Nadeau, Elisabet
Skördemetodens och lagringens betydelse för vitamininnehållet i ensilage och mjölk på ekologiska mjölkgårdar.
Användning av syntetiska vitaminer inom ekologisk produktion förbjöds enligt EU-förordning nr 1804/1999 från den 24 augusti 2000. För närvarande råder dock generell dispens mot förbudet i hela EU fram till årsskiftet 2005/06. Naturligt förekommande vitaminer finns endast i begränsad omfattning på marknaden och kostnaden är mycket större än för syntetiska vitaminer. Det är därför av stor vikt att undersöka vitamininnehållet i vallfoder som utgör en betydande del av foderstaten i ekologiska mjölkkobesättningar och som är den största naturliga vitaminkällan för mjölkkor och växande ungnöt (Jensen, 2003b). Vitaminerna A, D och E har stor betydelse för nötkreatur (Carlsson, 2000). Vitamin D finns som D2 i växter och som D3 i animaliska produkter. Brist kan leda till störningar i kalcium- och fosforomsättningen, samt nedsatt immunförsvar (Weiss, 1998). Vitamin A finns som karotiner i växter av vilka -karotin dominerar. Brist på vitamin A kan försämra immunförsvaret och synen, samt leda till reproduktionsstörningar. I naturen finns åtta homologer av vitamin E varav -tocopherol har den högsta biologiska aktiviteten. Brist kan leda till försämrat immunförsvar, muskeldegeneration, samt reproduktions- och juverhälsoproblem. Vitamin E och -karotin är antioxidanter och förhindrar därför oxidation av omättade fettsyror som orsakar smakfel på mjölken (Jensen, 2000).
Syftet med projektet var att undersöka hur vallgrödans innehåll av beta-karotin (pro-vitamin A), D- och E-vitamin påverkas av skörd och ensilering i olika lagringstyper (plansilo, tornsilo, rundbal). Dessutom studerades inverkan av lagringstid och tillsatsmedel på vitamininnehållet i ensilage. Innehållet av beta-karotin, A- och E-vitamin följdes upp i mjölk.
Sju ekologiska mjölkgårdar i Västra Götalands och Jönköpings län ingick i projektet, som omfattade både första och andra skörd av vall. Två gårdar hade plansilor, två använde rundbalar och tre gårdar hade tornsilor. Av de två gårdar, som hade plansilor respektive rundbalar använde en gård syrapreparat och en gård inokulant. Dessutom ensilerades en del av grönmassan på varje gård utan tillsatsmedel. Gårdar med rundbalar ensilerade med tillsatsmedel men lät ca 8 balar från varje skifte ensileras utan tillsatsmedel. Av de tre gårdarna med tornsilor, använde en gård syrapreparat och två gårdar använde inokulanter. En av gårdarna med inokulant ensilerade grönmassa från första skörd med inokulant medan grönmassa från andra skörd ensilerades utan tillsatsmedel.
Prov för vitaminanalys togs i stående gröda strax innan slåtter och i strängen efter förtorkning av grönmassa strax innan inkörning från samtliga fält. Grödans botaniska sammansättning och utvecklingsstadium bestämdes för varje fält. Under utfodringsperioden togs ensilageprover för vitaminanalys tre gånger per skörd (i början, mitten och slutet av utfodringsperioden). Fyrtio grönmassaprover och 60 ensilageprover frystorkades och analyserades med avseende på vitamininnehåll. Koncentrationer av vitamin E och beta-karotin i grönmassa och ensilage bestämdes vätskekromatografiskt vid avdelningen för husdjursnäring och fysiologi, Forskninscenter Foulum, Danmark. Koncentrationen av vitamin D i grönmassa och ensilage bestämdes vätskekromatografiskt som vitamin D2 vid Steins laboratorium, Århus, Danmark. Ensilaget analyserades också för näringsinnehåll och hygienisk kvalitet på ett samlingsprov per silo, som var sammansatt av veckovisa prover. På gårdar med rundbalssytem borrades ensilageprov från ett representativt antal rundbalar och proven slogs samman till ett samlingsprov per fält och skörd före analys av ensilagets näringsinnehåll och hygieniska kvalitet.
Prover av tankmjölken togs två gånger under utfodringsperioden på varje gård. Mjölken analyserades för beta-karotin, vitamin A (retinol) samt vitamin E vid Steins laboratorium, Danmark. Foderstater såväl som mjölkavkastning och mjölksammansättning registrerades.
Andelen klöver var högre i andra än i första skörd (64 resp. 43% av ts). Dessutom var klövern mer utvecklad i andra skörd. Detta resulterade i lägre energiinnehåll i andra (10,1 MJ/kg ts) än i första skörd (11,7 MJ/kg ts). Däremot ökade råproteinhalten från 14 till 18% av ts medan NDF-halten var relativt oförändrad mellan skördarna (medel 43%). Torrsubstanshalten var i genomsnitt 32,0 (s.d. 7,4)% i ensilagen. Generellt var den hygieniska kvaliteten i ensilagen god med mycket mjölksyra (medel 7,6 s.d. 3,5 % av ts) i förhållande till ättiksyra (medel 1,7 s.d. 1,0 % av ts) och en smörsyrahalt på i genomsnitt mindre än 0,06 % (s.d. 0,02 %) av ts och ett genomsnittligt pH på 4,1 (s.d. 0,3). Trots låga pH-värden var koncentrationen av ammoniumkväve högt i ensilagen (medel 13,1 s.d. 2,1 % ammoniumkväve av totala kvävet).
Grönmassans och ensilagens innehåll av vitamin E och ß-karotin i denna undersökning är betydligt lägre än vad svenska (vitamn E i ensilage: 115 mg/kg ts) och danska tabellvärden (vitamin E i grönmassa och ensilage: 150 resp. 75 mg/kg ts; ß-karotin i grönmassa och ensilage: 250 resp. 150 mg/kg ts) anger (Spörndly, 1999; Møller, 2000). Halterna av vitamin E och ß-karotin i stående gröda var relativt oförändrade under förtorkning i sträng av grönmassan. Vitaminhalterna i ensilage från silo var jämförbara med vitaminhalterna i grönmassa från båda skördarna. Däremot var E-vitaminhalten i rundbalat ensilage lägre än den i grönmassa från första skörd medan det inte var några skillnader i vitaminhalt mellan grönmassa och rundbalat ensilage under andra skörden. Detta kan tyda på större risk för luftinsläpp och oxidation av vitamin E i rundbalat ensilage än i ensilage från silo. Den större variationen i ensilagets vitaminhalt än i grönmassans halter beror troligtvis på effekter av lagringstid, ts-halt, tillsatsmedel och var i silon provtagning utfördes. Innehåll av vitamin E och ß-karotin i rundbalat ensilage minskade med i genomsnitt 49 (från 35 till 18 mg α – tocopherol/kg ts) respektive 37% (från 19 till 12 mg ß-karotin/kg ts) under en tre månaders period. Det gick inte att urskilja någon effekt av lagringstid på vitamininnehållet i silolagrat ensilage utan där påverkades vitamininnehållet mer av var i silon provet togs. Skillnader i ensilagens vitamininnehåll beroende på tillsatsmedel varierade mellan skördarna. Vitamin D i grönmassa och ensilage
Innehållet av vitamin D i stående gröda var mycket högt och halten var relativt oförändrad under förtorkning i sträng. Det var till och med en tendens till lägre värden i grönmassan i sträng än i stående gröda under första skörden. Halten av vitamin D minskade kraftigt under ensilering.
Innehållet av ß-karotin och vitamin A i tankmjölk var generellt lägre än innehållet av vitamin E. Det var större skillnader i mjölkens innehåll av vitamin E än i innehållet av ß-karotin och vitamin A mellan gårdar. I överensstämmelse med innehållet av ß-karotin i ensilage lagrat i olika lagringstyper var det inga skillnader i mjölkens innehåll av ß-karotin och vitamin A mellan gårdar med olika lagringssystem. Däremot verkar det vara en tendens till lägre innehåll av vitamin E i mjölk från gårdar med rundbalssystem jämfört med gårdar som lagrar ensilage i silor. Detta avspeglar ensilagets innehåll av vitamin E, som under första skörden tenderade att vara lägre i rundbal än i silo.
Utvärdering
De stora skillnaderna mellan vallfodrets innehåll av ß-karotin och vitamin E i denna studie och existerande tabellvärden visar på att det är mycket angeläget att studera hur idisslarna klarar sin produktion och hälsa utan tillsats av vitaminer i foderstaten. Dessutom har normerna för vitaminerna E och D höjts (NRC, 1989, 2001). Vi har för närvarande inga svenska eller danska tabellvärden för innehållet av vitamin D i vallfoder. Det är därför speciellt angeläget att studera vitamin D i vallfoder. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SKU Skara, i samarbete med SVA och institutionen för obstetrik och gynekologi, SLU Uppsala och avdelningen för husdjursnäring och fysiologi, Forskningscenter Foulum, Danmark, började hösten 2003 ett försök på Tingvalls ekologiska försöksgård, Hushållningssällskapet Väst, för att studera vitaminstatus, produktion, mjölkkvalitet och hälsa hos mjölkkor, som inte får syntetiska vitaminer i foderstaten under två hela laktationer. I dagsläget har vi preliminärt inte kunnat urskilja några negativa effekter på kornas produktion och hälsa men det är viktigt att studera långtidseffekter i den här typen av forskning. Vi kan förvänta oss att det speciellt hos sinkor och högavkastande mjölkkor kan vara svårt att klara försörjningen av, i synnerhet vitamin D, men även vitamin E. Detta gäller speciellt kor som kalvar under senvinter-vår då ensilagets vitamininnehåll kan ha minskat under lagring och kornas vitaminreserver är lägre än under sommar och höst. Det högsta innehållet av vitamin E och ß-karotin finns i gröna växter. Vitamin D bildas vid solljusbestrålnig av grödan under förtorkning i fält och djuret kan själv också bilda vitamin D vid direkt solljusbestrålning. Det är därför viktigt att utnyttja betet så effektivt som möjligt. Det finns naturligt framställda preparat för vitamin E men, till vår kännedom, inget naturligt D-vitaminpreparat. Det är därför angeläget att ta fram ett sådant D-vitaminpreparat om dispensen mot förbudet att använda syntetiska vitaminer till idisslare i ekologisk produktion tas bort.
Valläxternas innehåll av ß-karotin och vitamin E verkar kunna bibehållas under skörd och ensilering om förutsättningarna är goda (bra näringsinnehåll och hygienisk kvalitet hos ensilaget och bra väderleksförhållanden). Däremot sker en tydlig sänkning av vitamin D innehållet i grönmassa under ensilering. Innehållet av vitamin D var mycket högt i stående gröda, vilket kanske kan vara en orsak till att innehållet inte ökade under förtorkning i fält utan var istället oförändrat eller lägre i förtorkat vallfoder i sträng än i stående gröda innan slåtter.
Se vidare bilaga 1.