Hansson, David

Effektiva ogräsbekämpningsstrategier i ekologiska radodlade grönsaker

BAKGRUND

Ogräsen konkurrerar med grödan om vatten, ljus och näring, vilket leder till sänkt skörd samt ökande bekämpnings- och skördekostnader. En del ogräsarter kan även vara värdar för växtskadegörare. Nattskatta kan t.ex. angripas av potatisbladmögel. Det är därför speciellt viktigt i ekologisk odling att kunna kontrollera ogräsförekomsten.
I konventionell odling och i IP-odling löses ogräsproblemen i regel med hjälp av herbicider, vilket kortsiktigt är det enklaste och billigaste sättet att effektivt bekämpa ogräsen. I den ekologiska odlingen finns det ett stort behov av effektiva ogräsbekämpningsstrategier som minskar behovet för den så kostnads- och tidskrävande handrensningen. Det är dessutom svårt att anställa tillräckligt motiverad och skicklig arbetskraft till handresningsarbetet vilket ytterligare visar på ett stort behov av effektiva metoder och strategier för ogräsbekämpning.
Det finns ett flertal mer eller mindre kända alternativa ogräsbekämpningsmetoder. Metoderna används inte alltid på ett optimalt sätt p.g.a. ogynnsam väderlek, tidsbrist, brister i kunskapen om dess verkningssätt m.m. De olika ogräsbekämpningsmetoderna som används har i huvudsak utvecklats var och en för sig utan att studera hur de bör kombineras med varandra (Hatcher & Melander, 2003).
För att lyckas med bekämpningen är det viktigt att ha kontroll på ogräsen under hela kulturtiden. Följderna av eftersatt ogräsbekämpning är som allvarligast i början av odlingssäsongen. Behovet av ogräsbekämpning är därför stor under denna period, men behovet av effektiv ogräsbekämpning finns i princip under hela odlingssäsongen. Detta gäller speciellt i de grödor som har en liten konkurrensförmåga mot ogräs.
De grödor som är mest konkurrensutsatta för ogräs är de direktsådda samt långsamtgroende radodlade grödorna som t.ex. morötter, palsternacka, rödbeta, lök, purjolök och dill (Jönsson, 2001). Ogräsproblemen skiljer sig till en viss del åt mellan de olika grödorna, odlingsteknik och växtföljder, möjligheter till bekämpning, etc. I den enskilt största gruppen av nämnda grödor, rotfrukterna, sker dock ogräsbekämpningen på ett relativt likartat sätt. Ogräsbekämpningsmetoderna och dess användbarhet skiftar dock under odlingssäsongen och för olika kulturer.


MOTIVERING (DAGSLÄGE/FORSKNINGSLÄGE)

Det finns en stor utvecklingspotential när det gäller utveckling av ogräsbekämpningsstrategier som gör det möjligt att reducera behovet av manuell ogräsrensning i raden. Minskat behov av manuella insatser leder i sin tur till ökad lönsamhet och minskat beroende av arbetskrafttillgång i ekologisk odling. Som exempel på utvecklingspotential kan nämnas metoden ångning av jord i smala band som kan reducera handhackningsbehovet från ca 130 h/ha till ca 30 h/ha med bibehållen ekonomi för odlaren (Hansson & Svensson, 2005).
Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om hur olika bekämpningsinsatser ska kombineras i bekämpningsstrategier utifrån olika platsgivna förutsättningar.
I ekologisk odling av radodlade grönsaker är det av stor vikt att både utnyttja bekämpningsinsatser före uppkomst och i växande gröda. Exempel på insatser före grödans uppkomst är:
· Falsk såbädd
· Fördröjd sådd
· Flamning
· Blindharvning
· Ångning av jord i smala band
· Naturligt förekommande herbicider
Exempel på insatser i växande gröda:
· Ogräsharvning
· Radhackning
· Skrappinnar
· Fingerhjul (stjärnhjul)
· Ogräsborste
· Handhackning
· Kupning ev. i kombination med harvning och återkupning
Många ogräsbekämpningsmetoder såsom skrappinnar, ogräsborstning, fingerhjul, ogräsharvning etc., har dålig ogräsbekämpande effekt efter ogräsets hjärtbladsstadium. Blir ogräset större fordras det en intensivare bearbetning, vilket leder till en ökad risk för att kulturen skadas (Hatcher & Melander, 2003).
Med hjälp av den falska såbäddsmetodiken kan fröogräs, i ett tidigt utvecklingsstadium, bekämpas före sådd av sent sådda kulturer såsom sen morot och palsternacka. Vid falsk såbädd sker en ytlig bearbetning av jorden ett upprepat antal gånger. Fördröjd sådd innebär att man senarelägger sådden ett antal dagar efter sista harvningen (såbäddsberedningen) för att locka frön till att gro som därefter kan förstöras genom flamning eller blindharvning före grödans uppkomst. Vid sådden bearbetas jorden av såbillarna, vilket medför att groende och uppkomna ogräs i såraden kan bekämpas med andra kan induceras till att gro.
Flamning före grödans uppkomst är ett alternativ till blindharvning. Flamning ger endast effekt på uppkommet ogräs. Fördelen med flamning är att jorden lämnas orörd och därmed är risken mindre för att locka nya ogräs att gro (Gunnarsson, 2000). Blindharvning bekämpar ogräs i ett mycket tidigt utvecklingsstadium, men inducerar nya frön till att gro (Lundkvist & Fogelfors, 2004). För att blindharvning ska kunna genomföras med bra resultat krävs det ett jämnt fält och att behandlingen utförs vid rätt tidpunkt (fem till nio dagar efter sådd av sockerbetor beroende på väder) (Gunnarsson, 2000). Med blindharvning i sockerbetsodling är det möjligt att uppnå ogräseffekter på omkring 30 % (Hallefält et al., 1998).
Kontrollerade försök har gjorts i Danmark (Melander et al., 2002) och Sverige under 2003-2005 (Hansson & Svensson, 2005), för att studera vilken bekämpningseffekt ånga har på ogräs i radodlade grödor. Försöken visar att metoden har en stor utvecklingspotential genom att kraftigt minska antalet handrensningstimmar i ekologisk odling och den bedöms därför vara en intressant metod. För att minska antalet handhackningstimmar i ekologisk odling sår man normalt morötter i enkelrad. Ångningsmetoden möjliggör odling av morötter i dubbel- och trippelrader. Markens avkastningskapacitet utnyttjas därmed bättre.
Vid ångbehandlingen värms jorden upp till ca 85°C i smala band och till ett djup av ca 5 cm. När jorden svalnat sår man grödan i det ångade och "ogräsfria" bandet. Detta innebär att grödan får etablera sig i en jord i stort sett utan konkurrens från ogräs. (Hansson & Svensson, 2004). Denna typ av ångning av jorden är en betydligt energisnålare metod (Hansson & Svensson, 2004; Kristensen et al., 2002), än när hela jordbäddar värms upp med ånga. Ångmetoden kräver idag fossilt bränsle. Det är dock möjligt att konvertera ångutrustningen till förnyelsebara energikällor såsom pellets eller spannmål t.ex. havre (Mattsson pers. medd., 2005).
Det finns två olika system för markberedning av jorden, nämligen icke vändande resp. vändande system. Till det icke vändande systemet tillhör djupkultivering med t.ex. en "brysselplog". Det används i stället för plöjning och det innebär en djup jordbearbetning utan att jorden vänds. En konsekvent användning av icke vändande jordbearbetning ser ut att påverka ogräsflorans sammansättning i positiv riktning (Landén pers. medd., 2005). Till det vändande systemet tillhör höst- och vårplöjning. En effekt av vårplöjningen är att jordtemperaturen höjs. Det resulterar bl.a. i en tidigare uppkomst av ogräs som kan bekämpas med falska såbäddsberedningar (grunda harvningar före sådd).
Det finns flera alternativa ogräsbekämpningsmetoder som kan användas där man inte vill eller kan använda syntetiskt framställda herbicider. På senare år har användningen av naturligt förekommande herbicider (t.ex. myrsyra, ättiksyra och pelargonsyra) ökat på hårdgjorda ytor, ofta med argumentet att de har en lägre negativ miljöpåverkan. På hårdgjorda ytor används de som totalbekämpningsmedel. I ekologisk odling är ättika sedan maj 2005 tillåtet av KRAV för blastdödning i potatis. Inom EU pågår ett arbete där man omprövar direktiven för vilka medel som kommer att vara tillåtna mot ogräs i ekologisk odling. Enligt Ascard (Pers. medd., 2005) finns det anledning att tro att ättiksyran så småningom kommer att bli tillåten.
Ett möjligt användningsområde för naturligt förekommande herbicider i ekologisk odling skulle kunna vara i situationer där man eftersträvar en totalbekämpning. Preparaten skulle bl.a. kunna ersätta flamning efter sådd men före grödans uppkomst. Det skulle ge ekoodlarna ett miljövänligt bekämpningsmedel med ungefär samma användningsområde som flamning i ekologisk odling och bl.a. Reglone i konventionell odling. Situationen för ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor och ekologisk odling skiljer sig åt på flera punkter t.ex. så bekämpas ogräset på hårdgjorda ytor i ett relativt sent utvecklingsstadium och på ytor med mycket liten pH-buffrande förmåga (Hansson et al., 1994). Ättiksyran har en groningshämmande effekt på frön (Lynch, 1980). Denna effekt bör studeras innan ättiksyran börjar användas i stor skala på odlad mark. För att vi skall ha möjlighet att använda naturligt förekommande herbicider i växande grödor behövs mer kunskaper om dess selektiva förmåga.
De mekaniska bekämpningsmetoderna som används efter sådd kan delas upp i tre olika grupper. Hela markytan bearbetas genom harvning: blindharvning (före grödans uppkomst), harvning efter grödans uppkomst, selektiv harvning (Lundkvist & Fogelfors, 2004). När grödan väl har kommit upp så bearbetas ogräset i raden resp. mellan raderna med olika redskap/tekniker etc. Bekämpning av ogräset mellan raderna utförs med olika typer av radhackor och för ogräsbekämpning i raden används bl.a. skrappinnar, fingerhjul (stjärnhjul), ogräsborstar, handhackning och kupning ev. i kombination med harvning och återkupning. För att lyckas med den mekaniska bekämpningen i raderna är det viktigt att ogräsen är små (hjärtbladsstadiet) och att grödan är relativt stor och kraftigt förankrad. Forskning har visat att om behandlingar med fingerhjul och skrappinnar utförs skonsamt så är det möjligt att bekämpa ogräs i raden redan när grödan har 2-4 blad (Ascard, 2005).


MÅL

Det långsiktiga målet med projektet är att ge odlarna ett beslutsstöd för val av bekämpningsstrategi och bekämpningsmetoder mot ogräs i radodlade grödor under hela odlingssäsongen. För att uppnå detta mål kommer vi tillsammans med deltagarna i projektet att utveckla, studera och utvärdera de nu mest lovande metoderna och strategierna för ogräsbekämpning, samt de metoder som inom en snar framtid kan ha en stor betydelse för radodlade ekologiska grödor. I projektet studeras och utvecklas olika bekämpningsstrategier och metoder under hela kulturtiden tillsammans med odlare och rådgivare inom ekologisk odling.

Hypotes: Med en lämplig kombination av olika ogräsbekämpningsmetoder i en genomtänkt bekämpningsstrategi går det framöver att hantera ogräsproblemen med en lägre arbetsinsats och till en lägre kostnad jämfört med idag.

DELTAGANDE FORSKNING
I projektet kommer vi att ha en nära dialog med försöksvärdarna. Vi avser även att knyta en referensgrupp till projektet. Referensgruppen har bl.a. uppgiften att föra in information till projektet och föra ut resultaten till avnämarna. Referensgruppen kommer att bestå av Johan Ascard SJV Alnarp, Birgitta Rämert SLU, Pauliina Ivarsson HS Halland, Elisabeth Öhgren Länsstyrelsen, Västmanland (processledare i den deltagande forskningen). I början av projektet inbjuds försöksvärdarna och referensgruppen till ett möte där projektets utformning presenteras, diskuteras och fastställs. Utformningen av försöken utgår ifrån odlarnas erfarenheter och kunskaper om metodernas möjligheter och begränsningar. Motiv för befintliga bekämpningsstrategier analyseras och jämförs med alternativa möjligheter. Under odlingsperioden har vi regelbundna kontakter med försöksvärdarna var för sig. Under höstperioden kallar vi till ett möte, med försöksvärdar och referensgruppen, där vi redovisar och diskuterar årets försök. Samtidigt diskuterar och planerar vi lämpliga bekämpningsstrategier inför nästa år.

Viktiga samarbetsparter och försöksvärdar i projektet är:
· Johan Malmström inkl. 2-3 kontraktsodlare, Marianne's Farm AB, Strövelstorp.
· Bengt Nilsson Tånga Gård, Falkenberg.

LITTERATUR OCH KUNSKAPSINSAMLING
Inom projektet genomförs en traditionell litteraturgenomgång för att sammanställa den senaste kunskapen inom området. I arbetet med att samla in kunskap kommer nationella och internationella kontakter att etableras med forskare inom området. Under en lång tid har t.ex. Inst. landskaps- och trädgårdsteknik utvecklat ett samarbete med Flakkebjerg, Danmark för erfarenhets- och kunskapsutbyte.

TIDSPLAN
Projektet planeras pågå under 3 år med start 1 februari 2006. Redovisning av det första årets verksamhet sker under slutet av 2006. Slutredovisning av projektet sker under slutet av 2008. Fält- och demonstrationsförsök kommer att ske under hela projektet. Under projekttiden genomförs årliga demonstrationsdagar.

GENOMFÖRANDE
Projektet kommer att utföras i form av en flerstegsraket som innebär att tyngdpunkten i försöksverksamheten under det första året ligger på de ogräsbekämpningsmetoder som används före grödans uppkomst i syfte att minimera de manuella bekämpningsinsatserna i raden. Efter samråd med försöksvärdar kan även vissa metoder som används efter grödans uppkomst komma att studeras under första året. Vi inriktar oss på morot som försöksväxt. Ogräsets utvecklingsstadium kommer att vara en viktig parameter som vi kommer att studera för att kunna förklara ogräseffekten.
Under det första försöksåret studeras t.ex. falsk såbädd, fördröjd sådd, flamning, ev. blindharvning, ättiksyra efter sådd men före uppkomst, ev. ångning av jord i smala band före sådd och ev. mörkerharvning samt sådd i mörker.
Tyngdpunkten i studierna under försöksår 2 och 3 ligger på de bekämpningsmetoder som används efter uppkomst t.ex. fingerhjul, skrappinnar, kupning, ättiksyra (alt. myrsyra, pelargonsyra) i växande gröda, handrensning.
De olika metoderna studeras hur effektivt de bekämpar ogräsen och vilka perioder under säsongen alt. i ogräsets utveckling de olika bekämpningsmetoderna är effektiva.
Försöken kommer att utföras på ett sådant sätt att det möjliggör statistisk bearbetning av resultaten t.ex. genom dos-responsanalys eller ANOVA. Det innebär att försöken kommer att utföras med 4 upprepningar och att behandlingarna kommer att vara randomiserade på försöksfälten. Vissa försök kommer att ske som demonstrationsförsök, d.v.s. försök med 1-2 upprepningar. Detta gäller främst nya obeprövade metoder där bl.a. metodens effekt och verkningssätt är mindre känd.
Avläsningar kommer att utföras regelbundet för att kunna studera den enskilda metodens bekämpningseffekt på ogräs i olika utvecklingsstadier och för att bedöma ev. skador som de olika metoderna åstadkommer på kulturen i olika utvecklingsstadier.
Mätning av graddagar (temperatursumman) i den övre delen i jorden kommer att utföras i försöket med falsk såbädd för att förklara metodens bekämpningseffekt och ogräsets utveckling. Uppgifter om antalet graddagar kan vara till hjälp för att bestämma när de olika behandlingarna skall utföras (t.ex. när det är lämpligt att påbörja falska såbäddar och när de skall upprepas). Detta gäller främst de bekämpningar som utförs när ogräsen är i ett mycket tidigt utvecklingsstadium.

Försöksverksamhet år 1
Försöksverksamhetens utformning kommer att bestämmas i detalj med försöksvärdar och referensgrupp. Nedan följer ett antal förslag på studier som kan vara lämpliga att utföra under 2006.

Försöksvärdarnas bekämpningsstrategier
Allmänt studeras de metoder som normalt används fram till grödans uppkomst hos 3-4 olika försöksvärdar. Ogrässituationen studeras dock översiktligt under hela växtsäsongen fram till skörd för att observera ogräsutvecklingen vilket ger information om hur bekämpningsstrategin bör utformas framöver i projektet.

Falsk såbädd och fördröjd sådd
Tidigt på våren förbereds försöksfältet med att utföra en harvning på hela fältet som ej inducerar frönas groningsprocess (d.v.s. senast i början av april). Strax efter denna harvning placeras temperaturloggrar i jorden. Flera falska såbäddsberedningar utförs (om möjligt mer än 2). Harvningarna utförs med 7 till 10 dagars mellanrum beroende på hur varm våren blir, d.v.s. beroende på antalet graddagar. Fältet sås i början till mitten av maj. Ogräsavläsning utförs strax före grödans uppkomst. Om fältet kommer att flammas före grödans uppkomst kommer ytterligare en avläsning att utföras ca 2 veckor efter flamningen.

Ångning av jord i smala band
Här studeras ogräseffekten av ångning och det totala handrensningsbehovet efter ångning vid 1-2 handrensningstillfällen. I försöket studeras om det är möjligt att odla morot i dubbelrader utan att handrensningsbehovet blir alltför stort.

Ättiksyra och flamning efter sådd men före grödans uppkomst
Ättiksyra påverkar de delar som träffas av sprutvätskan men enl. Lynch (1980) har ättiksyra en viss groningshämmande förmåga. Leder ättiksyran till att de ytligt liggande ogräsfröna hämmas till att gro utan att grödans groningsprocess påverkas? Denna metod kan med fördel jämföras mot den etablerade flamningsmetoden för att studera om ättiksyran (vid olika doser) har en groningshämmande effekt på ogräs och gröda. För att minska dosen per ha utförs både behandlingen med ättiksyra och flamning i band på ca 20 cm.

Försöksverksamhet år 2 & 3
Tyngdpunkten i studierna ligger på de ogräsbekämpningsmetoder som används efter grödans uppkomst. Det kan även förekomma ett fåtal studier på ogräsbekämpningsmetoder som används före grödans uppkomst. Här studeras främst de metoder som undersökts i orienterande demonstrationsförsök under år 1 och som då ansågs vara intressanta att vidareutveckla.

Parametrar/faktorer som kommer att studeras för alla ogräsbekämpningsmetoder.
· I vilket utvecklingsstadium bekämpas ogräset effektivast med de olika metoderna och hur stort kan ogräset maximalt vara?
· När kan man påbörja bekämpningen utan att grödan skadas?
· Hur intensivt kan bearbetningen ske (körhastighet, avstånd mellan de bearbetande organen, hårdhet på fingerhjulen, skrappinnar m.m.)?
· Kan metoden ge mekaniska skador på kulturen?

Ogräsbekämpning i raden
Här studeras: Fingerhjul, kupning (ev. skrappinnar), andra metoder som försöksvärdarna tillämpar.

Ogräsbekämpning mellan raderna
Radhackning:
· Hur nära kan man komma grödan?
· Vilken typ av redskap är lämpliga?
· Olika kulturgrödors tolerans mot bearbetningen.
· Bekämpningseffekten på de mest förekommande ogräsen i olika utvecklingsstadium (alt. graddagar).

Ogräsbekämpning på hela ytan
Harvning efter uppkomst, selektivharvning.

Sammanställning av resultat i verktyg för beslutsstöd
I projektets genomförande ingår att ta fram ett förslag till modell som kan användas för utveckling av ett verktyg för beslutsstöd. Detta verktyg ska kunna användas av odlare vid beslut om val av bekämpningsstrategi, bekämpningsmetod och bekämpningstidpunkt. Krav på verktyget och dess utformning diskuteras med de medverkande odlarna och referensgruppen. Resultaten från projektet används som indata till den modell som skisseras inom projektet.

KOMPETENS INOM PROJEKTET
Forskare David Hansson (AgrD), som har doktorerat på Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik (LT), har arbetat i gränszonen mellan teknologi och biologi med tillämpning inom ogräsbekämpning i många år. Forskningen vid institutionen genomförs till stor del ute hos odlare.
Sven-Erik Svensson, Universitetsadjunkt, (Civilingenjör). Han har under många år bedrivit undervisning och försöksverksamhet inom områdena fältmaskiner för jordbruk och trädgårdsodling samt ogräsbekämpning i integrerad och ekologisk odling av radodlade grödor.
Jan-Eric Englund, Universitetslektor i statistik. Har under många år arbetat med försöksdesign och fungerar som statistisk expert i projektet.

ÖVRIG FINANSIERING
Vi har sökt ytterligare forskningsmedel från Partnerskap Alnarp med 150 000 – 200 000 kr/år. Dessa komplementerande forskningsmedel har gjort det möjlig att studera fler ogräsbekämpningsmetoder och ogräsbekämpningsstrategier under fler odlingsförutsättningar. På så sätt har vi åstadkommit ett bättre beslutsunderlag till odlarna av ekologiska grönsaker.

Slutrapport_ekogrönsaker_DH&SES_2009.pdf

INLEDNING
Projektet har utförts under tre års tid i samarbete med fyra odlare av ekologiska grönsaker. Projektet som huvudsakligen varit inriktad på ogräsbekämpning i ekologisk morot har drivits enligt konceptet ”deltagande forskning”. Det innebär bl.a. att vi har bildat en referensgrupp som består av odlarna (försöksvärdarna i projektet), rådgivare och forskare. I denna grupp har olika erfarenheter utbytts mellan deltagarna. Det har medfört att vi tillsammans har arbetat med fokus på ogräsbekämpning i ekologisk morot under ett stort engagemang med målet att minska handrensningsbehovet i ekologisk morotsodling.

Under hela projektet har olika bekämpningsåtgärder som i huvudsak används före grödans uppkomst, utvärderats i fältförsök med ekologiska morötter. Det innebär att vi har studerat olika ogräsbekämpningsstrategier som används för att locka ogräsfrön till att gro, som därefter bekämpas genom flamning precis före grödans uppkomst. I projektet har vi har även studerat olika morotsorters ogräskonkurrerande egenskaper, jordtäckning och effekten av skrappinnar. Resultatet av de olika bekämpningsåtgärderna registrerades genom att mäta ogräsbekämpningseffekten och handrensningsbehovet.

Ett stort hot mot ekologiska morötters tillväxt är det ogräs som etablerar sig under perioden från morötternas uppkomst och tills morötterna är några cm höga. Effektiva ogräsbekämpningsmetoder utöver handrensning saknas under denna period, vilket till stor del beror på att morötterna är alltför små och sköra för att klara av mekanisk påverkan eller andra åtgärder som täcker små ogräs med jord. Ogräs som etablerar sig under denna period tas oftast bort genom tids- och kostnadskrävande handrensning. De ogräs som kommer upp efter denna period är oftast relativt lätta att klara av, under förutsättning att man utför regelbundna bearbetningar som täcker ogräset med jord alternativt rycker upp det eller skär av det. I avsaknaden av effektiva bekämpningsmetoder i morotens tidiga utvecklingsstadier fram till handrensningen, blir därför den stora utmaningen, att effektivt bekämpa ogräset före grödans uppkomst samt att minska tiden på perioden där vi saknar effektiva bekämpningsmetoder.

FÖRSLAG PÅ STRATEGI FÖR OGRÄSBEKÄMPNING I SENT SÅDDA MORÖTTER
Olika odlingssystem för radodlade grönsaker, d.v.s. odling på plan mark, upphöjd bädd eller odling på drill, innebär olika möjligheter till ogräsbekämpning. En relativt smal upphöjd bädd innebär att ett flertal olika mekaniska bekämpningsmetoder blir svåra att använda, medan odling på plan mark tillåter användningen av fler alternativa bekämpningsåtgärder. Det är t.ex. relativt lätt att utföra falska såbäddar på plan mark. På upphöjda bäddar däremot är det svårare att lyckas med falska såbäddar p.g.a. en ökad risk för att bäddarna torkar ut för mycket, vilket försvårar etableringen av morötterna.

Nedan ges exempel på åtgärder i en strategi för ogräsbekämpning i sent sådd ekologisk morot på bädd. Det är inte så att alla föreslagna åtgärder används under ett enskilt år, utan de skall ses som exempel på åtgärder som kan användas.

• Djupare bearbetning på våren 20-30 cm (djupkultivering eller vårplöjning).
• Upprepade ogräsharvningar; 2-3 falska såbäddar.
• Såbäddsberedning via bäddfräsning.
• Förlängd fördröjd sådd; 10-14 dagar.
• Eventuell bredflamning om ogräsen är för stora före sådden.
• Sådd.
• Flamning precis före grödans uppkomst (ev. två flamningar för förbättrad effekt).
• Radhackning med skyddstallrikar (alt. ogräsborstning där jorden borstas från raden).
• Handrensa.
• Radhackning utan skyddstallrikar som leder till en viss jordtäckning av ogräs (alt. ogräsborstning där jorden borstas in i raden eller radhackning i kombination med skrappinnar eller fingerhjul). Ogräsen måste vara små annars ger varken jordtäckning med radhackning, ogräsborste, skrappinne eller fingerhjul någon bra effekt.
• Kupning med radhacka etc.

OGRÄSBEKÄMPNINGSMETODER FÖRE GRÖDANS UPPKOMST
Perioden från att jorden ”reder sig” tidigt på våren fram till grödans uppkomst bör utnyttjas till att reducera antalet ogräs som har en potential att konkurrera med grödan. I sent sådda kulturer ökar möjligheten till att under en längre period utföra upprepade effektiva bekämpningsåtgärder. Exempel på sådana åtgärder är olika typer av ogräsharvningar, flamning etc. En effektiv metod kallas för falsk såbädd. Denna metod bör kombineras med fördröjd sådd, och detta är speciellt fördelaktigt vid etablering av grödor som gror snabbt. Extra bearbetningar av jorden, t.ex. falska såbäddar, kan dock i vissa fall vara problematisk i områden med försommartorka, framförallt om man saknar möjlighet till jämn och effektiv bevattning. Börjar man bearbeta jorden på våren så fort den reder sig och börjat värmas upp, så kan man hinna med ett antal ljusinducerande ogräsogräsharvningar innan den egentliga djupa såbäddsberedningen utförs t.ex. med rotorharv, spikrotorkultivator eller bäddfräs till morötterna. Efter såbäddsberedning alternativt bäddläggning kan man tillämpa fördröjd sådd under förutsättning att det är liten risk för att jorden skall torka ut eller om man har tillgång till bevattning.

Falska såbäddar och fördröjd sådd i kombination med flamning
Med falsk såbädd menas upprepade relativt grunda såbäddsberedningar (harvningar) som utförs för att få ogräsfrön till att gro genom ljusinduktion, samtidigt som redan växande ogräs bekämpas mekaniskt. De falska såbäddarna utförs i god tid före den egentliga beredningen av såbädden eller en planteringsbädd. De falska såbäddarna resulterar i en mer samlad uppkomst av ogräsen.

Det är viktigt att de falska såbäddarna och fördröjd sådd kombineras med en efterföljande flamning strax före grödans uppkomst, så att de växande ogräsen bekämpas effektivt. Annars finns det en mycket stor risk för att harvningarna leder till fler ogräs jämfört med om jorden hade legat orörd. På skikt, efter ett eventuellt godkännande inom ekologisk odling, bör flamning kunna ersättas av kontaktverkande naturligt förekommande herbicider, som ättika, pelargonsyra etc.

Fördröjd sådd
Fördröjd sådd definierar vi som tidsperioden mellan den sista harvningen och sådden av grödan. Under denna period och inklusive perioden fram till tidpunkten för flamning efterstävar man att ogräsfrön skall gro och komma upp, så att de kan bekämpas genom flamning före grödans uppkomst.

Förlängd fördröjd sådd
Att förlänga tiden för den fördröjda sådden är en metod som inte medför några ytterligare kostnader, men som kan ge stora vinster i en effektiv ogräsbekämpning genom flamning. Tiden mellan sista såbäddsberedningen och såtidpunkten beror på olika faktorer t.ex. marktemperatur och markfukt, vilket påverkar ogräsens groning. Även bearbetningsdjupet har betydelse för ogräsbekämpningsresultatet vid flamningen. Efter bearbetningen av jorden, som sätter igång ogräsens groningsprocess genom ljusinduktion, hamnar fröna på olika djup, vilket leder till olika tidpunkter för ogräsens uppkomst. En djupare bearbetning kräver därför en längre tid för den fördröjda sådden jämfört med en ytligare bearbetning. Om sådden utförs för tidigt efter en djupare såbäddsberedning, så riskerar man att en större mängd ogräs kommer upp efter grödans uppkomst, och att dessa ogräs inte kan bekämpas med flamning. Harvning, t.ex. falsk såbädd strax före sådden bör därför vara ytlig (ca två cm) för att inte ogräsen skall gro på olika djup. Det kan annars resultera i ojämn uppkomst, vilket försämrar bekämpningsresultatet med flamning eller kontaktverkande naturligt förekommande herbicider.

Flamning
Flamning ger endast effekt på uppkommet ogräs. Fördelen med flamning är att jorden lämnas orörd och därmed är risken mindre för att locka nya ogräs att gro. En enkel åtgärd för att begränsa tiden för handrensning är att flamningen utförs ”just in time”, d.v.s. vid rätt tidpunkt i förhållande till kulturväxtens uppkomst. Varje dag som flamningen senareläggs innebär att kostnaderna kan minskas för handrensningen. Optimal tidpunkt för flamningen är att den utförs strax före grödans uppkomst eller strax efter de första morotsplantorna har visat sig.

För varje dag som flamningen senarelades ökade ogräsbekämpningseffekten med 10 % och minskade handrensningsbehovet med 10-15 timmar per hektar. Flamningen efter grödans uppkomst dödade de morötter som hade kommit upp ur jorden. För tidig flamning kostar pengar. En dag för tidig flamning innebär ca 15 fler handrensningstimmar per ha d.v.s. en ökad kostnad med ca 2600 kr/ha (vid en lönekostnad på 175 kr/timma).

För att flamningen skall ge ett bra resultat krävs att man väntar med flamningen till precis före grödans uppkomst. Effekten av flamningen ökar vid en jämn uppkomst av morötterna. Det kan uppnås på jämna fält där morötterna sås på ett exakt djup med lagom fuktig jord och eventuell bevattning före sådden. Finns det risk för ojämn uppkomst av morötterna, eller om man planerar att utföra flamningen när de första morötterna visar sig, går det självfallet att kompensera med en ökad utsädesmängd. En ökad utsädesmängd med ca 10 % beräknas öka utsädeskostnaden med ca 700 kr/ha.

OGRÄSBEKÄMPNINGSMETODER EFTER GRÖDANS UPPKOMST

Starttidpunkt för mekanisk bekämpning beroende på morotssort
Även om konkurrensförmågan hos vissa kulturer är liten under hela säsongen, så ökar flera kulturväxter sin tålighet mot de mekaniska metoderna lägre fram under säsongen. I morotsodling t.ex. är den mest kritiska perioden fram till den första handrensningen. För att minska denna kritiska period skulle man kunna välja en morotssort med snabb tillväxt efter uppkomsten.

Med morotssorten Bolero kan man påbörja den jordtäckande mekaniska ogräsbekämpningen 2-3 dagar tidigare jämfört flera andra morotssorter. Jämförelsen gjordes mellan fyra sorter och 24 dagar efter sådd var blastens höjd enligt fallande storleksordning: Bolero, Bentley, Elegance och Nerak. I detta sammanhang skulle den ideala morotssorten ha en senare uppkomst (så att fler ogräs hinner gro och bekämpas med flamning), och med en snabb tillväxt efter morotsplantornas uppkomst, så att man snabbt kan påbörja mekaniska bearbetningar.

Mjukare skrappinnar
Ett sätt att tidigarelägga den första mekaniska bearbetningen i den växande grödan kan vara att bekämpa ogräset med en mjukare och annorlunda utformad skrappinne som är mer skonsam mot grödan jämfört med traditionella raka skrappinnar. Skrappinnarna som användes i försöket var mjukt böjda och 4 mm tjocka. Strax före handrensningen var det ca 50 % lägre antal örtogräs efter bearbetning med skrappinnar i kombination med gåsfotskär jämfört med gåsfotskär i kombination med skyddstallrikar. I det fall ogräset hade bekämpats med skrappinnar blev tiden för handrensning 14 timmar lägre per ha, vilket gav en inbesparing i handrensningskostnad på ca 2500 kr/ha (vid en lönekostnad på 175 kr/timma).

Jordtäckning
Att täcka ogräs med torr jord kan vara ett framtida sätt att bekämpa ogräset i morotens tidiga utvecklingsstadier. I dag finns det ingen utrustning som klarar av den uppgiften. Den utrustning som behövs måste kunna hantera relativt stora mängder torr jord (200 m3 per ha) vid bekämpningen. Jorden som används bör därför komma från samma fält som grödan växer på. I ett försök täcktes ogräset (för hand) med torr jord i 5 och 10 dagars intervall och med 3 olika täckningsdjup. Den jordtäckningsstrategi som verkar vara den mest intressanta (ur ogräsbekämpningseffekt och med hänsyn till antalet överlevande morötter) är jordtäckning var 5:e dag med ett medeltjockt jordlager, d.v.s. ett lager upp till bladens infästningspunkt.

PUBLIKATIONER I PROJEKTET
HANSON M & ASCARD J (2007) Minska arbetstiden i morotsodling. Ekologisk grönsaksodling, Vol. 8, 2. Jordbruksverket.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2007) Falska såbäddar och flamning minskar handrensningsbehovet i morot. Forskningsnytt nr 3-4, sid 4-5.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2007) Bra att kombinera olika metoder för bekämpning. Potatis & grönsaker 7, 42-43.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2007) Effektiva ogräsbekämpningsstrategier i ekologiska radodlade grönsaker. Mat i nytt klimat. Ekologiskt lantbruk. Konferens 19-21 november 2007 Norrköping. Konferensrapport, s 135.
HANSON M & ASCARD J (2008) Falska såbäddar ger dig mer tid. Ekologisk grönsaksodling, Vol. 7. Jordbruksverket.
HANSON M & ASCARD J (2008) Sorten viktig för ogräsreglering. Ekologisk grönsaksodling, Vol. 7. Jordbruksverket.
HANSSON D & SVENSSON S-E (2008) Falska såbäddar och flamning. Potatis & grönsaker 5, 22-23.