Förbättrad överlevnad av fågelungar på ekologiska fält
Odlingslandskapets fågelfauna är stadd i kraftig minskning, inte minst många arter knutna till åkermark minskar. Enligt svenska häckfågeltaxeringen (Lindström 2004) har t ex sånglärkan minskat med 40 % bara de senaste 10 åren (70 % senaste 30 åren) och är sedan i maj i år på den svenska rödlistan. Andra arter knutna till de öppna odlingslandskap som minskat är Hämpling (75 % senaste 30 åren), Storspov (70 % senaste 30 åren) och Tofsvipa (50 % senaste 30 åren). Hela västeuropa har liknande trender, även om minskningen av t ex sånglärkan i dagsläget är kraftigare i Sverige och Danmark än i andra länder.
Ekologisk odling har stor potential för biologisk mångfald. Om ekologisk odling ska kunna bidra till att vända den negativa trenden för odlingslandskapets fåglar behövs dock en utveckling av odlingsmetoderna så att det är bättre anpassade för att gynna fågelfaunan. Detta samtidigt som en hög produktivitet i odlingen bibehålls och utvecklas så att produktionsmålen uppfylls.
I FoU-projektet med det långa namnet Inverkan på fåglar och fältvilt av putsning av trädor och vallar i ekologisk odling har vi på Hushållningssällskapet undersökt vilka fåglar som häckar på ekologiska gröngödslingsvallar och hur de påverkas av putsning. Våra slutsatser från det projektet som avslutas i år, 2005, är bl a att:
- Ca 90 % av fåglarna som häckar på ekologiskt odlade fält i öppen terräng är sånglärkor. Tätheten av sånglärkor är mycket hög men häckningsframgången är mycket låg. Paren får ut för få ungar för att upprätthålla en stabil population. Två viktiga anledningar som identifierats är att 1) Vegetationen blir för tät på många fält fram i juni så att lärkorna ger upp häckningen i förtid. 2) Många häckningar spolieras av att fälten bearbetas upprepade gånger (putsning, vältning, ogräsharvning etc.) under perioden 1 maj-1 aug då lärkorna har bon och små ungar. Ekologiska fält riskerar därför att bli en fälla för häckande fåglar som tycker att fälten ser attraktiva ut men sen misslyckas med häckningen.
I putsningprojektet har vi identifierat några metoder för att minska dessa problem. 1) senarelagd 1:a putsning 2) Minst 5 veckors uppehåll mellan första och andra putsning. Dessa metoder ensamma räcker dock inte för att vända trenden för t ex sånglärkan.
I det här projektet vill vi försöka hitta fler lösningar på dessa problem, som inte bara berör sånglärkan, utan stora delar av den biologiska mångfalden i åkerlandskapet.
Målen är att:
- Utveckla effektiva konkreta metoder för att förbättra sånglärkornas häckningsframgång på och kring ekologiska fält.
- Utvärdera de olika metoderna utifrån en kostnad/nytta-analys, där både miljöeffekterna och lantbrukarnas kostnader i form av ev. skördebortfall och arbetskostnader kvantifieras.
Gemom fältförsök och fältinventeringar testa några olika metoder för att stärka fåglarnas häckningsframgång på ekologiska fält. Metoderna kommer utvärderas m h a fågelinventeringar,växtgraderingar, intervjuer med lantbrukare samt data om odlingsåtgärder och
skörderesultat. För mer ingående beskrivning av metoder och planering se bilaga 1.
För en sammanfattning av resultat av projektet hänvisas till slutrapportens sammanfattning (se bilaga).
Projektet har löpt i huvudsak enligt plan, och planerade försök har genomförts och resultaten analyserats. Våra resultat ifråga om fjärilar, humlor och i viss mån även skalbaggar och spindlar indikerar att det finns stor anledning att arbeta vidare med kantzoner inom ekologisk odling. Tydliga effekter på fågellivet av såväl kantzoner som lärkrutor har dock uteblivit,vilket var en besvikelse. Fortfarande återstår att hitta enkla och effektiva metoder för att förbättra häckningsframgången för sånglärkor i ekologiska spannmålsfält. Det skulle dock troligen kräva ytterligare forskning kring sånglärkans populationsekologi, då orsaken till den låga häckningsframgången förefaller komplexare än vad vi tidigare trott, och vad som redovisats från utländska studier. Lärkrutor bör närmast testas i konventionell odling då de fälten normalt är tätare än ekologiska fält.