Svensson, Sven Axel
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Svensk ekologisk fruktodling utgör ca 7,6 % av landets fruktodlingsareal (odling enligt EU:s regler för ekologisk odling) (Clase, 2004). Det finns ett ökande intresse för ekologisk fruktodling, men produktionen är inte alls tillräcklig för att försörja marknaden. Handeln vill öka andelen ekologiskt odlad frukt, vilket leder till en import av ekologiskt odlad frukt från Sydeuropa. I Skåne fanns det år 2002 endast 14 eko-fruktodlare med en total areal på 19,4 ha, vilket motsvarade 2 % av länets fruktareal (Andersson, 2004).
Ekologiska fruktodlare upplever ogräsproblemet som ett av de absolut största problemen (Clase, 2004). Problemet uttrycks som att tiden inte räcker till för handrensningen. Med några få undantag i större företag, sker bekämpningen med handredskap och är både tungt och mycket tidsödande arbete. Storleken på företagen ger begränsade möjligheter att investera i dyr teknik.
I konventionell odling och i IP-odling löses ogräsproblemen med herbicider, vilket kortsiktigt är det enklaste och billigaste sättet att kontrollera ogräsen. För att skydda dricksvattenresursen har flera kommuner börjat införa restriktioner mot användning av bekämpningsmedel. Det första steget innebär en inskränkning av användningen av herbicider inom vattenskyddsområden.
Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik (LT), SLU Alnarp, har under ett stort antal år arbetat med projekt inom icke-kemisk ogräsbekämpning och med odlingsteknik för fruktodling. Under 2003 och 2004 bedrevs ett samarbetsprojekt med Äppelriket Österlen, finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, Äppelriket Österlen, Teknikbrostiftelsen samt Region Skånes Miljöfond. Projektet var ett demonstrationsprojekt inom mekanisk ogräsbekämpning (Hansson & Svensson, 2005). Ett examensarbete inom markbehandling, handlett bl a av forskarna i gruppen, har bearbetats vidare till en rapport om mekanisk ogräsbekämpning i fruktodling (Engström, 2004; Engström et al., 2005). Under säsongen 2005 har institutionen utfört ett ogräsbekämpningsprojekt (behovsanpassad punktbekämpning) inom KULM-programmet, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Vi bedömer därför att vi har en god överblick över ogräsbekämpningsmetoder för fruktodling.
Erfarenheterna av mekanisk ogräsbekämpning i fruktodling från de ovan nämnda projekten kan grovt generaliseras till att de tillgängliga eller presenterade metoderna och maskinerna har inte varit tillräckligt övertygande för ett omedelbart systemskifte inom IP-odlingen. Även om ogräskontrollen har varit tillfredsställande, kvarstår två kraftiga invändningar:
· Det finns en stor oro för att trädens rötter och stammar skadas så att fruktens kvalitet eller kvantitet påverkas negativt
· Den totala årliga mekaniska behandlingen tar en avgörande längre tid än den kemiska bekämpningen
I den ekologiska odlingen finns också farhågor för skador på trädens stammar och rötter, men också över att investeringskostnaderna för de maskiner som gör det bästa resultatet är så höga (över 100 000 kr). I rapporten från förstudien presenteras en kostnadskalkyl, där man kan bedöma totalkostnaden, beroende på parametrarna inköpskostnad, körhastighet, antal behandlingar och areal. För små arealer (t ex < 5 ha) har som väntat inköpskostnaden en större inverkan på hektarkostnaden än kapacitet och antal behandlingar. För stora odlingar (t ex > 20 ha) blir kapaciteten helt avgörande (Engström et al., 2005).
För att företagen inom ekologisk fruktodling skall kunna växa, krävs att trånga sektioner tas bort. En sådan är tveklöst ogräsbekämpningen. Man kan inte förlita sig på teknikutveckling inom den konventionella fruktodlingen, eftersom intresset där fortfarande är för litet för en förändrad ogräsbekämpning. Det måste därför utvecklas nya system som ger ett gott ogräsresultat och som passar för den ekologiska fruktodlingens skala och kostnadsläge.
Det finns fungerande system för ogräsbekämpning i ekologisk fruktodling. Enligt Erlandsson et al. (2000) behövs det 4-6 bearbetningar per säsong med mekanisk radrensare för fruktodling, kompletterat med 2 handresningar. Erlandsson et al. (2000) anger också att den mekaniska bearbetningen bör ske relativt grunt (5 7 cm) och på konstant djup för att minimera uppkomsten av ogräs. Handrensningen är en betydande del av arbetstiden och begränsar kapaciteten. Odling i mindre skala kan tillämpa samma grundprincip, men med utan traktorburna maskiner och med mer handarbete (Nilsson, pers medd., 2005).
Detta grundkoncept, karaktäriserat av en motordriven mekanisk ogräsrensning just utanför trädraden, kompletterad med handrensning i raden, är tilltalande, men har låg kapacitet. I större odlingar kan det första momentet utföras rationellt, men handhackningen tar lång tid. I mindre odlingar där allt sker för hand är båda momenten tidsödande.
En rimlig och möjlig utveckling av detta grundsystem, bör vara att generellt öka kapaciteten genom att a) finna någon lämplig, eller vidareutveckla en relativt enkel traktorburen fräs eller harv för ogräset utanför raden och b) arbeta med metoder att öka kapaciteten och förenkla arbetet med att kontrollera ogräset närmast stammen.
För den första delen finns ett stort utbud att arbeta med. Emellertid har moderna odlingar ett litet trädavstånd, vilket betyder att en hel del av de maskiner som har stora och tunga bearbetande organ är olämpliga. Det bör då vara bättre att söka enklare utrustningar som går nära raden, men inte in mellan träden.
Den andra delen, att klara av ogräsrensningen vid stammen, har inte haft en motsvarande utveckling, men det finns ändå många alternativ till handrensningen. Det har presenterats motormanuella alternativ (av storleken röjsåg), som borde kunna vidareutvecklas och förfinas. Det finns på marknaden många olika maskintyper med varierande prestanda. Motormanuella redskap har lång tradition inom skogsbruket, alltsedan den första röjsågen introducerades. Det finns både bensindrivna och eldrivna redskap. Likaså finns ett utbud med inriktning på parkskötsel. Det har även presenterats maskiner som med avseende på prestanda passar hemträdgårdar, men där själva arbetsprincipen är intressant. Kunskapen om vilka redskap som fungerar bäst i en fruktodlingssituation är generellt sett begränsad.
Samtidigt bör man vara öppen för andra alternativ att kontrollera ogräset närmast träden. Det har gjorts försök med termiska bekämpningsmetoder som flamning, hetvatten och ånga. Det finns också en tänkbar möjlighet att i framtiden använda naturligt förekommande herbicider av ett slag som är förenliga med ekologisk odling (ättika, pelargonsyra, olika fettsyror, etc.) (Ascard, 2005). Aktuell dos och kostnad gör att punktbekämpning är det enda rimliga alternativet. I tidigare experiment har LT provat automatisk punktbekämpning med gott resultat. I princip skulle även punktbekämpning med termiska metoder kunna tillämpas.
Fördelen med de relaterade inriktningarna mot mekanisk och naturligt förekommande herbicider enligt ovan är att grundprinciperna är kända, investeringarna är begränsade samt att de innebär en stor potential för kapacitetshöjning.
Syfte
Projektets syfte är att stödja den ekologiska fruktodlingen genom att studera, utveckla och vidareutveckla kombinerade system för ogräsbekämpning. Systemen bygger på en mekanisk bekämpning med hög kapacitet, i kombination med en noggrann bekämpning runt stammen eller i raden, antingen med motormanuell mekanisk ogräsbekämpning eller i framtiden tillåtna naturligt förekommande herbicider. Målet är att redovisa utformningen av sådana system med fokus på ogräseffekt, kapacitet, kostnadsbild samt arbetsmiljöaspekter.
Projektet inleds med en uppdatering av kunskapen om traktorburen utrustning för mekanisk ogräsbekämpning. Detta gäller särskilt utrustning i lägre kostnadslägen. En detalj av stort intresse är funktionen som gör att fräsen undviker trädet. Vissa av de billigare maskinerna fungerar med passiv funktion, d.v.s. de vrids runt eller glider mot stammen. Detta innebär skador på barken i nyplanteringar eller tidigt på säsongen. De dyrare med hög precision är ofta utrymmeskrävande och olämpliga för moderna tätplanterade odlingar. På denna punkt tänker vi försöka få fram ett tekniskt nytänkande genom ett samarbete med institutioner på Tekniska Högskolan i Lund. Under första odlingssäsongen görs också en enklare inventering vad gäller de metoder som idag används av ekologiska odlare, med avseende princip, tidsåtgång, körhastighet, etc.
En grundligare inventering av enklare, motormanuella, enaxlade maskiner, t ex fräsar, modifierade röjsågar och liknande genomförs. Vissa maskiner finns på marknaden, medan i andra fall måste nya tekniska kombinationer bildas (drivenhet + organ). Inom denna redskapssektor kommer vi att samla in erfarenheter från odlare samt kontakta tillverkare, säljare och leverantörer av maskiner. Även skogliga institutioner och företag riktade mot skogsnäringen kommer att kontaktas.
Vi kommer att undersöka de motormanuella redskapen som bedöms lämpliga vad gäller ogräsbekämpning på de mest förekommande ogrässituationerna samt funktion med avseende på jordtyper, stenkänslighet, trädstorlek/form, bekvämlighet/arbetsmiljö, etc. Stor vikt kommer att ligga vid möjligheterna att kombinera dessa redskap med de traktorburna redskapens resultat (t ex beroende på arbetsbredd, flyttning av jord, etc.). Tidsåtgången kommer att mätas i relation till påverkan av marktäckningsgraden för dominerande ogräs. Dokumentation kommer även att ske med bild och videoinspelningar.
Det är vår avsikt att också genomföra inledande försök med naturligt förekommande herbicider att utföras, t ex med ättika eller pelargonsyra. Doser, vätskemängder i relation till ogräsflora och behandlingsintervall kommer att studeras.
Under andra och tredje året genomförs försök med studier av system. De mest intressanta lösningarna från första året kommer att provas med avseende på ogräseffekt, kapacitet, kostnad och arbetsmiljö. Indata är olika maskinuppsättningar och behandlingsrutiner, där val av kombinationer kommer att göras i samarbete med projektets referensgrupp. Vi kommer att sträva efter att försöka lägga försök hos ekologiska odlare i närheten. Dessa försök kommer att göras med upprepningar och kontrollerade förutsättningar, som möjliggör statistiska bearbetningar.
Samarbete
Inom projektet kommer vi att sträva efter ett nära samarbete med rådgivare och odlare inom ekologisk fruktodling. Vi föreslår en referensgrupp bestående av Jörgen Nilsson, Per-Olof Persson, Per Juhlin, Johan Ascard och Marcus Söderlind. Referensgruppen kommer att sammankallas tidigt i projektet och förutsättes kontinuerligt delta i bedömningar som ligger till grund för kommande steg i projektet.
Motivering för kostnader
Inhämtandet av erfarenheter, besök av odlare, rådgivare, m fl både inom och utom landet samt omsättandet i verklighet kommer att dominera första året. Reskostnaderna blir därigenom ganska höga. Där finns också en del verkstadskostnader, eftersom vissa maskiner måste köpas in och byggas om. Resurser för kommande modifieringar har tagits upp.
Under andra och tredje året domineras kostnaderna av fältförsök. Detta innefattar planering, utsättning, men framför allt avläsningsarbete. Eftersom vi avser att placera försöken i så stor utsträckning som möjligt hos ekologiska odlare, uppkommer intrångsersättning och kostnad för ev. skador. Projektets referensgrupp kommer att vara mer aktiv än normalt. Vi söker medel för att täcka reskostnader för gruppen.
Kompletterande finansiering kommer att sökas från Partnerskap Alnarp för att kunna fördjupa och utvidga projektets olika delar. Ett sådant avsnitt föreslås vara studien av naturligt förekommande herbicider.
Referenser
Andersson G (2004) Ekologisk frukt, grönt och potatis i Skåne. Delrapport 2, 2003, Projekt Marknadskommunikation. Ekologiskt Marknadscentrum i Skåne.
Ascard J (2005) Inga ogräsmedel tillåtna i ekologisk odling, men ättika tillåtet för blastdödning. Ekobrev, Jordbruksverket, juli 2005 (www.sjv.se)
Clase D (2004) Varför finns det så lite svensk ekologisk frukt? En probleminventering av den svenska ekologiska fruktbranschen. Examensarbete inom Hortonomprogrammet 2004:29. (ISSN 1403-0993)
Erlandsson B, Erlandsson G, Ögren E, Åkerberg C & Kling M (2000). Slutredovisning av projektet "Ekologisk fruktodling - växtskydd, mykorrhizaförekomst och ogräsreglering". Länsstyrelsen Västmanlands län.
Engström M (2004) Markbehandling i ekologisk fruktodling. En sammanställning av metoder för icke-kemisk bekämpning av ogräs. Examensarbeten inom Hortonomprogrammet, 2004:07, ISSN 1403-0993.
Engström M, Hansson D, Nilsson J & Svensson S-A (2005) Utrustning för mekanisk ogräsbekämpning i fruktodling. Equipment for weed control in orchards. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik Alnarp. Rapport 2005:1, 28 s.
Hansson D & Svensson S A (2005) Mekanisk ogräsbekämpning i test. Frukt & bär. 47, 4.
Jönsson B (2001) Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden. Jordbruksverket, Jönköping.
Nilsson, Jörgen. (2005) Personligt meddelande. Dammstorps Handelsträdgård AB, Tullstorpsvägen 58, 212 91 Malmö
Det finns ett ökat intresse för svensk ekologisk frukt, men produktionen är inte tillräckligt stor för att försörja marknaden. En av de återhållande faktorerna är svårigheterna att klara ogräsbekämpningen i små fruktodlingar på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Ogräsbekämpningen har hitintills, i de mindre fruktodlingarna, till stora delar utförts genom manuella arbetsinsatser till stora arbetsinsatser och höga kostnader.
Detta projekt syftar till att stödja den småskaliga ekologiska fruktodlingen genom att utveckla kostnadseffektiva metoder och system för ogräsbekämpning. Projektets mål är att visa och vidareutveckla rationell ogräsbekämpning, för ekologiska fruktodlingar upp till ca två hektar, med fokus på ogräseffekt, kapacitet, kostnadsbild samt arbetsmiljöaspekter.
Metoder som ser ut till att kunna minska det manuella arbetet i dessa fruktodlingar bygger på traktordrivna mekaniska utrustningar för ogräsrensning både utanför och inne i trädraden, vilket kompletteras med manuella ogräsbekämpningsinsatser runt trädstammen för att få ett helt ogräsfritt resultat. För ogräsbekämpning i storskalig ekologisk fruktodling finns redan fungerande metoder och utrustning på marknaden. I framtiden kan eventuellt naturligt förekommande herbicider, godkända inom ekologisk odling, vara ett alternativ för ogräsbekämpning inne i raden, i kombination med mekanisk bekämpning utanför.
Under projektets första två år, 2006 och 2007, undersöktes flera olika maskiner och metoder för ogräskontroll i ekologisk fruktodling. Dessa vidareutvecklades och undersöktes mer grundligt under det sista projektåret, 2008. Projektet har drivits i nära samarbete med en referensgrupp bestående av odlare och rådgivare, som deltagit i planeringen och genomförandet av projektet.
Vid en undersökning 2006 visade det sig att den totala årskostnaden för att ogräsbekämpa 1 ha ekologisk fruktodling beräknades till ca 40 500 kr, när ogräsbekämpningen utfördes med försöksvärdens handhållna motorhacka (Honda) i kombination med handhackning. Den totala tiden för denna ogräsbekämpning blev ca 57 h/ha och för en hel säsong med 4 behandlingar ca 226 h/ha. Kostnaden för ogräsbekämpning med motorhackan Honda i kombination med handhackning är hög i jämförelse med de metoder som studerades under 2008.
Under 2008 inriktades projektet på att i en ekologisk äppelodling, Dammstorps Handelsträdgård utanför Malmö, studera tre traktordrivna redskap i kombination med motormanuella och manuella redskap med avseende på ogräseffekt under säsongen, kapacitet, handrensningsbehov, kostnader samt arbetsmiljö. I studien ingick en traktordriven jordfräs (Rinieri) och en traktordragen radhacka (kultivator), vilka bekämpade ogräset utanför raden. Dessa kombinerades med tre metoder för bekämpning av ogräset i en ca 0,35 m bred ”remsa” inne i trädraden; en traktordriven rotorfräs (Silvatec), en handburen motorhacka (Stihl) samt handhackning.
Bekämpningsresultatet i remsan under träden blev generellt sett bäst om ogräset först bekämpades med den traktordrivna rotorfräsen (Silvatec) för att sedan kompletteras med en handhackning. Något sämre effekt blev det om ogräset enbart bekämpades via handhackning. När ogräsbekämpningen i remsan utfördes med enbart den handburna motorhackan (Stihl), visade det sig svårt att komma åt det ogräs som växte mellan träd och tillhörande stödkäpp. Arbetsställningen bedöms dock vara betydligt bättre vid bearbetning med Stihl jämfört med handhackning. Detta bör leda till en minskad risk för blastningsskador och större uthållighet hos personalen.
Den totala tidsåtgången för 4 manuella bekämpningsinsatser (enbart handhackning alt. handburen motorhacka i kombination med handhackning) under hela växtsäsongen i remsan under träden beräknas till:
• ca 70 h/ha med rotorfräs (Silvatec) i kombination med handhackning i remsan
samt med jordfräs (Rinieri) alt. radhacka utanför remsan.
• ca 110 h/ha med enbart handhackning i remsan samt med jordfräs (Rinieri) alt. radhacka utanför remsan.
• ca 125 h/ha med motorhacka (Stihl) i kombination med handhackning i remsan
och med jordfräs (Rinieri) utanför remsan.
• ca 180 h/ha med motorhacka (Stihl) i kombination med handhackning i remsan
och med radhacka (kultivator) utanför remsan.
Handhackningsbehovet för 4 bekämpningar går att minska från ca 110 h/ha till ca 70 h/ha, d.v.s. med ca 40 h/ha och år om ogräsbekämpningen i remsan sker med rotorfräs (Silvatec) före handhackningen. Detta medför en kostnadsinbesparing för handhackningen med 7000 kr/ha och år, vid en arbetskostnad på 175 kr per timme. Kostnaden för 4 bearbetningar med enbart Silvatec under en säsong uppgår till ca 4 800 kr/ha, vilket ger en nettobesparing på ca 2 200 kr/ha. Körhastigheten för rotorfräsen (Silvatec) var i detta fall ca 1,0 km/h, när den går in och ut mellan träden i relativt hård och ogräsbemängd moränlättlera.
Kostnadsbesparingarna för de undersökta bekämpningsmetoderna under 2008 jämförs, här nedan, med kostnaden på ca 40 500 kr/ha och år, som odlaren hade för ogräsbekämpning genom fräsning med den handhållna motorhackan (Honda) i kombination med handhackning under 2006.
Den största kostnadsbesparingen, ca 10 900 kr/ha och år, åstadkoms om ogräset bekämpas med jordfräsen Rinieri utanför raden i kombination med handhackning inne i raden. Tidsbesparingen blir ca 100 h/ha per år, jämfört med bekämpningen 2006.
Den näst största kostnadsbesparingen, ca 10 200 kr/ha, åstadkoms om ogräset bekämpas med radhackan utanför raden i kombination med handhackning inne i raden. Tidsbesparingen för denna kombination av metoder blir ca 100 h/ha per år, jämfört med bekämpningen 2006.
Den största tidsbesparingen för ogräsbekämpningen blir ca 120 h/ha och år om den utförs med jordfräsen (Rinieri) utanför raden i kombination med rotorfräsen (Silvatec) och handhackning inne i raden. Kostnadsbesparingen blir då något mindre, ca 7 200 kr/ha och år.
Används radhackan, som har den lägsta investeringskostnaden av de tre traktordrivna ogräsbekämpningsutrustningarna i studien, i en separat körning och därefter den traktordrivna rotorfräsen (Silvatec) inne i raden och handhackning så blir årskostnaden ca 41 200 kr/ha, d.v.s. ungefär samma kostnad som för bekämpningen 2006. Den totala tidsbesparingen blir ca 110 h/år, vilket medför att den totala arbetstiden för en hel säsongs bekämpning i princip halveras till ca 120 h/ha och år, jämfört med bekämpningen på Dammstorp 2006. Detta visar på vikten av att kombinera ihop maskinsystemen så att flera arbetsoperationer kan utföras i samma överfart för att erhålla en inbesparing i både kostnader och arbetstid.