Växtskyddsinfo
sjvlogo Start >> Oljeväxter

Torröta (Phoma) Oljeväxter

picture:18.50153f511712beea81e40232

Bekämpning

Bekämpningströskel
Saknas. Betydelsen är liten och bekämpning är ytterst sällan motiverad. Det är bara vid kraftiga angrepp, bladfläckar på flertalet blad, tidigt på hösten som en bekämpning kan vara motiverad.
Bekämpningstidpunkt
På hösten i DC 14-18.
Preparat dos
I första hand:
Cantus* 0,25 kg/ha.

Övriga produkter registrerade för höstanvändning, Folicur Xpert* 0,5 l/ha eller Orius 0,4 l/ha, har bara viss effekt. Det gäller också vid användning av Caryx* för tillväxtreglering. För Maganic, 0,8 l/ha, finns ett begränsat försöksunderlag vilket gör det svårt att bedöma effekten.

*Caryx ska registeras om senast 2024-04-30, Cantus 2024-07-31 och Folicur Xpert senast 2024-08-31, se www.kemi.se för beslut.


Bekämpningbehov
Torröta har tidigare främst förekommit i Sydsverige men under senare år även i övriga höstrapsodlande
områden. Svampen angriper blad på hösten och senare även stjälkar. Torröta orsakas av två olika svamparter,
Leptosphaeria biglobosa och Leptosphaeria maculans, båda arterna förekommer i Sverige. Vid svåra angrepp kan plantorna välta, hittills har det varit ovanligt i Sverige. I 12 försök från Skåne 2008–2014 gav en höstbekämpning med Cantus 0,25 kg/ha en genomsnittlig merskörd på 130 kg/ha.

Betydelsen av starka bladangrepp på hösten är oklar.
Utländska undersökningar visar att milda nederbördsrika höstar gynnar bladangrepp. Under hösten 2020
utfördes ett försök i Skåne, där mycket starka bladangrepp förekom. Det blev inga merskördar av varken
Folicur Xpert eller Orius
Förebyggande åtgärder
• bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridningen

Biologi

Förekomst och betydelse
Torröta angriper korsblommiga växter och förekommer främst i höstraps i södra Sverige. Spridning och infektion gynnas av regnigt väder. Det är stor skillnad i olika sorters mottaglighet för sjukdomen. Allvarliga angrepp av torröta, så kallad rothalsröta, är inte så vanliga. Bladangreppen har mindre betydelse, men från bladen kan svampen växa systemiskt ner till rothalsen.
Biologi och spridning
Svampen överlever främst på växtrester i jorden men kan även vara utsädesburen. Sporer sprids långa sträckor med vinden och kortare sträckor med regnstänk. Ofta kan en skada på plantan, exempelvis en insektsskada, vara inkörsporten till ett angrepp.
Kännetecken
På hösten syns symtom på bladen som grå bladfläckar med svarta prickar spridda i den angripna vävnaden. Prickarna är svampens sporhus (pyknider). Senare kan rothalsen och den nedre delen av stjälken angripas (kallas då rothalsröta). Kraftiga angrepp av rothalsröta vid stjälkbasen orsakar brådmognad och liggbildning. Mindre allvarliga symtom uppträder på stjälken som ljusa fläckar, ibland med mörk bård, och är vanligare än de mera allvarliga rothalsangreppen.
Förväxlingsrisk
ljus bladfläcksjuka (symtom på stjälk) och svartfläcksjuka (symtom på blad)
Namn på andra språk
Latin: Plenodomus lingam (Phoma lingam)
Engelska: Dry Rot and Canker
Svenska: torr-röta
Danska: kåltørforrådnelse, rodhalsråd
Norska: kålrottørråte
Finska: kuivamätä