Start
>>
Oljeväxter
Kålmal Oljeväxter
Bekämpning
Bekämpningströskel
Saknas
Saknas
Bekämpningstidpunkt
Strax efter inflygningen av den första generationen. Den har skett i slutet av maj till början av juni under de senaste angreppsåren.
Strax efter inflygningen av den första generationen. Den har skett i slutet av maj till början av juni under de senaste angreppsåren.
Preparat dos
För närvarande (februari 2024) finns inget godkänt preparat.
För närvarande (februari 2024) finns inget godkänt preparat.
Bekämpningbehov
Sedan 1940-talet har starka angrepp förekommit i våroljeväxter under sex år, varav fyra år från 1995 och framåt. Under 2016 fanns lokalt ett stort bekämpningsbehov på Gotland och i Mälardalen. Stor inflygning fanns på vissa platser 2019 men betydelsen var liten. Angrepp i höstoljeväxter har inte förekommit annat än undantagsvis.
Sedan 1940-talet har starka angrepp förekommit i våroljeväxter under sex år, varav fyra år från 1995 och framåt. Under 2016 fanns lokalt ett stort bekämpningsbehov på Gotland och i Mälardalen. Stor inflygning fanns på vissa platser 2019 men betydelsen var liten. Angrepp i höstoljeväxter har inte förekommit annat än undantagsvis.
Biologi
Förekomst och betydelse
Larven angriper flera korsblommiga växter, bland annat oljeväxter. Hittills har enbart våroljeväxter drabbats. Det är framför allt gnagskador på skidorna, som är allvarliga. Betydelsefulla skador i oljeväxter uppstår endast under år med massförekomst. Sedan mitten av 1940-talet har detta inträffat fem gånger, varav tre gånger sedan 1995.
Larven angriper flera korsblommiga växter, bland annat oljeväxter. Hittills har enbart våroljeväxter drabbats. Det är framför allt gnagskador på skidorna, som är allvarliga. Betydelsefulla skador i oljeväxter uppstår endast under år med massförekomst. Sedan mitten av 1940-talet har detta inträffat fem gånger, varav tre gånger sedan 1995.
Biologi
Kålmalen övervintrar endast undantagsvis under svenska förhållanden. Fjärrtransport med hjälp av vindar från ost och sydost är orsaken till de senaste massförekomsterna. När kålmalen landat i fälten börjar äggläggningen på bladens undersida och bladskaft. Larven lever tre till fyra veckor innan den förpuppas i en nätlik kokong (hölje gjort av tunna spinntrådar). Efter 10–14 dagar kläcks puppan och en ny fjäril kommer fram. Både fullbildade fjärilar och larver förekommer samtidigt.
Kålmalen övervintrar endast undantagsvis under svenska förhållanden. Fjärrtransport med hjälp av vindar från ost och sydost är orsaken till de senaste massförekomsterna. När kålmalen landat i fälten börjar äggläggningen på bladens undersida och bladskaft. Larven lever tre till fyra veckor innan den förpuppas i en nätlik kokong (hölje gjort av tunna spinntrådar). Efter 10–14 dagar kläcks puppan och en ny fjäril kommer fram. Både fullbildade fjärilar och larver förekommer samtidigt.
Kännetecken
Den ljusgrå kålmalen är en fjäril, som är cirka en cm lång. Skadorna orsakas av de små, ljusgröna larverna, som efter kläckningen först lever inuti bladet. Senare kryper de ut och gnager då på bladens undersida och så kallade fönstergnag bildas. De äldre larverna gnager igenom bladen och vid massangrepp lämnas endast de grövre bladnerverna kvar. Gnagskador på skidorna kan medföra att de blir deformerade och lyser vita på håll.
Den ljusgrå kålmalen är en fjäril, som är cirka en cm lång. Skadorna orsakas av de små, ljusgröna larverna, som efter kläckningen först lever inuti bladet. Senare kryper de ut och gnager då på bladens undersida och så kallade fönstergnag bildas. De äldre larverna gnager igenom bladen och vid massangrepp lämnas endast de grövre bladnerverna kvar. Gnagskador på skidorna kan medföra att de blir deformerade och lyser vita på håll.
Förväxlingsrisk
Kålbladstekel (skador), kålfjäril (skador) och hagelskada
Kålbladstekel (skador), kålfjäril (skador) och hagelskada
Namn på andra språk
Latin: Plutella xylostella
Engelska: diamond-back moth
Svenska: kålmal
Danska: kålmøl
Norska: kålmøll
Finska: kaalikoi
Latin: Plutella xylostella
Engelska: diamond-back moth
Svenska: kålmal
Danska: kålmøl
Norska: kålmøll
Finska: kaalikoi