Lindgren, Kristina
Automatiskt bindsle för nötkreatur - utveckling av prototyp
Problemställning
Ekologiska mjölkproducenter med uppbundna kor har ett stort behov av en smidig lösning för släppning och fastsättning av mjölkkor eftersom korna regelbundet ska släppas lösa under alla årstider. De fabrikat av sommarlåsning som finns på marknaden kan inte lösa det behovet eftersom de inte ger kon möjlighet att lägga sig och att röra sig fritt ut och in över foderbordet. Om korna ska vistas inne längre stunder eller bara vara ute på dagen mellan mjölkningarna måste sommarlåsningen monteras bort och det blir extra arbete med uppbindning. Lantbrukarna har poängterat att det är viktigt att en person enkelt kan släppa korna ut och in vid det dagliga arbetet och att detta också innebär mindre olägenhet vid sjukdom och vid ledighet då avbytare anlitas. En automatiserad året- runt låsning skulle underlätta för en person att klara arbetet själv. Dessutom skulle det eliminera arbetsmomentet med släppning och fastsättning som visat sig vara riskfyllt och medfört olämpliga arbetsställningar.
Syfte
Syftet med projektet är att utveckla en prototyp (en princip för en produkt) till ett bindsle som innebär att uppbundna kor kan släppas och sättas fast på ett sätt som är arbets- och tidsbesparande, ger god arbetsmiljö och är djurvänligt samtidigt som kostnaden är rimlig.
Målsättning för bindslet
Målsättningen för bindsleprototypen är att en ko automatiskt binds fast då hon för in huvudet över foderbordet. Det ska också vara möjligt att på ett enkelt sätt släppa korna, helst ska det gå att välja mellan att släppa endast en ko eller flera kor i taget. Om en fullständig automatisering innebär för högt pris på produkten kommer prototypen att innehålla enkla manuella moment för att nå ett rimligt pris. De manuella momenten ska kunna utföras i en god arbetsställning och med en låg olycksrisk.
Material och metoder
I projektet vidareutvecklas ett av förslagen från förstudien vidare till prototyper: skisserna omarbetas till ritningar, lämpliga komponenter införskaffas respektive tillverkas och sedan utvecklas prototyper i JTI´s verkstad. Sedan testas de i en ekologisk besättning.
Flexibel lina och halsbandslås
En lina är fäst i ungefär samma läge som dagens korsbindsle. Linan kan spännas med hjälp av t.ex. ett balansblock/vajerkassett som sitter monterad på ena sidan av båsfronten i stallet, en per båsplats (figur 2, bilaga 1). Alternativt kan linan löpa över ett brythjul och vara försedd med en tyngd i änden. Linlängd och spänning anpassas så att kon får tillräcklig rörelsefrihet. På undersidan av kons halsband sitter en specialkonstruerad låsanordning med öppningen riktad framåt. Då kon sticker huvudet genom båsfronten hänger låsanordningen på en sådan höjd att den hakar om linan och låser fast. Då kon skall släppas, lossas linan på ena sidan. Av spänningen dras linan sidledes ut ur låsanordningen. Efter att korna lämnat stallet får skötaren manuellt fästa linan igen. Linan är nu uppspänd och färdig för insläpp av kor. Arbetet kommer till stor del att koncentreras på att använda befintlig teknik för att skapa ett halvautomatiskt bindsle. När det gäller låsanordningen krävs dock ett utvecklingsarbete eftersom ett lämpligt lås inte finns på marknaden. Halsbandet kan behöva modifieras till en något bredare modell än dagens.
Enstaka exemplar av prototypen/erna provas och vidareutvecklas sedan i en ekologisk besättning. Provningen består dels av manuella studier på plats dels analys av videofilm då korna släpps och sätts fast liksom av videofilm på deras rörelsemönster vid läggning och resning. Dessutom intervjuas lantbrukaren angående bindslets funktion. Vid provningen noteras bl.a. följande:
· Djurens beteende vid fastsättning och släppning samt inverkan på kornas rörelsemönster när de står bundna (exempelvis tider för resning och läggning).
· Lantbrukarens arbetsställningar vid fastsättning och släppning (förekomst av extrema arbetsställningar avläses på videofilmen).
· Risk för tillbud eller skador noteras.
· Möjligheten för lyckade släppningar och fastsättningar bedöms.
· Arbetstid för släppning och fastsättning jämförs med korsbindsle.
Avgränsning och fortsättning av utvecklingsarbetet
Inom ramen för projektet utförs den praktiska provningen med enstaka exemplar. Om provningen utfaller positivt är avsikten att i ett nytt projekt följa upp med en provning med ett större antal bindslen t. ex som provning för ny teknik. Det är möjligt att den slutliga produkten kan komma att utformas i andra material än de som använts i prototypen.
Rätten till uppfinningar
En viktig del av JTI´s verksamhet är att ta fram ny teknik i syfte att stärka det svenska jordbruket och bestämmelser om rätten till uppfinningar finns reglerat i JTI´s stadgar. Nedan framgår ett utdrag ur JTI´s stadgar fastställda av regeringen enligt beslut 2003-01-09.
§ 9 Uppfinningar vid uppdragsforskning
För uppfinningar som framkommer hos JTI efter visst uppdrag är uppdragsgivaren, om inte annat avtalats, att anse som arbetsgivare enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar.
Rätten att besluta om överlåtelse eller upplåtelse av rätt till uppfinning som JTI utvecklar tillfaller alltså Jordbruksverket i projekt då verket utdelat forskningsmedel för utvecklingsarbetet.
Sammanfattning
Denna studie tyder på att ett system för automatiskt bindsle går att förverkliga enligt principer beskrivna i denna rapport. Resultaten tyder också på att denna typ av bindsle kan användas på kor som går i hagar med elstängsel men ska inte användas till kor som går i hagar med taggtråd.
Förslag 1) Flexibel lina och halsbandslås från förstudien utvecklades vidare till en prototyp; lämpliga komponenter införskaffades respektive tillverkades, skisserna omarbetades och prototypen utvecklades steg för steg i JTI:s verkstad. Ett avtal skrevs med en ekologisk mjölkproducent, som ställde sin besättning till förfogande för utprovning under arbetets gång.
Släppning av korna fungerade utan problem och manuell fastsättning av de kor som inte låst fast sig skedde mycket enklare med prototypen än med korsbindsle. Frekvensen av lyckade fastlåsningar låg mellan 50 och 80% och bör kunna bli högre än vad som framkom i denna studie. Det var även lantbrukarens åsikt att med längre tid för tillvänjning med systemet och när korna ostörda kan välja plats skulle fastlåsningen förmodligen fungera ännu bättre. Man skulle troligen kunna spara arbetstid motsvarande mellan 5 och 10 sekunder per ko vid två tillfällen per dag på sommaren och vid två tillfällen per vecka när korna ska rastas.
Jämfört med korsbindsle noterades vid användning av prototypen en väsentlig reduktion av dåliga arbetsställningar och om arbetsmomentet vid fastsättningen av repet kan förbättras skulle dåliga arbetsställningar vara i det närmaste eliminerade vid användning av automatiskt bindsle. Noterade och upplevda olycksrisker med korsbindsle reducerades väsentligt till en mycket låg nivå vid användning av prototypen.
Beträffande risk för skador på korna så var det risken för att korna skulle sätta fast sig på fel ställe som bedömdes vara väsentlig. Kornas beteende studerades då de gick på bete med eltråd. De undvek att föra halsen och halsbandet mot eltråden. Däremot förde de ibland huvudet nära tråden då de betade men det medförde ingen risk att fastna med låset. En vanlig erfarenhet är däremot att kor böjer sig över taggtråd. Därför kan inte den här typen av automatiskt bindsle användas när korna släpps i hagar med taggtråd.
Den kostnadsökning som uppstår i installation och material jämfört med korsbindsle bedöms inte som avskräckande och skall ställas i relation till att dagligen behöva trängas med djuren i en arbetsställning som lätt kan resultera i knuffar och klämskador från djuren. Sjukfrånvaro på grund av arbetsskada är dyrbart för lantbrukaren. Kan man bygga bort olycksrisker är det ofta värt insatsen. I det här studerade fallet bedömer både författaren och lantbrukaren att olycksrisken sjunker betydligt om automatiskt bindsle installeras.