Rydberg, Tomas
Inverkan av olika bearbetningstidpunkter på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret och på kväveutlakningen i odlingssystem med och utan fånggröda
Detta försök har gett banbrytande kunskap om olika bearbetningsåtgärders effekter på omsättningen av kväve i marken och också legat till grund för regelverket om Grön mark. Vi är övertygade om att mycket mer värdefull information går att erhålla från detta projekt. Vi vill ytterligare studera hur vi med hjälp av rätt jordbearbetningsåtgärd vid rätt tidpunkt kan styra mineraliseringen på ett mycket effektivare sätt än idag. Dessutom finns i dagsläget ej tillräckligt väl registrerat vilka effekterna är av halmbehandling i kombination med de olika bearbetningstidpunkterna och inte heller vilka effekterna är av kontinuerlig odling av fånggrödor. Det har ansetts att inbrukning av halm på hösten, genom ökad immobilisering, minskar halten mineralkväve i marken och därmed också minskar risken för utlakning. I detta försök tycks dock denna effekt vara begränsad till de första tre åren och senare års resultat visar på en trend mot högre mineralkvävehalter i led där halmen kontinuerligt brukats ner. Leden med fånggröda uppvisar fortfarande, efter nio år, de lägsta innehållet av mineralkväve under hösten vilket tyder på att en eventuellt ökad mineralisering från nerplöjd grönmasssa ännu inte uppvägs av fånggrödans upptag under hösten. Effekten av fånggrödan har snarare ökat än minskat med tiden. Vi hyser stora förhoppningar om att med hjälp av resultat från försöket ytterligare kunna anpassa bearbetningsmetoder och bearbetningstidpunkter för att förbättra kvävehuhållningen. Vi hyser även stora förhoppningar om att försöket ska ge viktig information om de långsiktiga effekterna av halmnedbrukning och odling av fånggrödor samt en kombination av dessa. Försöket skall även framöver kunna utgöra en möjlighet att kontrollera effekterna av nya regler för höst- och vinterbevuxen mark i vilka inverkan på kväveutlakning av jordbearbetningstidpunkt och jordbearbetningsintensitet beaktas. Dessutom är försöket ett av få försök med upprepningar vilket innebär att resultaten är förhållandevis tillförlitliga.
I ett flerårigt fältförsök med tre upprepningar studeras tidig och sen höstplöjning. Dessa åtgärder kombineras med behandling med och utan fånggröda och med halmen nedplöjd och med halmen bortförd. Dessutom ingår ett led med tidig stubbearbetning följd av sen höstplöjning. Dessa höstbearbetade led jämförs med ett vårplöjt led. Mellan 1993 och 1999 analyserades jord och markvatten och grödor under hösten och våren för att jämföra effekterna av de olika bearbetningarna på kvävedynamiken i marken. År 2000 slopades provtagningen av markvatten samt huvuddelen av grödanalyserna och istället infördes tätare markprovtagning veckorna efter bearbetningarna på hösten för att se hur snabbt efter en bearbetning som mineraliseringen sker. Framöver vill vi koncentrera oss på att undersöka de långsiktiga effekterna av olika bearbetningstidpunkter, halmbehandling och odling av fånggröda på markens mineralisering efter olika bearbetningsåtgärder samt på markens mineraliseringspotential vid olika tidpunkter under året. Vi har även introducerat våroljeväxter i försöket för att få en möjlighet att studera hur väl de tidigare resultaten från försöket angående bearbetningstidpunktens betydelse för kvävemineraliseringen stämmer vid odling av andra grödor än stråsäd. Liksom tidigare ska mineralkväve innehållet i profilen, 0-90 cm djup, undersökas på hösten men även mineraliseringen efter vårplöjningen kommer att studeras. Prover kommer att tas vid tre tillfällen under hösten (före tidig och sen bearbetning samt sent en månad efter sen bearbetning) samt tre tillfällen på våren (före vårplöjning samt två och fyra veckor efter bearbetning). På grund av problem med uppförökning av kvickrot i de vårplöjda rutorna infördes hösten 2001 putsning under hösten av halva rutorna. Hypotesen är att en positiv effekt härav kan erhållas mot kvickroten eftersom den är relativt känslig mot avslagning. Dessa undersökningar planeras fortsätta framöver. Det vore framgent även intressant att använda försöket till att undersöka hur de olika behandlingarna påverkat förekomsten av olika humusfraktioner i marken samt att specialstudera effekterna av radmyllning av gödning.
Resultaten i projektet åren 2006-2008 redovisas i bifogad pdf-fil. Försöket har under 2008 fortlöpt enligt den nya försöksplanen. Under både 2006 och 2007 och delvis även 2008 blev skörden hög efter fånggröda nedbrukad på våren, både jämfört med vårplöjning utan fånggröda och jämfört med fånggröda nedbrukad på hösten. Detta tyder på att kväve mineraliserat från fånggrödan som brukats ner på våren har kommit grödan tillgodo under växtsäsongen. Under perioden 2004-2007 har vårplöjning med fånggröda lett till lägre mineralkvävemängder generellt över hela året än enbart vårplöjning. Jämför man de tre leden sen höstnerbrukning av fånggröda, vårnerbrukning av fånggröda och vårplöjning utan fånggröda ser man att ökningen under vintern är betydligt större vid sen höstnerbrukning av fånggröda än vid de två andra metoderna (både med utan värdet från november 2006). I detta fall ser det alltså ut som om vårplöjning både med och utan fånggröda är ett betydligt bättre alternativ än sen höstnerbrukning av fånggröda när det gäller att minska kväveutlakningen.