Salomon, Eva
Utveckling av en mobil slaktsvinshydda i ekologisk svinproduktion
Utvecklingen av ekologisk svinproduktion har fastnad i två system: System med hyddor, fodertråg och vatten med grupper som stängs inne med elstängsel eller system med permanenta stall och rasthagar utanför huset. Båda system har väldokumenterade svagheter. Systemet med hyddor, foder och vatten är arbetskrävande och punktbelastningar med växtnäring är ett problem. Systemet med stationära stallar har mycket svåra problem med punktbelastning med växtnäring på åkermark närmast stallarna. Båda systemen bygger på stängsling av utearealen med el och antalet stängseltrådar försvårar såväl optimal skötsel av marken som rationell styrning av grisarnas framfart på arealen. Nytänkande på området är därför ytterst viktigt för att utvecklingen av ekologisk grisproduktion skall öka.
Ekologiskt lantbruk är mest utbrett i skogs- och mellanbygder i dagsläget. Flera lantbrukare på slätten börjar dock att fundera på att lägga om till ekologisk produktion. Många av dessa lantbrukare är i dagsläget spannmålsbönder utan djurhållning. Vid en omläggning kommer vallar att introduceras i växtföljden så att växtodlingen kan genomföras utifrån ett kvävetillförsel- och ogräsregleringsperspektiv. På vallarna kan dessa gårdar introducera en grisproduktion och samtidigt hålla en större andel växtnäring (speciellt kalium + fosfor) på gården jämfört med enbart försäljning av växtprodukter ifrån gården. Detta projekt syftar till att utveckla ett koncept som bland annat riktar sig till denna kategori av lantbrukare. Målsättningen är att bygga upp en enhet där lantbrukaren är oberoende av elstängsel, men har bra överblick över djuren samtidig som en rationell skötsel är möjlig. Huset skall kunna flyttas till en hårdgjort yta vintertid där uppsamling av gödsel är möjlig och flera enheter skall kunna placeras bredvid varandra för rationell utgödsling.
Se bilaga 3 projektplan
Betessäsongen år 2007
Projektgruppen planerar, ritar och konstruerar prototyp 2 samt testar den i fält under betesperioden maj-september. Prototyp 2 skall lämna en jämnt bökad yta efter sig med raka kanter för att underlätta såbäddsberedning och sådd av efterföljande grödor samt flyttas oftare än prototyp 1 för att öka grisarnas betesintag. Prototyp 2 skall också ha en automatiserad utfodring med ett foderlager för att förbättra arbetsmiljön samt för att kunna styra utfodringen efter grisarnas tillväxt och vikt.
Hyddan tillverkas i stålprofiler (60x60x3, 50x50x3 och 40x40x3) samt bandjärn (40x3) för att krysstaga. Väggar fram och på sidor är av plyfaskivor. Bakväggen är öppen nedersta 80 cm, övre delen har vindnät. I hyddans bakkant finns en dörr för personpassage. I hyddans framkant finns en foderkrubba placerad på en 80cm bred klövpall. Mitt på hyddans framsida sitter en draganordning fast. Draganordningen är utformad på ett sådant sätt att den kan flyttas när hyddan ska transporteras på väg. Innan vägtransport flyttas även hjulen på hyddans sidor. Taket består av frigolit/markisolering samt plåt. Taket är isolerat för att minska värmeinstrålningen i hyddan sommartid.
Utfodringssystemet besår utav en 60mm kärnlös skruv med 102 mm ytterhölje (metall), nio meter lång. Den undre skruven har foderutsläpp var 60:e cm (varannan ätplats). Skruven utgör botten i foderfickan. Foderfickan integreras i hyddans främre vägg och rymmer foder för cirka 1 veckas behov. Vid utfodring skruvas foder ut i utsläpp placerade med 60 cm avstånd (1 utsläpp/2 ätplatser). Skruven drivs med en nedväxlad 12 V elmotor (typ ATV vinsch) styrd av ett kopplingsur och ett tidrelä. Tidrelät gör det möjligt att ha en styrd utfodring med många utfodringar fördelade över dygnet. Foderfickan kommer att fyllas manuellt men tanken är att i framtiden automatiskt fylla foderfickan med skruv från en stor ficka integrerad i hyddans draganordning.
Inhägnaden (9 x 6 m2) till prototyp 2 konstruerades enligt samma princip som till prototyp 1 då denna fungerade väl. I inhägnaden hade grisarna tillgång till två dricksvattenposter samt ett klövbad (3 m2) som satt fast i stängslet.
Maj 2007 installerades 25 slaktsvin (medelvikt 36,8 kg) i prototyp 2 på en ettårig klöver/gräsvall. Mängden kväve, fosfor och kalium in till fållan (grisar + inköpt foder) samt ut ur fållan (grisar + 1 vallskörd) dokumenterades under hela försöksperioden på 87 dagar. Beteendestudier inklusive gödslingsbeteendestudier genomfördes varje dag under två veckor. Inköpt foder som grisarna utfodrades med innehöll 80% av den energinorm som rekommenderas till slaktsvin på stall. Råproteinhalten var 15,9% av ts-halten. Innehållet av lysin var 6,1 g/kg ts och av metionin 2,3 g/kg ts i inköpt foder. Grisarna utfodrades fyra gånger per dag samt vägdes vid start, före slakt och 2 gånger däremellan. En vallskörd bärgades på halva grisarnas totala betesyta. Vallskörden innehöll 12 g råprotein, 3,7 g fosfor och 31,5 g kalium per kg ts. Individuella beteendestudier genomfördes under 4 timmar efter soluppgång samt 4 timmar innan solnedgång. Dokumenterade beteenden var beta, böka, passiv samt andra aktiviteter i hyddan och i inhägnaden. Gödslingsbeteendet dokumenterades också under samma tidsperiod.
Tyvärr fick första grisgruppen lämna prototyp 2 något för tidigt. Detta pga att försöksvärden hade ett överskott av smågrisar i sitt stall som inte kunde levereras till sin slaktsvinsproducent då dennes besättning drabbats av PRRS-virus. 18 försöksgrisar i prototyp 2 fick därför gå till slakt något före de uppnådde en genomsnittsvikt på 110 kg/pris. 7 slaktsvin hade dock uppnått en genomsnittsvikt på 110 kg/gris.
Planering inför vintern 2007-2008 samt betesperioden år 2008
Prototyp 2 med en grisgrupp planeras att testas och utvärderas under vintern 2007-2008. Prototyp 2 ställs upp nära gården där inhägnaden ställs på hårdgjord yta. Inne i hyddan anläggs en ströbädd av halm. Hyddan kompletteras med vindskydd på långsidan som är öppen samt med fångstgrindar. Syftet är att skapa en ombonad hydda samt göra det möjligt att avskilja enskilda djur vid behov. I utvärderingen av vinterperioden ingår foderåtgång, tillväxt samt arbetsmiljön i samband med utfodring, vattning, ströning och vägning. Prototyp 2 med två på varandra följande grisgrupper ända till slaktmognad kommer också att utvärderas under betesperioden år 2008 map foderåtgång, tillväxt, djurbeteende inklusive gödslingsbeteende. Vad gäller foderåtgång och tillväxt önskar vi jämföra detta med 1 grisgrupp i prototyp 1 som går parallellt. De extra försöksomgångarna i prototyp 2 önskar vi genomföra då vi inte lyckades genomföra hela slaktsvinsperioden för alla grisar i prototyp 2 under år 2007.Vi kan också kartlägga hur foderåtgång och tillväxt varierar mellan olika grisgrupper. Genom att jämföra detta med en grisgrupp i prototyp 1 kan vi kartlägga hur mycket den automatiska utfodringen betyder vad gäller tillväxt och foderåtgång.
På grund av utökningar i fältstudierna år 2008 med vägningar, dokumentering, provtagningar och analyser kommer arbetstidskostnaderna att öka i projektet. Ökningen motsvarar 2 veckors fältarbete. Vi ansöker om detta tillskott till den ursprungliga budgeten för år 2008. Materialkostnaderna för att anpassa prototyp 2 till vinterförhållanden inklusive kostnad för strö och el till vattenkoppen motsvarar en kostnad på 25 000. Tyvärr förbrukades alla medel till material vid konstruktion av prototyp 2 år 2007 då det verkliga priset på järn blev högre än vad vi beräknat i kalkylerna. Vi ansöker om detta tillskott till den ursprungliga budgeten för år 2008.
Testperiod
Under produktionsomgången i den mobila hyddan 2006 till 2008 registreras husets funktion. Följande parametrar kommer att registreras under provningarna:
- Foderförbrukning av tillskottsfoder per vecka (2006, 2007 & 2008)
- Vägning var 14de dag (2006, 2007 och 2008)
- Normal hälsoregistrering (2006, 2007 och 2008)
- Slaktresultat (2006, 2007 och 2008)
- Daglig och veckovis arbetstidsförbrukning (2008)
- Kvalitativa bedömningar av hur det är att jobba med detta system (2006, 2007 och 2008)
- Beteendeobservationer med fokus på grisarnas gödslingsbeteende och anpassning till nya ytor kontinuerligt (2007 och 2008)
- Balansberäkningar med växtnäringstillförsel till marken i betesfållan (2006, 2007 och 2008).
Se bilaga 3 projektplan
I utomhussystem för grisar är det vanligt att fållan inte flyttas under utomhusperioden. Gödslingsbeteendet är sådant att grisar har en ’toalett’, där träck och urin orsakar punktbelastning av kväve och fosfor. Att tillföra en ojämnt spridd och okänd mängd kväve och fosfor till åkermarken gör det svårt att planera gödslingen till kommande gröda. Detta ger ett dåligt resursutnyttjande av växtnäring och ökad risk för kväve- och fosforförluster till luft och vatten. I KRAV-godkänd slaktsvinsproduktion måste grisarna ha tillgång till bete under betesperioden. Att hålla grisar på bete ger djuren goda möjligheter att utöva naturliga beteenden samtidigt som grisar på grönbete är ett starkt varumärke. Även för lantbrukaren kan det vara positivt att hålla grisar på betesmark då grisarna sprider sin gödsel själv samt kan fungera som jordbearbetare och ogräsbekämpare. Att hålla grisar ute är dock ett relativt nytt system i Sverige och studier av arbetsmiljön har visat att lantbrukare upplever just utevistelsen som ett tungt moment.
Det övergripande målet i projektet var att utveckla en mobil hydda och fålla utan EL-stängsel (MOP) för slaktsvinsproduktion, som kan flyttas till nytt bete varje dag. De specifika målen var: 1. Förbättra grisarnas tillväxt. 2. Ge grisarna kontinuerlig tillgång till nytt bete. 3. Minska arbetstid och arbetsbelastning. 4. Få en acceptabel fördelning av träck och urin på betet. 4. Öka möjligheterna att etablera en efterföljande gröda på uppbökad areal.
Under projektperioden utvecklades och testades först MOP1 och därefter MOP2. Den stora skillnaden var att MOP2 hade automatisk utfodring inne i hyddan. MOP1 och MOP2 testades i fält på en klöver/gräsvall med 23 respektive 25 slaktsvin under betesperioden. Levande vikt, mängd foder, vallskörd och innehåll av kväve, fosfor och kalium dokumenterades under försöksperioden, 72 respektive 87 dagar. Grisarna utfodrades med 15-20 % lägre mängd foder än enligt norm. MOP1 flyttades 36 gånger och MOP2 65 gånger. Beteendestudier av 5 grisar i MOP2 gjordes under 1 vecka. Lantbrukare och rådgivare dokumenterade löpande hur väl MOP1 och MOP2 fungerade.
Grisarnas foderkonsumtion var lägre i MOP2 (2,7 kg foder per kg levande vikt) än i MOP1 (3,0 kg foder per kg levande vikt). Orsaken till den lägre foderkonsumtionen i MOP2 var den automatiserade utfodringen. Fodermängden kunde därmed anpassas till grisarnas tillväxt. Grisarna betade mer än 50 % av tiden under dagen. Övrig tid ägnade grisarna mest åt att böka.
MOP minskar punktbelastningen av växtnäring. Principen är att flytta MOP ofta. Nettotillförseln till betet med MOP2 var lägre (88 kg kväve/ha och 31 kg fosfor/ha) än med MOP1 (155 kg kväve/ha och 48 kg fosfor/ha), vilket framförallt berodde på att MOP2 flyttades fler gånger än MOP1.
Konstruktionen av MOP med en fålla av grindar som sitter fast i hyddan och släpas med vid flytt kan spara arbetstid då ingen stängsling behöver göras. Med en automatiserad utfodring i MOP2 minskar både arbetstid och arbetsbelastning för lantbrukaren. En effektiv foderstyrning ökar produktiviteten. MOP2 kan flyttas kant i kant, vilket kan spara in på behov av jordbearbetning efter grisarna och före sådd av gröda. Sammantaget fungerade konstruktionen av MOP2 bra för uppfödning av slaktsvin under betesperioden. MOP2 behöver dock utvecklas vidare för vinterhållning och för att få en resurssnål framdrift.
Projektresultat har redovisats i populärvetenskaplig tidsskrift samt på svenska och internationella konferenser:
Salomon, E., Andresen, A., Gustafsson, M., Nyman, M., Ringmar, A & Tersmeden, M. 2007. Utveckling av en mobil hydda för ekologisk slaktsvinsproduktion utomhus. Mat i nytt klimat 19-21 November, Konferens, Norrköping. Sid. 153.
Salomon, E., Andresen, N., Gustafsson, M., Nyman, M., Ringmar, A. & Tersmeden, M. 2008. Flyttbar hydda för slaktsvin på bete – funktion, produktivitet, djurbeteende och näringsläckage. Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr 3. Centrum för Uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Sidan 13-15.
Salomon, E., Andresen, N., Gustafsson, M. 2007. Development of a mobile organic piggery for outdoor production – function and distirbution of excreted N, P, K on the grazing area. NJF 23rd congress 2007 – Trends and Perspectives in Agriculture. Copenhagen, June 26-29. NJF Report vol 3, Nr 2: 103-104.
Salomon, E., Andresen, N., Gustafsson., Nyman, M., Ringmar, A. & Tersmeden, M. 2008. Development of a mobile organic piggery for outdoor pork production – function, productivity, animal behaviour and environmental risk assessments. Proceedings of the Second Scientific Conference of the International Society of Organic Agriculture Research (ISOFAR), 18-20 June Modena Italy. Volume 2, 114 – 117.