StartBladlus Majs
Bekämpning
Bekämpningströskel
Havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus
Havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus
Saknas. Enligt danska och tyska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss per planta för att angreppet ska få ekonomisk betydelse.
Bekämpningstidpunkt
Större angrepp förekommer först i juli – augusti. Bekämpning är normalt praktiskt möjlig senast i mitten av juli.
Större angrepp förekommer först i juli – augusti. Bekämpning är normalt praktiskt möjlig senast i mitten av juli.
Preparat dos
För närvarande, februari 2023, finns inga godkända preparat.
För närvarande, februari 2023, finns inga godkända preparat.
Bekämpningbehov
Flera bladlöss förekommer i majs: havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus. Bekämpningsbehovet är litet. Enligt tyska uppgifter kan bladlössen ha betydelse för överföring av rödsotvirus från vårsäd till höstsäd, genom att först infektera majsen och sedan föra smittan vidare till den nysådda höstsäden.
Flera bladlöss förekommer i majs: havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus. Bekämpningsbehovet är litet. Enligt tyska uppgifter kan bladlössen ha betydelse för överföring av rödsotvirus från vårsäd till höstsäd, genom att först infektera majsen och sedan föra smittan vidare till den nysådda höstsäden.
Biologi
Förekomst och betydelse
Den dominerande bladlusarten i svensk majsodling är havrebladlus. Bladlöss anses vara av liten betydelse i majsodling. Under hösten förekommer lössen ofta mellan täckbladen på kolvarna. Bladlössen kan överföra rödsotvirus, BYDV, till majsen och därifrån kan rödsotvirus sedan spridas vidare med bladlössen till nysådd höstsäd. Bladlöss kan förorsaka försämrad pollinering och dåligt matade kolvar om angreppen förekommer strax före och under blomningen.
Den dominerande bladlusarten i svensk majsodling är havrebladlus. Bladlöss anses vara av liten betydelse i majsodling. Under hösten förekommer lössen ofta mellan täckbladen på kolvarna. Bladlössen kan överföra rödsotvirus, BYDV, till majsen och därifrån kan rödsotvirus sedan spridas vidare med bladlössen till nysådd höstsäd. Bladlöss kan förorsaka försämrad pollinering och dåligt matade kolvar om angreppen förekommer strax före och under blomningen.
Biologi
Havrebladlössen övervintrar som ägg på häggar. Äggen kläcks under tidig vår och den första generationen utvecklas på häggen. I mitten av maj bildas vingade individer. Dessa söker sig till olika gräsarter, bland annat till stråsäd, där flera generationer utvecklas under sommaren. I enstaka fall kan angrepp förekomma på nedre delen av majsplantor. Uppförökningen går då oftast mycket långsamt och de unga bladlössen ser ibland svältfödda ut, med kraftigt insnörd överdel. Ibland förekommer det att bladlöss angriper majsplantorna under blomningen då majsblommans pistiller (silket) kan klibba ihop av honungsdaggen (bladlössens exkrementer). Detta kan leda till sämre pollinering och dåligt matade kolvar.
Havrebladlössen övervintrar som ägg på häggar. Äggen kläcks under tidig vår och den första generationen utvecklas på häggen. I mitten av maj bildas vingade individer. Dessa söker sig till olika gräsarter, bland annat till stråsäd, där flera generationer utvecklas under sommaren. I enstaka fall kan angrepp förekomma på nedre delen av majsplantor. Uppförökningen går då oftast mycket långsamt och de unga bladlössen ser ibland svältfödda ut, med kraftigt insnörd överdel. Ibland förekommer det att bladlöss angriper majsplantorna under blomningen då majsblommans pistiller (silket) kan klibba ihop av honungsdaggen (bladlössens exkrementer). Detta kan leda till sämre pollinering och dåligt matade kolvar.
Kännetecken
Den vuxna havrebladlusen är 2–2,5 mm lång och har en bred kropp. Den är olivgrön med rödbruna partier på bakkroppen. Ben och sifoner (ryggrör) är korta. Ryggrören har en svag insnörning vid spetsen. Unga löss liknar de fullbildade.
Den vuxna havrebladlusen är 2–2,5 mm lång och har en bred kropp. Den är olivgrön med rödbruna partier på bakkroppen. Ben och sifoner (ryggrör) är korta. Ryggrören har en svag insnörning vid spetsen. Unga löss liknar de fullbildade.
Förväxlingsrisk
Bladlusarter, övriga
Bladlusarter, övriga