Växtskyddsinfo
sjvlogo Start >> Råg

Mjöldryga Råg

picture:18.50153f511712beea81e4073c

Bekämpning

Förebyggande åtgärder
Sjukdomen angriper råg framförallt vid utdragen blomning, speciellt vid kyligt och fuktigt väder. Val av motståndskraftig sort kan förebygga angrepp.

Andra förebyggande åtgärder är att använda utsäde som är fritt från mjöldrygor (sklerotier), sträva efter jämna bestånd, plöja efter angripen gröda, att odla avbrottsgrödor, slå av blommande gräs i dikes- och fältkanter och att undvika liggsäd.

Biologi

Förekomst och betydelse
Mjöldryga angriper främst råg men all stråsäd kan angripas, liksom andra odlade och vilda gräs. Hybridråg, med lägre pollenproduktion, angrips lättare än vanlig råg. Det finns sortskillnader i mottaglighet för mjöldryga. Bland vilda gräs är angrepp vanligt i kvickrot. Omfattande angrepp blir det främst när vår och försommar är regniga. Då blir pollineringen dålig och blomningen utdragen.
Biologi och spridning
Vilkropparna (sklerotierna = mjöldrygan) övervintrar i jorden. På de vilkroppar, som ligger ytligt, bildas små, klubbliknande organ. Därifrån sprids sporer med vind och insekter till blommande stråsäd och gräs. Från de fruktämnen, som infekteras, bildas droppar med en söt, klibbig vätska. Den kallas för honungsdagg och innehåller mängder med sporer, som sprids vidare med insekter och regnstänk. Vilkroppar bildas från infekterade fruktämnen. De kallas för mjöldrygor och innehåller alkaloider, som är giftiga för människor och djur.
Kännetecken
Det första tecknet på angrepp är droppar med honungsdagg i axen, som känns fuktiga och klistriga. Senare syns de mörka vilkropparna (mjöldrygorna) sticka fram ur axet. Vilkroppens storlek varierar kraftigt beroende på värdväxt. .
Förväxlingsrisk
Det finns ingen risk för förväxling.
Namn på andra språk
Latin: Claviceps purpurea
Engelska: Ergot
Svenska: mjöldryga
Danska: meldrøjer
Norska: mjølauke, meldrøye
Finska: torajyvä