Klumprotsjuka Oljeväxter

Förebyggande åtgärder
Klumprotsjuka orsakas av en algsvamp (s.k. protist) med förmåga att producera många sporer med lång överlevnad i marken. Förebygg sjukdomen genom att ha minst 6–7 år mellan odling av mottagliga grödor. Har marken blivit infekterad krävs långa odlingsuppehåll, ca 20 år, för att bli av med smittan. Halveringstiden är ca 4 år om det inte finns värdväxter. Titta efter svulster på de unga oljeväxtplantornas rötter. Jordtest är ett bra sätt att få en uppskattning av infektionsgraden. Förutom smittotrycket är förhållandena i marken och hur lång tid som infektion kan pågå av betydelse för hur allvarligt ett angrepp kan bli. Tidig sådd som följs av blöta förhållanden är gynnsamt för infektion och sjukdomsförlopp. I sänkor eller i andra fuktiga områden på fältet kan ett angrepp börja synas redan efter tre veckor.

Det är viktigt att bekämpa spillraps tidigt (senast vid 2 örtblad) genom hela växtföljden. Det gäller även efter en resistent sort. Bekämpning av mottagliga ogräs som åkerkål, åkersenap, penningört, lomme med flera korsblommiga ogräs är också viktigt. Korsblommiga fånggrödor eller mellangrödor uppförökar också klumprotsjuka, även oljerättika men i mindre utsträckning än andra arter. Alla oljerättikasorter testade i växthus har blivit angripna. Dränering av vattensjuka områden är en annan viktig motåtgärd liksom kalkning. En viktig åtgärd är att titta efter symtom på rötterna vid flera tillfällen varje gång som mottagliga grödor odlas.

Ta jordprov och analysera förekomsten av klumprotsjuka. Crocodile, Crome, DK Pledge, DK Plasma och SY Alibaba är exempel på sorter med resistens mot sjukdomen och ger god kontroll i fält där smittan inte överskrider 100 000 genkopior per gram jord. Avstå därför odling på allt för starkt smittade jordar. Sorterna har samma typ av resistens och skadegöraren har redan brutit denna resistens på några platser.

Förekomst och betydelse
Sjukdomen angriper oljeväxter och andra korsblommiga växter, som kål, kålrot, rova och senap, inklusive många ogräs. Angreppen är mest utbredda på lättare, vattenhållande jordar med lågt pH-värde och börjar ofta på vattensjuka delar av ett fält. Kraftiga angrepp förekommer lokalt. Klumprotsjuka är den allvarligaste växtföljdssjukdomen i oljeväxter och ett ökande problem.

Biologi och spridning
Klumprotsjuka bildar vilsporer, som överlever 15–20 år i jorden. Vid kontakt med ett ämne, som utsöndras från rötterna hos korsblommiga växter, bildar vilsporerna zoosporer (rörliga sporer). Dessa infekterar rötterna och cellerna stimuleras till okontrollerad delning och svulstbildning. Infektionsförloppet gynnas av en temperatur på 18–25 ˚C, men infektion kan ske vid betydligt lägre temperatur (6–9 ˚C).

Kännetecken
Angripna plantor växer dåligt och slokar lätt under varma dagar på grund av vattenbrist. På rotsystemet bildas svulster, som till en början är vita och fasta, men som senare löses upp. I höstsådda grödor kan angrepp ske tidigt på hösten, hos höstoljeväxter redan tre veckor efter groning. Vid tidiga angrepp dödas unga plantor, medan sena angrepp ofta begränsas till att sidorötter skadas.

Förväxlingsrisk
Tidig plantdöd hos höstoljeväxter

Namn på andra språk
Latin: Plasmodiophora brassicae
Engelska: Club Rot
Svenska: klumprotsjuka
Danska: kålbrok
Norska: klumprot
Finska: möhöjuuri