Fortsatta studier av halms förmåga att skydda dikesbrunnar från bekämpningsmedel

Inspektionsbrunnar i dikessystem kan vara punktkällor från vilka bekämpningsmedel kommer ut i yt- och grundvatten. Om man vid besprutning inte stänger av de sprutmunstycken som passerar över brunnarna kan dräneringsvattnet bli kraftigt förorenat av medlet. På de flesta sprutor går det dessvärre inte att stänga av enskilda munstycken. Vid vissa bekämpningar, ex. bladmögelbekämpning i potatis, anses det olämpligt att lämna, även mindre, ytor obehandlade. I ett tidigare försök har visats att det fungerar bra med täckning av brunnarna med kornhalm vid besprutning med bladmögelpreparatet Shirlan (a.s. fluazinam). I praktiken är det emellertid vanligt att även andra bladmögelpreparat eller andra bekämpningsmedel kommer till användning i potatisodlingen. Dessa preparat kan tänkas störa nedbrytningen av fluazinam. Målet med den nu planerade studien är att studera hur nedbrytningen av fluazinam påverkas av andra bekämpningsmedel. Det är också av intresse att följa vad som händer med andra bladmögelpreparat än Shirlan.

De tidigare genomförda försöken gjordes som fältförsök i full skala och visade att täckning av dräneringsbrunnar med halm skyddade brunnarna vid besprutning med bladmögelpreparatet Shirlan. I praktiken är det emellertid vanligt att även andra bladmögelpreparat eller andra bekämpningsmedel kommer till användning i potatisodlingen. Dessa preparat kan tänkas störa nedbrytningen av fluazinam. I den nu genomförda undersökningen har studerats hur nedbrytningen av fluazinam påverkades av andra bekämpningsmedel. Ett modellförsök genomfördes i Uppland där en lång rad olika bekämpningsmedels inflytande på fluazinam studerades. Bladmögelbekämpning i praktisk potatisodling följdes därefter i en verklig odling i Skåne.

Halm på dikesbrunnar Bil.1.pdf

Inspektionsbrunnar i dikessystem kan vara punktkällor från vilka bekämpningsmedel kommer ut i yt- och grundvatten. Ett modellförsök och ett fältförsök i full skala och har genomförts för att studera om täckning med halm av inspektionsbrunnar i dikessystem skulle kunna hindra att bekämpningsmedel för bladmögelbekämpning i potatisodling förorenar dräneringsvattnet. Försöksresultaten kan delas i två avsnitt, dels inverkan av olika aktiva substanser på nedbrytningen av fluazinam och dels nedbrytningen av olika bladmögelpreparat i den halm som täcker dräneringsbrunnar.

I huvudparten av försöken har använts bladmögelpreparatet Shirlan, med den aktiva substansen fluazinam, som modellpreparat. Försöken visar klart att huvudparten fluazinam fångas upp av halmen och bryts ned där. Den mindre del preparat som kan transporteras genom halmlagret och fångas upp av underliggande jord bryts snabbt ned i jorden. Eftersom man ofta även använder andra bekämpningsmedel än Shirlan i potatisfälten var det av intresse att studera om dessa preparat inverkade på nedbrytningen av fluazinam. Det visade sig att användning av herbiciderna BASF MCPA, Boxer, Butisan, Fenix, Reglone, Roundup Bio, Sencor, Spotlight och Titus samt insekticiden Sumi-alpha inte påverkade nedbrytningen av fluazinam. Bladmögelpreparaten Amistar, Epok och Ranman påverkade inte heller nedbrytningen av fluazinam.

Sådana bladmögelpreparat som innehöll den aktiva substansen mankozeb, ex. Acrobat, Ridomil och Tattoo, eller innehöll koppar, ex Funguran, hade en kraftigt negativ inverkan på nedbrytningen av fluazinam och kan följakligen inte användas tillsammans med Shirlan om man vill skydda dräneringsvatten genom täckning av inspektionsbrunnar i dikessystem vid bladmögelbekämpning.

Försöken visar att det bör vara möjligt att använda olika bladmögelpreparat i ett sprutschema för skydd av en potatisgröda och ändå kunna räkna med att halm över inspektionsbrunnar i dikessystem skyddar mot nedlakning av preparaten till dräneringsvattnet. Man bör dock vara försiktig med att använda Amistar (a.s. azoxystrobin) för många gånger per säsong, eftersom azoxystrobin tycks bindas hårt till halmen och därigenom bryts ned långsamt. Därför kan det finnas risk att denna substans kan ligga kvar i halmen under lång tid. Det blir i så fall viktigt att halmen inte tas bort på hösten utan får ligga kvar så länge som möjligt.

Enligt gällande regler skall man lämna skyddsavstånd vid sprutning intill inspektionsbrunnar i dikessystem. Detta kan ställa till praktiska problem och det kan finnas risk att brunnar råkar bli besprutade. De nu genomförda försöken har gjorts för att undersöka tänkbara lösningar på detta problem. Vid bladmögelbekämpning i potatis är det olämpligt att lämna, även mindre, ytor obehandlade. Det vore därför bra om man kan skydda brunnarna så att sprutrampen inte behöver stängas av vid passage över dem. Försöken visar att detta skulle kunna åstadkommas om ett tillräckligt tjockt halmlager, minst 0,5 m tjockt, lägges över brunnen. Diametern på halmlagret bör vara minst 1 m + 1 m + diametern på brunnslocket eftersom man inte bör spruta närmare än 1 m från en dikesbrunn.

Utöver kunskaper om de olika aktiva substansernas egenskaper och uppträdande i halm är det viktigt att se till att miljön för de kemikalienedbrytande mikroorganismerna är väl tillgodosedd. För att få optimal nedbrytning av bekämpningsmedel i halm bör man tänka på att: a) Halmen skall vara genomfuktig, annars blir det ingen eller låg mikrobiell aktivitet även om temperaturen kan vara hög. Detta innebär att det är bra att halmtäckningen bevattnas i samband med bevattning av potatisfältet; b) Hög fuktighet och låg temperatur kan ge en god mikrobiell nedbrytning av kemiska bekämpningsmedel. Låt därför halmen runt dräneringsbrunnarna ligga kvar så länge som möjligt, helst över vintern, efter det att potatisen tagits upp. Det förekommer mikrobiell nedbrytningsaktivitet både i halmen och speciellt i jorden under halmen under hela vintern; c) Kornhalm tycks fungera något bättre än vetehalm . Det är troligt att det bästa är om halmen är blandad med jord, kanske skyffla i några spadar jord i samband med att halmen läggs ut. Halmen blir då ympad med både svamp och bakterier; d) Tillförsel av kväve hindrar de ligninnedbrytande, bekämpningsmedelsnedbrytande, svamparnas bildning av ligninaser, dvs de enzym som bryter ned både lignin och kemikalier. Kan man undvika övergödsling med kväve över halmen är det alltså en fördel.