Gråmögel Ärter

Förekomst och betydelse
Gråmögel angriper främst försvagade eller skadade växtdelar på de flesta växtarter. Svampen trivs bäst under fuktiga förhållanden i frodiga bestånd. Det är sällan gråmögel orsakar allvarliga angrepp.

Biologi och spridning
Svampen finns överallt och sporer sprids med vinden. Utsäde, växtrester och vilkroppar (sklerotier) i jorden kan också fungera som smittkällor. Infektionen gynnas av luftfuktighet nära 100 procent och temperaturer mellan 15–20 ˚C

Kännetecken
Tidiga angrepp syns som smutsgula fläckar på bladen. Senare uppstår askgrå, mögelliknande beläggningar på blad, stjälkar och baljor. Angrepp på baljorna sker ofta där blommornas vissna kronblad hänger kvar och kan tjäna som näringskälla för svampen. Under fuktiga förhållanden mot slutet av säsongen kan platta, mörka sklerotier bildas utanpå stjälkar och baljor. Vid kraftiga angrepp skadas fröna i baljorna och så kallade kalkärter bildas.

Förväxlingsrisk
Bomullsmögel, ärtbladmögel och ärtmjöldagg

Namn på andra språk
Latin: Botrytis cinerea (Botryotinia fuckeliana)
Engelska: Grey Mould
Svenska: gråmögel
Danska: gråskimmel
Norska: gråskimmel
Finska: harmaahome