Fogelfors, Håkan
Dos - responsstudier för optimering av herbiciddoser.
* Ett av miljömålen beträffande kemiska bekämpningsmedel är att minska mängden (a.s) till 25 % av medelförbrukningen 1981-85. Tendensen idag är att användningen av bekämpningsmedel istället ökar.
* Väl avvägda doser skulle bidra till minskad användning.
* För detta krävs då ett gediget underlagsmaterial vad beträffar effekten hos enskilda herbicider vid skilda doser, dvs dos-responskurvor.
* Underlagsmaterial av detta slag för bedömningar blir allt tunnare då den officiella preparatprovningen under 90-talet successiv minskat och är idag praktiskt taget försvunnen i Sverige, dessutom sker provningen vanligtvis enbart vid 2 doser vilket är otillräckligt.
* Skall väl anpassade doser även fortsättningsvis vara ett verksamt verktyg, i den fortsatta strävan mot minskade hälso- och miljörisker måste ett underlagsmaterial tas fram för svenska förhållanden som inte enbart bygger på firmornas uppgifter.
Fältförsök har lägts ut i stråsäd (7 st) där möjligheterna att minska doserna avsågs vara stora. Ogräseffekten av några vanliga preparat (5 st) som vid rekommenderad dos i normalfallet ger god till mycket god verkan har studerats. Vid SLU har en datorstyrd sprututrustning som ger linjär ökning av sprutdoser i sprutriktningen tagits fram. Genom vidareutveckling av denna utrustning öppnar sig möjligheten att testa ett stort antal doser och preparat på en betydligt mindre yta än vad som krävs med konventionell teknik. Inom en försöksruta kan dosen varieras linjärt från noll till önskad högsta dos. Effekten på enskilda ogräsarter vid skilda doser har mätts för att ta fram dos-responskurvor. Vid jämförelsen mellan olika preparat är det viktigt att registrera under vilka betingelser behandlingen utförs. Förutom bestämning av grödans och ogräsens kondition och utvecklingsstadium registrerades väderleken genom mobila klimatstationer vid de enskilda fältförsöken.
*Reducerade doser gav mycket ofta fullt tillräckliga effekter (75%). Endast i 15% av besprutningstillfällena krävdes heldos.
*Många faktorer påverkade bekämpningsresultaten: jordart, väderförhållanden och konkurrensen kulturväxt-ogräs.
*Linjär dosering gav vanligen ett betydligt bättre dosanpassningsunderlag än konventionell 2-3 dos prövning.
*Linjär dosering kräver betydligt mindre försöksyta, med är med dagens förutsättningar dyrare.
*Gängse preparatprovning måste uppgraderas och standardiseras för att motsvara dagens kvalitetskrav.
Fullständigt slutrapport i bilaga.