StartBönbladmögel Åkerbönor
Bekämpning
Bekämpningströskel
Saknas
Saknas
Bekämpningstidpunkt
DC 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.
DC 61-69. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas.
Preparat dos
Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum 0,5 kg/ha alternativt 2 x 0,25 kg/ha
Elatus Era 0,4 l/ha eller Signum 0,5 kg/ha alternativt 2 x 0,25 kg/ha
Bekämpningbehov
Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Under 2019 och 2020 utfördes tre riktade försök i fält med angrepp av bönbladmögel i Skåne och Östergötland. Den angripna bladytan strax före blomning var 15-20 %. Bekämpningarna hade 70-85 % effekt på frisk bladyta jämfört med obehandlat. Åkerböna har en mycket kraftig nytillväxt av bladmassa före och under blomning. Det medför att bekämpningsbehovet är litet om angreppet inte följer med upp i beståndet. Försöken visar att angrepp mindre än 20 % angripen bladyta innan blomning inte är ekonomiskt motiverade att bekämpa. Erfarenheter med mer än 20 % angripen bladyta innan blomning saknas.
Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Under 2019 och 2020 utfördes tre riktade försök i fält med angrepp av bönbladmögel i Skåne och Östergötland. Den angripna bladytan strax före blomning var 15-20 %. Bekämpningarna hade 70-85 % effekt på frisk bladyta jämfört med obehandlat. Åkerböna har en mycket kraftig nytillväxt av bladmassa före och under blomning. Det medför att bekämpningsbehovet är litet om angreppet inte följer med upp i beståndet. Försöken visar att angrepp mindre än 20 % angripen bladyta innan blomning inte är ekonomiskt motiverade att bekämpa. Erfarenheter med mer än 20 % angripen bladyta innan blomning saknas.
Förebyggande åtgärder
Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Vid tidiga angrepp och gynnsamt väder kan skördeförlusten bli betydande. Eftersom svampen överlever med vilsporer i marken är den viktigaste förebyggande åtgärden en växtföljd med minst 6-8 år mellan åkerbönorna.
Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Vid tidiga angrepp och gynnsamt väder kan skördeförlusten bli betydande. Eftersom svampen överlever med vilsporer i marken är den viktigaste förebyggande åtgärden en växtföljd med minst 6-8 år mellan åkerbönorna.
Biologi
Förekomst och betydelse
Bönbladmögel angriper åkerböna och enskilda plantor kan angripas tidigt i utvecklingen. Tidiga angrepp är vanligast på fält där åkerbönor har odlats tidigare. Spridningen är mycket väderberoende och gynnas av perioder med hög luftfuktighet och svala temperaturer. Varmt och torrt väder stoppar vidare utveckling av sjukdomen. Vid tidiga infektioner och gynnsamt väder för sjukdomen kan skördeförlusten bli betydande.
Bönbladmögel angriper åkerböna och enskilda plantor kan angripas tidigt i utvecklingen. Tidiga angrepp är vanligast på fält där åkerbönor har odlats tidigare. Spridningen är mycket väderberoende och gynnas av perioder med hög luftfuktighet och svala temperaturer. Varmt och torrt väder stoppar vidare utveckling av sjukdomen. Vid tidiga infektioner och gynnsamt väder för sjukdomen kan skördeförlusten bli betydande.
Biologi och spridning
Den viktigaste smittkällan är vilsporer i fältet efter tidigare angrepp. Sporerna kan överleva flera år i marken. Infektion gynnas av fuktig och kall jord, då bönorna gror långsamt. Den primära infektionen sprids systemiskt i plantan. Sekundärt sprids sporer från infekterade plantor med vinden till omgivande plantor. Sporer kan också spridas över ett större område. Om åkerböna odlas ofta på ett fält ökar risken för ett högt infektionstryck.
Den viktigaste smittkällan är vilsporer i fältet efter tidigare angrepp. Sporerna kan överleva flera år i marken. Infektion gynnas av fuktig och kall jord, då bönorna gror långsamt. Den primära infektionen sprids systemiskt i plantan. Sekundärt sprids sporer från infekterade plantor med vinden till omgivande plantor. Sporer kan också spridas över ett större område. Om åkerböna odlas ofta på ett fält ökar risken för ett högt infektionstryck.
Kännetecken
Unga plantor kan tidigt utveckla symtom av bönbladmögel. Utspridda i fältet syns då enskilda plantor, som är missfärgade och förkrympta. Det är dock vanligare att angrepp visar sig som bleka fläckar (kloroser) på ovansidan av de yngsta bladen vid blomningens början. Fläckarna kan ibland täcka hela bladet. På bladens undersida växer ett gråviolett mycel (nätverk av svamptrådar), som bildar en tät filt. I de ljusa fläckarna kan en röd till brun missfärgning utvecklas. Efter hand mörknar fläckarna och bladen vissnar.
Unga plantor kan tidigt utveckla symtom av bönbladmögel. Utspridda i fältet syns då enskilda plantor, som är missfärgade och förkrympta. Det är dock vanligare att angrepp visar sig som bleka fläckar (kloroser) på ovansidan av de yngsta bladen vid blomningens början. Fläckarna kan ibland täcka hela bladet. På bladens undersida växer ett gråviolett mycel (nätverk av svamptrådar), som bildar en tät filt. I de ljusa fläckarna kan en röd till brun missfärgning utvecklas. Efter hand mörknar fläckarna och bladen vissnar.
Förväxlingsrisk
Bönfläcksjuka och chokladfläcksjuka
Bönfläcksjuka och chokladfläcksjuka
Namn på andra språk
Latin: Peronospora viciae
Engelska: Downy Mildew
Svenska: bönbladmögel
Danska: vikkeskimmel
Finska: virnanlehtihome
Latin: Peronospora viciae
Engelska: Downy Mildew
Svenska: bönbladmögel
Danska: vikkeskimmel
Finska: virnanlehtihome