Skadebild Skadorna orsakas av morotsflugans larver. Angrepp av första generationens larver på små plantor ger plantbortfall, greniga eller missformade rötter eller dålig rotutveckling, men anses oftast inte vara ett problem. På tidigt sådda morötter kan första generationen dock orsaka stora skador. Andra generationens larver gör brunfärgade, slingrande gångar, framförallt i den nedre halvan av roten. I gångarna kan sekundära svampar och bakterier lätt få fäste.
Utseende Morotsflugan är svart, ca 7 mm lång och har rödbrunt huvud och gula ben. De gulvita larverna blir 7-10 mm långa.
Förväxlingsrisk Angrepp av morotsminerarfluga. Minerarflugan gör ytliga, torra gångar i morotens övre del. Morotsflugan gör djupare gångar, ofta i den nedre halvan av roten.
Biologi Morotsflugan övervintrar som puppa i jorden. De vuxna flugorna som kläcks ut pupporna flyger till de högsta växterna de kan hitta i närheten, t.ex. träd och buskar, för att söka skydd mot vinden eller till annan vegetation i fältkanterna där de kan hitta föda. Honan befinner sig bara i fältet en kort period för att lägga ägg. När honan har hittat en lämplig värdväxt lägger hon sina ägg under de översta jordpartiklarna intill plantan. Därefter flyger hon ut till sitt skyddade läge igen. Larverna som kläcks ur äggen genomgår sedan tre utvecklingsstadier, det sista inuti roten, innan de förpuppas i jorden intill värdväxten. Ur puppan kläcks den andra generationens flugor. Utvecklingstiden från ägg till fluga är mycket temperaturberoende och i Norrland är säsongen så kort att morotsflugan bara hinner med en generation.
Värdväxter Morot, palsternacka, selleri, rotpersilja och andra flockblomstriga växter.
Bekämpningströskel
Uppskattat tröskelvärde är >0,2 flugor per fälla och dag. Vid användning av kontaktverkande preparat måste de vuxna flugorna bekämpas innan äggläggning skett.
Bekämpningstidpunkt Första bekämpning utförs då bekämpningströskeln överskridits. Därefter upprepade bekämpningar så länge äggläggning pågår.
Bekämpningbehov Förekomsten av morotsfluga varierar kraftigt och det är därför viktigt att följa förekomsten med gula klisterskivor i alla fält som ska skördas efter 15 september. Klisterskivorna placeras 5-10 meter in i fältet från det mest skyddade läget, t.ex. vid träd, buskar eller diken och fältkanter med mycket örtartad vegetation.
Förebyggande Täckning med fiberduk i samband med sådd eller innan de första morotsflugorna kläckts ger ett bra skydd, men kräver att det inte odlats någon värdväxt på fältet året innan.
Odling på vindexponerade fält eller på fält långt ifrån där det odlats värdväxter året innan.
Sen sådd för att undvika problem med första generationen ger även mindre uppförökning av den andra generationen.
Tidig skörd på hösten innan tredje larvstadiet har börjat äta sig in i rötterna. Detta sker ca 500 daggrader (med 3 grader som bastemperatur) efter äggläggning. Normalåret angriper larverna huvudroten först efter 15 september.
Kemisk eller biologisk betning av fröet skyddar grödan mot första generationens morotsfluga.