Slutredovisning 2005

Simonsson, Allan

Reduktion av innehållet av fosfor i svingödsel

Dagens spannmålsbaserade svinutfodring och en norm som bygger på djurens behov av totalfosfor medför att andelen fosfor som hamnar i gödsel och urin uppgår till men än 50% av med fodret tillfört. För suggor och speciellt de dräktiga är utnyttjandegraden ännu lägre.För att skapa en norm för smältbar fosfor till suggor under svenska förhållanden och därmed möjliggöra ett minskat utsläpp av fosfor i gödsel och urin behöver produktionsförsök genomföras. En minskning av fosforinnehållet i träck och urin med i storleksordningen 30% bör vara möjligt.

Litteraturstudier, studieresor
Egna produktionsförsök med suggor och växande svin
Smältbarhetsstudier
Studier av benmineralisering, blodprover


Stöpning under en time av ett icke-värmebehandlat vetebaserat foder utan tillsatt oorganisk fosfor, resulterade i ett minskat innehåll av IP6 i fodret men ingen signifikant ökning av smältbarheten av fosfor. Däremot resulterade det i en ökad daglig tillväxt, slaktkroppsvikt och ett förbättrat energiutnyttjande, i nivå med ett foder med hög fosfornivå med tillsatt oorganisk fosfor. Fodret med den låga nivån av fosfor orsakade dock lägre densitet av lårbenen, även om blötläggningen gav en markant ökning i densitet. Detta antyder att den uppnådda nivån av tillgänglig fosfor i det stöpta lågfosforfodret var strax under den nivå som behövdes för maximal benmineralisering, men tillräcklig för maximal tillväxt.

Ett fermenterat foder kännetecknas av ett sänkt pH, en tillväxt av mikroorganismer och bildandet av organiska syror. Fermentering visade sig effektivt kunna reducera mängden IP6 i fodret, och ökade den ileala smältbarheten av fosfor, organisk substans, kväve och många aminosyror.

Tillsättningar av mikrobiellt fytas i både smältbarhetsförsök för växande grisar och för dräktiga suggor gav ganska måttliga effekter. Anledningen till dessa blygsamma effekter kan vara den redan höga fytas aktivitet som redan fanns i fodren, och för suggorna möjligen en indikation på att den låga fosfornivån de fick var tillräcklig.

Det var tillsynes inga negativa effekter på suggornas produktionsresultat av en sänkt fosfornivå i fodret under dräktigheten. Mer långtida effekter kan dock inte uteslutas och mer information om suggornas förmåga att använda kroppsreserver och reglera absorption skulle vara till nytta. Om innehållet av fosfor i de dräktiga suggornas foder kan reduceras från normen på 6,5g totalfosfor till 4,5g eller rent av 3,7g per kg foder skulle detta innebära en minskad fosfornivå i gödseln på 30 % eller mer. Möjligheter till en radikalt förbättrat fosforutnyttjande i smågrisproduktionen bedöms som goda.

Tillbaka 


Kontaktperson:

Eva Dahlberg tfn 036-15 51 76, e-post fou@jordbruksverket.se

Jordbruksverket, Miljöanalysenheten, 551 82 Jönköping