StartAxfusarios Havre
Bekämpning
Bekämpningströskel
Saknas. Bekämpning bör övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärdering.
Saknas. Bekämpning bör övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärdering.
Bekämpningstidpunkt
DC 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl senare som tidigare bekämpning ger sämre effekt.
DC 63-65. Tidpunkten är viktig, såväl senare som tidigare bekämpning ger sämre effekt.
Preparat dos
• Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha
• Proline* 0,6 l/ha
Eftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Patel, Poleposition och Protendo jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste parametern för bästa effekt.
*Proline ska registreras om senast 2024-07-31, se www.kemi.se för beslut.
• Patel/Poleposition/Protendo 0,65 l/ha
• Proline* 0,6 l/ha
Eftersom dosen protiokonazol blir något högre med alternativen Patel, Poleposition och Protendo jämfört med Proline kan effekten mot axfusarios bli något bättre. Tidpunkten är dock den viktigaste parametern för bästa effekt.
*Proline ska registreras om senast 2024-07-31, se www.kemi.se för beslut.
Bekämpningbehov
Effekten av kemisk bekämpning är generellt sett måttlig (ca 50 %). Starka angrepp av axfusarios kan leda till ökad mykotoxinbildning vilket kan vara allvarligt. Under 2011 och 2012 förekom höga DON-halter i framför allt västra Sverige. Höga DON-halter förekom lokalt även 2013, 2014 och 2023, framför allt i Västra Sverige. För 2023 gällde det sent skördade partier.
Effekten av kemisk bekämpning är generellt sett måttlig (ca 50 %). Starka angrepp av axfusarios kan leda till ökad mykotoxinbildning vilket kan vara allvarligt. Under 2011 och 2012 förekom höga DON-halter i framför allt västra Sverige. Höga DON-halter förekom lokalt även 2013, 2014 och 2023, framför allt i Västra Sverige. För 2023 gällde det sent skördade partier.
Förebyggande åtgärder
• så inte havre efter majs
• bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall
• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt
• undvik liggsäd
• så inte havre efter majs
• bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall
• skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt
• undvik liggsäd
Biologi
Förekomst och betydelse
Alla stråsädesslagen kan angripas, men vanligast är angrepp på vete, rågvete och havre. De senaste åren har vårvete och havre drabbats mest. Betydande angrepp förekommer ganska ofta, framförallt i västra Sverige. Axfusarios kan leda till skördenedsättning, men den allvarligaste effekten är att flera Fusarium-arter kan bilda toxiner (gifter).
Alla stråsädesslagen kan angripas, men vanligast är angrepp på vete, rågvete och havre. De senaste åren har vårvete och havre drabbats mest. Betydande angrepp förekommer ganska ofta, framförallt i västra Sverige. Axfusarios kan leda till skördenedsättning, men den allvarligaste effekten är att flera Fusarium-arter kan bilda toxiner (gifter).
Biologi och spridning
Svamparna överlever främst på skörderester och utsäde, och sporspridning sker därifrån. För att infektion ska kunna ske krävs en regnig och varm väderlek under blomningen. Det är en riskfaktor när en större mängd skörderester från mottagliga grödor ligger kvar på markytan. När en känslig gröda odlas efter majs ökar risken för smitta markant. Även efter förfrukter, som vete, rågvete och havre ökar smittrisken. Att mylla ner skörderester i jorden är en viktig tgärd för att minska risken för smitta. För att hålla toxinhalten nere är det också viktigt att skörda så snart som grödan är mogen, samt att snabbt minska vattenhalten i spannmålen genom torkning.
Svamparna överlever främst på skörderester och utsäde, och sporspridning sker därifrån. För att infektion ska kunna ske krävs en regnig och varm väderlek under blomningen. Det är en riskfaktor när en större mängd skörderester från mottagliga grödor ligger kvar på markytan. När en känslig gröda odlas efter majs ökar risken för smitta markant. Även efter förfrukter, som vete, rågvete och havre ökar smittrisken. Att mylla ner skörderester i jorden är en viktig tgärd för att minska risken för smitta. För att hålla toxinhalten nere är det också viktigt att skörda så snart som grödan är mogen, samt att snabbt minska vattenhalten i spannmålen genom torkning.
Kännetecken
Oftast är det ett eller flera småax som angrips, men hela axet kan drabbas. Några veckor efter blomning brådmognar angripna delar av axen. En karaktäristisk laxrosa färg syns vid regnig väderlek. Dessa symtom syns sällan i havre.
Oftast är det ett eller flera småax som angrips, men hela axet kan drabbas. Några veckor efter blomning brådmognar angripna delar av axen. En karaktäristisk laxrosa färg syns vid regnig väderlek. Dessa symtom syns sällan i havre.
Förväxlingsrisk
Gråmögel och Gulrost
Gråmögel och Gulrost
Namn på andra språk
Latin: Fusarium spp.
Engelska: Brown Foot Rot
Svenska: fusarios
Danska: fusariose, aksfusariose spiringsfusariose o.s.v.
Latin: Fusarium spp.
Engelska: Brown Foot Rot
Svenska: fusarios
Danska: fusariose, aksfusariose spiringsfusariose o.s.v.