Larsson, Hans
Prognos för stritar i potatis
Erfarenheterna under åren i mitten på 1990talet visar att den kemiska bekämpningen mycket snart spårar ur om det inte finns ett faktaunderlag kring skadegörarna. Det finns ingen som är ansvarig för den tillämpade verksamheten och industrin saknar kompetens. Därför har det varit fritt fram från bekämpningsmedelsföretagen att rekommendera sitt eget preparat, många gånger utan att det har funnits några som helst resultat från potatis.
Det som framförallt bidragit till situationen är de enorma skördeökningar som uppnåtts för bekämpning av insekterna och som gör att kostnaden för preparatet är försumbar.
Målet är att genom prognosarbete och fältförsök med olika bekämpningsmedelsstrategier visa att man genom ökad kunskap kan klara situationen med ett minimum av bekämpningsmedel insatta vid rätt tidpunkt.
Prognosarbetet genomföres med gula klisterfällor och resultaten bearbetas mot väderdata. Fältförsök med stora rutor anlägges på samma platser som vi hittills arbetat i Kristianstadområdet. Försöken läggs i stärkelse och chipspotatis.
Sammanfattning
Resultat från åren 1997-2002 visar på potatisstritarnas starka inverkan på potatisskörden vilket tyder på att det måste vara en floemsugande strit som dominerar dvs Empoasca vitis.
Skadetröskeln och bekämpningströskeln bestämdes till ca 3 stritar per 10 blad vilket överensstämmer med trösklarna för E. fabae i USA.
I fabrikspotatisdistriktet i Skåne finns det ett generellt behov av att bekämpa stritarna.
Det nya betningsmedlet med imidakloprid klarar av att bekämpa stritarna och bladlössen hela säsongen och är en utmärkt lösning på problemen åtminstone på kort sikt.
Gula klisterfällor fungerar bra som varning och för att fastställa tidpunkt för bekämpning.
Efter ankomst till fälten tar det en viss tid innan stritarna börjar äggläggningen och därför kan man vänta med bekämpningen ca 10-14 dagar efter den första inflygningen.
Inflygningen i juni ger en god uppskattning av hur mycket stritar det blir i fältet.
Stritarna är känsliga för regn och dåligt väder vid inflygningen till potatisfälten från mitten på maj till den 20 juni.
Det förekommer bara en generation men den är långt utdragen pga lång äggläggning.
Gradsummor med bastemperatur 8oC kan användas för beräkning av generationstiderna.
Inflygningen har fem av åren också skett vid en viss gradsumma.
En mycket låg gradsumma vid tidpunkten för den stora inflygningen 1997 väcker emellertid misstankar om att stritarna flyger in från södra Europa.