Majssot Majs

Förebyggande åtgärder
Majssot är inte giftigt men stora mängder av majssot kan påverka näringsinnehållet negativt. Majssot finns som smitta i jorden och kan överleva i jorden i upp till tio år. Sporer från svamparna kan spridas med vinden till närliggande fält. Svampen angriper framför allt svaga plantor som t.ex. angripits av fritfluga eller är påverkade av torkstress. Jordbearbetning och god växtföljd kan minska risken för spridning.

Förekomst och betydelse
Svampen förekommer i stort sett i alla fält där majs tidigare odlats, men angreppen varierar i styrka beroende på vädret. Angreppen blir som kraftigast när en torrperiod följs av mycket regn. Svampen har oftast liten betydelse men vid kraftiga angrepp kan näringsinnehållet i fodret försämras.

Biologi och spridning
Svampen kan angripa alla delar av majsplantan. Den övervintrar i marken som sporer. De sprids med regnstänk eller vind upp i de nyuppkomna plantorna. Sporerna kan överleva i jorden sex till tio år. De gror och infekterar majsplantan via skador orsakade av till exempel fritflugor, vindskador eller annan mekanisk påverkan. Sporerna kan även infektera via majsblommornas pistiller (silket), speciellt vid utdragen blomning. Svampen gynnas av god tillgång på växtnäring, speciellt överskott av kväve.

Kännetecken
Angreppen är mycket iögonfallande, eftersom svampen omvandlar hela eller delar av angripna kolvar till svulster. Dessa innehåller svampens sporer. Från början är svulsterna omslutna av en silverglänsande hinna men när sporerna mognar brister hinnan och den mörkbruna till svarta spormassan blir synlig. Svulster kan även förekomma på blad och luftrötter.

Förväxlingsrisk
Det finns ingen risk för förväxling.

Namn på andra språk
Latin: Ustilago maydis
Engelska: Smut
Svenska: majssot
Danska: majsbrand
Norska: maissot
Finska: maissinnoki