Lundin, Gunnar

Radmyllning och kombisådd av flytande gödselmedel i ekologisk spannmålsodling

Olika typer av flytande växtnäring torde komma att få en ökande betydelse inom ekologisk odling bland annat på grund av gynnsam prisnivå. Därför är det viktigt att hitta system där denna växtnäring kan utnyttjas på bästa möjliga sätt.

Syftet med projektet är att undersöka radmyllningens respektive kombisåddens potential för tillförsel av flytande växtnäring inom ekologisk spannmålsodling. I projektet studeras den idag dominerande produkten av inköpt växtnäring, vinass. Undersökningen ska emellertid även ge underlag för att bedöma lämplig metodik för andra befintliga och kommande, flytande KRAV-godkända gödselmedel. Den nytta som avses åstadkommas är bl.a.:

· Högre skördar med bättre kvalitet inom ekologisk spannmålsodling
· Förbättrad ogräskontroll
· Minskat växtnäringsläckage

Undersökningen genomförs i vårvetefält i Mellansverige. I samband med sådd tillförs vinass enligt nedanstående försökled. I samtliga fall används en modifierad kombisåmaskin av fabrikat Juko med arbetsbredden 2 meter för växtnäringstillförsel och sådd. Maskinen har modifierats för att förutom kornad konstgödsel även klara tillförsel av vinass

Ytspridning av vinass utförs med kombisåmaskinen upphissad/tillbakalutad så att gödselbillarna mynnar ovan marken. Omedelbart efter spridningen nedbrukas i ett separat kördrag gödselmedlet med en såbäddsharv. Vid sådden, som utförs med kombisåmaskinen, placeras gödselbillarna på normalt harvdjup.

Radmyllning utförs med kombisåmaskinens gödselbillar på normalt harvdjup. I ett separat kördrag omedelbart efter radmyllningen utförs sådden med gödselbillarna fortfarande på normalt harvdjup.

Kombisådden av såväl vinass som konstgödsel utförs med gödselbillarna placerade något djupare än utsädet.

Fältförsöket läggs som ett randomiserat blockförsök med fyra upprepningar. En kvävestege med tre konstgödselled ingår i försöket för att bedöma årsmånens inverkan på grödans kväveutnyttjande.

Vinassen analyseras avseende växtnäringsinnehåll, torrsubstans, askhalt och pH.

Under växtodlingssäsongen provtas kärna och halm för analys av grödans kväveupptag. Mineralkvävets fördelning i marken undersöks genom kväveprofiler. Före stråskjutningen fastställs mängden örtogräs.

Vid skörden av vårvetegrödan bestäms avkastningen. Prover tas ut för analys av kväve- och proteininnehåll, vattenhalt, renhet, rymdvikt och tusenkornvikt.

Rapport SJV B från Mari inskickad.pdf

År 2003

Under 2003 påbörjades försök med olika metoder för tillförsel av vinass till en vårvetegröda. Det första försöksåret genomfördes på Kvarnbo Gård, Uppsala.

Inga statistiskt säkra skillnader i skördad mängd kunde visas mellan de försöksled som gödslats med vinass. Radmyllningen gav såväl högsta avkastning som högsta proteinhalt.

Avkastningen i vinassgödslade försöksled jämfördes med en kvävestege, 0 - 160 kg N per hektar. Genom regressionsanalys beräknades den teoretiska maxavkastningen att uppnås vid en kvävegiva på 180 kg N per hektar. Avkastningen i vinassgödslade försöksled motsvarade mellan 70-75 % av beräknad skörd för samma giva kväve med konstgödsel.

Antalet veteplantor varierade mellan 430 till 470 plantor per kvadratmeter. Antalet ogräs varierade mellan 5 och 8 plantor per kvadratmeter med minst antal i ogödslat led. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan de olika försöksleden. Vanligast förekommande ogräsarter var i sjunkande ordning, senap, snärjmåra och målla.

Resultat från undersökningen presenterades i form av en poster vid den ekologiska konferensen på Ultuna i november 2003.

År 2004

Undersökningen fortsatte under år 2004 på Hushållningssällskapets försöksgård Fransåker, Märsta. I förhållande till 2003 års försök hade två förbättringar genomförts för att förbättra såbäddens utformning:

· Framför kombisåmaskinen användes en traktor med mycket stor spårvidd vilket medförde att spårbildningen inom parcellerna minimerades.
· Kombisåmaskinen hade försetts med efterharv.

Inga statistiskt säkra skillnader i skördad mängd kunde visas mellan de försöksled som gödslats med vinass. Ytspridningen och radmyllningen gav här den högsta avkastningen.

Avkastningen i vinassgödslade försöksled jämfördes med en kvävestege, 0 - 160 kg N per hektar. Genom regressionsanalys beräknades den teoretiska maxavkastningen att uppnås vid en kvävegiva på 171 kg N per hektar. Avkastningen i vinassgödslade försöksled motsvarade mellan 74 och 78 % av beräknad skörd för samma giva kväve med konstgödsel.

Antalet veteplantor varierade mellan 360 och 390 per kvadratmeter. Mängden örtogräs var i genomsnitt fyra plantor per kvadratmeter utan några signifikanta skillnader mellan försöksleden. Vanligast förekommande ogräsarter var snärjmåra och svinmålla.

I november år 2004 presenterades resultat från undersökningen i form av en poster vid Jordbrukskonferensen på Ultuna.

År 2005

Även den avslutande försökssäsongen, 2005, genomfördes på Hushållningssällskapets försöksgård Fransåker.

För de led som gödslats med vinass gav kombisådden signifikant högre skörd. Skördeökningen uppgick till cirka 20 %.

Avkastningen i vinassgödslade försöksled jämfördes med en kvävestege, 0 - 160 kg N per hektar. Genom regressionsanalys beräknades den teoretiska maxavkastningen, 4230 kg, att uppnås vid en kvävegiva på 154 kg N per hektar. Den genomsnittliga avkastningen i de led där vinassen ytspridits eller radmyllats motsvarade 73 respektive 76 % av beräknad skörd för samma giva kväve med konstgödsel. Motsvarande utbyte för den kombisådda vinassen var 89 %.

Antalet veteplantor varierade mellan 270 och 300 per kvadratmeter. Mängden örtogräs var i genomsnitt fyra plantor per kvadratmeter utan några signifikanta skillnader mellan försöksleden. Vanligast förekommande ogräsarter var snärjmåra och dån.

Resultat från undersökningen presenterades i form av en poster vid den ekologiska konferensen på Ultuna den 22-23 november 2005.

År 2003-2005

Sammantaget för hela försöksperioden anger de redovisade resultaten att

1) Erhållna skördar vid gödsling med vinass i regel uppgick till mellan 70 och 80 % av beräknad skörd för samma giva med konstgödsel.

2) Avkastningen med kombisådd under ett år av tre var högre än vid ytspridning eller radmyllning.

3) Inga skillnader förelåg mellan spridningsteknikerna beträffande förekomsten av örtogräs.

År 2007

Under 2007 presenterades undersökningen i form av ett föredrag vid växtodlingskonferensen på Brunnby, Västerås den 16-17 januari (Sveaförsöken).