Dvärgskottsjuka Havre

Förekomst och betydelse
Dvärgskottsjuka angriper främst havre, men olika gräs, som rajgräs och vitgröe, kan också angripas. Vanligast har virussjukdomen varit i södra Norrland och i delar av Svealand men den har även förekommit i norra Götaland. Senast det förekom stora angrepp lokalt var i början av 2000-talet i Gästrikland och Örebro län. Dvärgskottsjuka i havre kan leda till mycket stora skördeförluster.

Förekomst och betydelse Biologi och spridning
Sjukdomen orsakas av ett virus, som enbart sprids med den glasvingade ängsstriten, Javesella pellucida. Striten övervintrar i oplöjda stråsädesfält och i fält med insådd vall. Därifrån sprider stritarna viruset vidare till andra vårsädesfält där de lägger ägg. Efter kläckningen sprider stritlarverna (nymferna) viruset vidare inom fältet.

Kännetecken
En angripen havreplanta stannar i tillväxten. Stråbasen förtjockas och plantan får ett busklikt utseende på grund av kraftig bestockning (bildning av sidoskott). Vippbildningen uteblir, alternativt bildas endast små, förkrympta vippor.

Förväxlingsrisk
Fritfluga (skador) och torkskador