Blåvingad rapsvivel Oljeväxter

Bekämpningströskel
Saknas.

Bekämpningstidpunkt
Slutet av oktober eller tidig vår (mars).

Preparat dos
Mavrik 0,15–0,2 l/ha.

Bekämpningbehov
I Sydsverige är angrepp mycket ovanliga och bekämpning är inte aktuell. Bekämpningsbehovet i Mellansverige är inte helt klarlagt. Höga gulskålsfångster av blåvingade rapsvivlar har förekommit under senare år i framför allt i Östergötland men även i Västra Sverige och Mälardalen. Försök från 80- och 90-talet visar att betydelsen av angreppen oftast är marginell. Mycket starka angrepp kan leda till stjälkbrytning men det är mycket ovanligt.

Förekomst och betydelse
Den blåvingade rapsviveln skadar främst höstoljeväxter. Den är vanligast i norra Götaland och Svealand där den förekommer mer eller mindre varje år. Betydelsen är oftast liten. Angrepp, som leder till stora skördeskador på grund av att stjälkarna bryts, är mycket ovanliga.

Biologi
Under september sker inflygning till fält med höstoljeväxter där viveln sedan övervintrar. Tidigt på våren lägger den ägg på blad och bladskaft. Larven äter i märgen inuti stjälkarna. Slutligen borrar den sig ut ur stjälken och förpuppas i jorden.

Kännetecken
Skadan och larverna syns när man skär itu en stjälk. Vid lindriga angrepp finns enstaka gångar i stjälkens märg. Redan vid måttliga angrepp blir märgen kraftigt brunfärgad. Vid mycket stor förekomst av larver angrips även stödjevävnaden, vilket kan leda till att stjälkarna bryts. De fotlösa larverna är i sista larvstadiet upp till 5 mm långa, vita eller gulvita med brungul huvudkapsel. Den vuxna skalbaggen är 2–3,3 mm lång med långt snyte (utdragen del av huvudet) och glänsande mörkblå till svartblå täckvingar och halssköld.

Förväxlingsrisk
Skada i höstraps samt fullbildad vivel och larv: fyrtandad rapsvivel (något senare) och rapsjordloppa

Namn på andra språk
Latin: Ceutorhynchus sulcicollis
Engelska: turnip gall weevil
Svenska: blåvingad rapsvivel
Danska: blåvinget rapssnudebille