt störst i höstkorn och höstvete, därefter rågvete och råg. I vårsäd blir skadorna oftast störst i havre. Vid tidig smitta kan skördeförlusterna bli stora. Under milda höstar i kombination med mycket bladlöss i höstsäden, kan viruset (som överförs av bladlöss) medföra mycket stora skador.

Biologi och spridning
Sjukdomen orsakas av flera olika virus. De överförs endast av bladlöss, främst havrebladlus och sädesbladlus. För att bladlöss ska bära på virus måste de först suga på smittade gräsplantor eller smittad spillsäd. Det förekommer ingen jordsmitta eller utsädessmitta.

Kännetecken
Korn: Angripna plantor får gulfärgade bladspetsar och det kan också bildas gula strimmor längs bladnerverna. Vete: Bladen kan färgas gula eller röda. Havre: Bladen rödfärgas. Gemensamt för alla stråsädsslag är att angripna plantor blir små och eftersatta, rotutvecklingen hämmas och axen blir små med förkrympta kärnor. I allvarliga fall uteblir axgången. Angreppen uppträder ofta fläckvis i höstsådda fält.

Förväxlingsrisk
Skador i markens struktur, stress och växtnäringsbrist