Salomon, Eva
Publicering av resultat från projektet "Utveckling av testmetod för provning av tillsatsmedel för flytgödsel" (Dnr 25-5715/99).
Med jämna mellanrum kontaktas JTI av lantbrukare, rådgivare, journalister och myndigheter som frågar efter resultat från studien. Det vore därför önskvärt att publicera resultaten så att de är allmänt tillgängliga. Målet är en publikation i JTI:s rapportserie Lantbruk & industri, som innehåller en uppdaterad litteraturgenomgång i ämnet.
I JTI-raporten sammanfattas publicerad litteratur som finns inom ämnet, tom oktober år 2004. Resultaten från pilotskale- och labskaleförsöken bearbetas statistiskt för att kunna dra så säkra slutsatser som möjligt.
I ett första steg studerades litteraturen om metodik för att utvärdera tillsatsmedel till stallgödsel under lagring och om vilka effekter tillsatsmedel kan ha på t.ex. gödselns egenskaper, gasformiga förluster och lukt. Med litteraturstudien som grund planerades och utfördes försök i olika skalor för att utveckla en testmetod för tillsatsmedel. Testmetoden undersöktes både i pilotskala (behållarvolym 3 m3) och i laboratorieskala (30 l och 5 l).
Lagringsförsöken utfördes i slutna kärl med gasuppsamling med tre eller fem paralleller per försöksled, under 17-20 veckor vid 15° (laboratorieförsök) eller frostfritt/sommarvarmt utrymme (pilotförsök). Nötflytgödsel från 4 olika hämtningstillfällen och med olika sammansättning användes. De definierade substanser som användes som tillsatsmedel var:
- För biologisk påverkan: spårämnesblandning som gynnar anaeroba mikroorganismer.
- För fysikalisk påverkan: bentonit (lermineral).
- För kemisk påverkan: fosforsyra (till pH 5,3) eller kalciumklorid (svagt - surgörande).
Analyserade parametrar som indikerar biologisk aktivitet var producerad gasmängd och gasens sammansättning (koldioxid och metan) och i gödseln bildning av flyktiga fettsyror, ändring av COD (lösta syreförbrukande ämnen) samt ändring av ammoniumhalt. Övriga kemiska parametrar som analyserades var pH hos gödseln och jämviktskoncentrationen av ammoniak ovanför gödselytan. De fysikaliska parametrarna var skiktningsbeteende vid lagringen, fluiditet och skumningstendens.
Det finns en likhet mellan pilot- och laboratorieskala i att båda skalorna speglar de förändringar som sker till följd av biologisk-kemisk aktivitet. Detta innebär att man fortsättningsvis kan arbeta i den lilla skalan, som är betydligt mindre arbetskrävande. Det är då mycket viktigt att homogenisering och provdelning till de individuella behållarna samt uttagning av prov för analys sker med mycket stor noggrannhet för att få liten variation mellan upprepningar. Enbart omblandning gav inte så homogen gödsel att alla paralleller gav väl samlade analysdata.
I samtliga försök har vi haft biologisk aktivitet. Mest information ger gasavgång, produktion av flyktiga fettsyror och sänkt pH. COD-analyserna stödjer resultaten, men tillför inte mera och skulle därmed kunna utgå. Ammoniumanalyserna är motiverade om det finns intresse av att se i vilken form kvävet föreligger i efter lagring. Av tillsatserna är det fosforsyra (pH 5,4) som tydligt påverkat gödseln under lagringen. Tillsatsen har inneburit en mycket liten biologisk omsättning utan metanavgång och låg koncentration av ammoniak ovanför gödselytan. Övriga tillsatser har inte haft någon klar effekt.
För den framtagna metoden sker lagringen i slutna och oventilerade behållare för att slippa ta hänsyn till svårbedömda yttre faktorer som gasutspädning och syrepåverkan. Den ger möjlighet att studera relativa skillnader mellan behandlingarna och verkan hos testade tillsatsmedel. Absoluta effekter i verkligheten går dock inte att bestämma i en mindre testskala. För att få tillförlitliga gasanalyser rörande jämviktskoncentrationer är det viktigt med ett litet gasutrymme ovanför gödseln. Skiktningsegenskaperna var särskiljande och mycket tydliga för de olika tillsatserna i laboratoriebehållarna.
Fortsatta studier bör utvidgas med luktanalyser. Vi vet inte heller hur avvikande resultat som skulle erhållas med svingödsel som har andra mikrobiologiska och kemiska förutsättningar.