Lundkvist, Anneli
Integrerad bekämpning av annuella ogräs genom radhackning och radsprutning i ettåriga grödor
Syftet med detta projekt är att
- öka kunskaperna kring hur blindharvning ensamt och i kombination med ogräsharvning påverkar groningen hos olika ogräsarter.
- identifiera kombinationer av blindharvning och ogräsharvning vilka ger effektiv reglering av ogräs.
Projektet består av tre delar med följande upplägg:
(1) Studie av olika kombinationer av blindharvning och ogräsharvning år 2003-2004
I två försök på två olika jordarter (totalt fyra försök/år) kommer, under år 2003 och 2004, jämförelser att göras mellan effekterna av olika tidpunkter av blindharvning, ogräsharvning och kombinationer av dessa.
I varje försöksruta inventeras ogräsförekomsten 5-6 veckor efter den sista genomförda ogräsharvningen år 2003 och 2004.
(2) Studie rörande sådjup och blindharvning år 2004
En ärtgröda sås vid tre olika sådjup (två, fyra och sex cm) på ett fält med mycket åkersenap. Uppkomsttid för grödan och antal grodda åkersenapsplantor studeras efter 2-3 veckor.
(3) Studie rörande såbäddsberedning och blindharvning år 2005
Harvning genomförs vid fem olika tidpunkter i 10 led under våren och i fem av dessa utförs även blindharvning.
Försöken omfattar 33 rutor (11 behandlingar med tre upprepningar). Ogräsförekomsten inventeras i varje ruta ca 3-4 veckor efter den sista genomförda blindharvningen.
Under perioden 2003-2005 studerades ogräseffekterna av blindharvning i vårsäd och ärter. Projektet var uppdelat i tre delprojekt, se nedan.
Studie av olika kombinationer av blindharvning och ogräsharvning år 2003-2004
I fältförsöken studerades regleringseffekten på ettåriga ogräs av tretton olika kombinationer av blindharvning och ogräsharvning efter grödans uppkomst. Resultaten från år 2003 visade på en mycket god regleringseffekt mot ettåriga ogräs då blindharvning kombinerades med två ogräsharvningar. Endast cirka 10-20 % av ogräsplantorna kvarstod jämfört med obehandlat led. Skörden reducerades dock med ca 10 % i såväl vårsäd som ärter. Under år 2004 erhölls lägre regleringseffekter av blind- och ogräsharvning. Blindharvning kombinerat med två ogräsharvningar kvarstod som bästa kombination. 25-50 % av ogräsplantorna kvarstod jämfört med obehandlat led. Skörden reducerades med drygt 10% i vårsäden.
Studie rörande sådjup och blindharvning år 2004
En studie rörande blindharvning och sådjup genomfördes år 2004. En ärtgröda såddes vid tre olika sådjup på ett fält med mycket åkersenap. Resultaten visade att vid sådd på sex cm djup försköts grödans uppkomsttid två dagar jämfört med sådd på två cm djup. Under dessa två dagar grodde i snitt ytterligare 15 åkersenapsplantor/m2 dvs. 19 %. Genom att så grödan något djupare ökades alltså möjligheterna att hinna med en eller flera blindharvningar och locka fler ogräsfrön att gro före grödans uppkomst.
Studie rörande såbäddsberedning och blindharvning år 2005
Under år 2005 gjordes en fältstudie av hur olika tidpunkter för såbäddsberedning (harvning) med och utan blindharvning påverkade ogräsflorans groning och uppkomst. Resultaten visade att harvning (såbäddsberedning) kombinerad med blindharvning oftast gav en mindre mängd ogräs jämfört med enbart harvning (såbäddsberedning). Tidigt groende ogräsarter som t.ex. dån och åkersenap påverkades mer av blindharvning än senare groende arter som t.ex. svinmålla.
Slutsatser
1. Sen blindharvning (strax före grödans uppkomst) kombinerat med två ogräsharvningar efter grödans uppkomst gav både i vårsäd och ärter bäst effekt på ogräsen (50-90 %).
2. Ogräsharvning nr två (se ovan) är sannolikt i ett kortsiktigt perspektiv inte ekonomiskt försvarbar med tanke på grödans avkastning. I ett mer långsiktigt ogräsregleringsperspektiv (fröförrådet i marken) kan den dock vara befogad under förutsättning att harvningen kan utföras utan alltför stora skador på grödan. Ogräsen kan då istället komma att gynnas genom ett luckigt bestånd.
3. (a) Enbart blindharvning gav i normalfallet ogräseffekter på 0-50 %. (b) Tidig såbäddsberedning lockade fler ogräsfrön att gro.
4. Ogräsharvning var speciellt intressant vid reglering av tidigt groende storvuxna arter som exempelvis dån, åkersenap och spillraps. I gynnsamma situationer nåddes ogräseffekter upp mot 80 %. Dessa arter är svårare att reglera med ogräsharvningar då det ofta krävs en alltför hårdhänt behandling. Detta ger skador på grödan som senare bl.a. kommer att påverka avkastningen.
5. En tidigt groende art som dån regleras ofta bäst genom fördröjd sådd följt av enbart sen blindharvning.
6. Vid mycket kraftiga ogräsbestånd gav blindharvning otillräckliga effekter utan måste då kombineras med 1-2 ogräsharvningar för att en någorlunda acceptabel effekt på ogräsen skulle nås.
7. Ett ökat sådjup förlängde tidsperioden för blindharvning med 1-2 dagar. Fler ogräsfrön hann då gro.
8. Blindharvning och två ogräsharvningar gav ofta en minskad avkastning på 5-15 %. Öka därför gärna utsädesmängden med 10-20 %.
9. Enbart blindharvning gav däremot en avkastningsvariation på ± 2-3 %.
10. Blindharvning är en ogräsregleringsmetod som skall ses i ett batteri av åtgärder. Testa om det passar dina lokala förutsättningar (t.ex. ogräsflora, gröda, jordarts- och nederbördsförhållanden).
11. Blindharvning är mycket väderberoende. Nederbörd mellan sådd och uppkomst gör det ibland omöjligt att blindharva eller att man efter en behandling får uppslag av 20-30 % fler ogräsplantor.
12. Resultatet av av blind- och ogräsharvning beror mycket på utförarens intresse och skicklighet.